Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Griffenfeld, Peder (Schumacher) - Griffith, Arthur - Griffith, David Wark - Griffiths, Robert - Griftefrid - Grignard, Victor - Grigorescu, Nikolae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Griffith—Grigorescu
1064
brev från konungen (aug. 1675) mot
självrådighet, mottagande av mutor och partiskhet
för släktingar vid ämbetsutnämningar,
fortsatte G. sitt oförsiktiga beteende och vållade
därmed själv sin undergång. Det var Fr.
Ahle-feldt och hertigen av Plön, som störtade
honom. 11 mars 1676 arresterades G.
Processen mot honom fördes på mycket olagligt sätt
inför en särskild kommission. Beskyllningen
för landsförräderi avvisade han med stor
fasthet men befanns skyldig till bestickning,
äm-betshemligbetens kränkande och nedsättande
tal om konungen. 26 maj dömdes han att mista
liv, ära och gods. På avrättningsdagen, 6 juni
1676, benådades G. från dödsstraffet men
dömdes till livstids fängelse. Han hölls till en
början fängslad på Köpenhamns kastell och
överfördes efter fredsslutet 1679 till Munkholmen
vid Trondhjem. 1698 lösgavs han men var då
för svag att lämna Trondhjem. — G:s
begåvning var mera bländande än djup, och hans
karaktär bestod ej provet vid den alltför
hastiga upphöjelse, som kom honom till del.
Domen över honom var emellertid orimligt
sträng, och såväl hans personlighet som hans
livsgärning inom den inre styrelsen ge G. en
hedersplats i Danmarks historia. — Biogr. av
bl. a. A. D. Jörgensen (1893—94) och K.
Fabri-cius (1910). (P. E-t.)
Griffith [gri’fip], Arthur, irländsk
statsman (1872—1922). Var son till en sättare i
Dublin, blev själv först typograf, var därefter
1898—99 gruvarbetare i Sydafrika och
började efter hemkomsten
till Irland utge en
politisk veckotidning,
United Irishman,
vilken sedermera på
grund av indragning
flera gånger bytte om
namn. G., som urspr.
tillhörde irländska
nationalistpartiets vänsterflygel, framlade
1903 ett nytt
taktikprogram, »passivt
motstånd» efter mönstret
av Deäks taktik i Ungern. Genom
bojkott-ning av engelska varor, vägran att erkänna
domstolarna, skattestrejk och vägran att taga
säte i brittiska parlamentet skulle man
småningom frampressa en uppgörelse, liknande
den, som Deäk vunnit mellan Österrike och
Ungern. Sina artiklar härom samlade G. i
broschyren »The resurrection of Hungary: a
parallel for Ireland» (1904), och han kallade
den nya taktiken »sinnfeinpolitik» (jfr Sinn
F e i n). En politisk organisation med dessa
syften bildades av G. 1905 men lyckades före
världskrigets utbrott ej slå igenom. Han
ogillade »påskupproret» i Dublin 1916 (se I
r-1 a n d, historia) men hölls i samband med
detta några månader i fängelse. G. valdes
1918 vid irländska republikens proklamerande
till vicepresident (president blev E. de
Va
lera). S. å. häktades G. ånyo och hölls
fängslad i 10 mån., valdes under fängelsetiden till
underhusled. men tog ej säte i parlamentet.
Även 1921 satt han några mån. i fängelse.
Vid förhandlingarna med brittiska regeringen
var G. den främste bland sinnfeinarnas
delegerade, ledde efter avslutandet av
uppgörelsefördraget (6 dec. s. å.) den hårda kampen för
dettas antagande i Dail Eireann och valdes jan.
1922 till dennas president efter E. de Valera.
Han dog 12 aug. s. å. av överansträngning i
arbetet med de fördragsfientliga
ytterlighets-männens bekämpande. G:s kyliga och nyktra
statsklokhet och ihärdiga viljekraft
samverkade med och kompletterade entusiasmen hos
Michael Collins (se d. o.) vid deras
gemensamma verk, den irländska fristatens
grundläggning. V. S-g.
Griffith [gri’fip], David Wark,
amerikansk filmregissör (f. 1880). Först
skådespelare, övergick G. 1908 till filmen som
regissör. G. har jämte Thomas Ince från början
byggt upp filminspelningens teknik, även den
rent fotografiska. G. kan både gripa med små,
enkla medel och överväldiga med storslagen
massverkan. Bland hans filmer må nämnas
»Nationens födelse», »Broken blossoms» och
»Intolerance». G. K-g.
Griffiths [griTips], Robert, engelsk
uppfinnare (1805—83). Är bekant som
framgångsrik propellerkonstruktör.
Griftefrid, jur. Mot kränkning av
gravarnas helgd inskrider samhället sedan gammalt
med straff. I äldre sv. rätt riktade sig
straffbuden eg. mot handlingar, framsprungna ur
begäret att åtkomma i gravarna förvarade
värdeföremål (gravplundring). Svensk
och finländsk strafflag behandla numera
för-gripelser emot gravarnas helgd ur en vidare
synpunkt bland fridsbrott (se d. o.); dansk
strafflagstiftning avhandlar dem bland
reli-gionsbrotten och norsk bland brott mot
allmän ordning och frid. N. S-g.*
Grignard [grinjä’r], Victor, fransk
kemist (f. 1871), sedan 1909 prof, i organisk kemi
vid Lyons univ. G.
har upptäckt och
studerat organiska
magnesiumföreningar av
typen CH3MgJ, vilka
lätt bildas av
alkyl-halogenid och
magnesiumpulver samt
funnit vidsträckt
användning vid organiska
synteser (G:s
reaktion) av syror,
sekundära och tertiära
alkoholer m. fl. G:s
hit
hörande arbeten belönades 1912 med halva
Nobelpriset i kemi. G. S-ck.
Grigore’scu, N i k o 1 a e, rumänsk målare
(1838—1907). Målade porträtt, folktyper och
mycket berömda skildringar från
rysk-turkiska kriget 1876. G-g N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
