Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grip (fabeldjur) - Grip, ätt - Grip, Elias - Gripenberg (fideikommiss) - Gripenberg, ätt - Gripenberg, Alexandra - Gripenberg, Bertel Johan Sebastian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Grip—Gripenberg, B. J. S.
1078
för en symbol för vaksamheten, och den
antika konsten framställde ofta detta djur, bl. a.
som gavelprydnad (se Akroterier och
bild 1 där). Denna grekernas konsttyp är
påverkad av äldre liknande djurskepnader hos
egypter, babylonier, assyrer och syrer. — 2. I
heraldiken är gripens (fr. griffon) övre del
(huvud, framben och vingar) örnens, dess
nedre del (bakben och svans) lejonets.
Stundom framställes gripen med drakvingar och
draksvans.
Grip, svensk adlig ätt. Riksrådet B o
Ni kl isson till Vinäs (d. 1464 el. 1465) av
Hammarstadsätten (se d. o.) upptog
gripvap-net efter sin moder, en sondotter till Bo
Jonsson (se d. o.), och blev farfar till Birger
Nilsson G. (d. 1565). Denne var först
anhängare av Kristian II men försonade sig
1524 med Gustav Vasa, blev riksråd,
ståthållare i Småland, hövitsman i Kalmar och
1556 ståthållare på Viborg. Han äktade 1533
Gustav Vasas systerdotter Brita Brahe och
blev 1561 frih. till Vinäs. Hans son Nils
Birgersson G. (1535—92), frih. till Tärna,
satt redan 1562 i riksrådet, användes av Erik
XIV i diplomatiska värv, var en kort tid
befälhavare över flottan under nordiska
sjuårskriget och blev slutligen sinnessvag. Han slöt
ätten på svärdssidan. Av hans bröder blev
riksrådet Bo Birgersson G. (1540—69), frih.
till Vinäs, 1567 befälhavare på Varberg och
stupade vid slottets belägring. En annan
bror, M orits Birgersson G. (1547—91),
frih. till Vinäs, blev 1585 ståthållare på
Hap-sal, var 1587 hovmästare hos hertig
Sigismund och 1589 riksråd samt blev 1590
krigsöverste i Estland. — Se även
Gyllen-g r i p. Fr. W.*
Grip, Elias, språkman, författare (f. 1873
20ln), fil. dr i Uppsala 1901, lektor i svenska
och tyska i Norrköping 1909. G. har utgivit
arbeten i dialektologi, svenska folkminnen
(»Några bidrag till kännedom om svenskt
allmogeliv», 1917, m. m.), flera goda
sagosamlingar (»Balkansagor», 1918, m. fl.), populära
levnadsteckningar o. s. v.
Gripenbergs slott.
Gripenberg, fideikommiss i Säby socken,
Jönköpings län, i Svartåns dal, 6 km s. v. om
Tranås; omfattar med underlydande i Säby
och Linderås socknar 2.755 har, därav 695 har
åker; tax.-värde 1.217,700 kr. (1926), därav
huvudgården resp. 238 har, 118 har och 190,000
kr. Godset bildades på 1660-talet av
fältmarskalken K. G. Wrangel, som även uppförde
G:s märkliga träslott. Ägdes senare av
släkterna Rehbinder och Witting, inköptes 1780
av kommerserådet Samuel af Söderling (d.
1798) och gjordes av honom 1797 till
fideikommiss för hans dotterson frih. A. S.
Hermelin, vilken släkt ännu innehar G. Litt.:
Uppsats av W. Enblom i Meddel. från Norra
Smålands Fornminnesförening (1922); J.
Hermelin, »Släktsägner och minnen» (1927).
Gripenberg, svensk och finländsk adlig ätt,
härstammar från vice landshövdingen i
Nylands och Tavastehus län Johan Wittman
(1632—1703), adlad 1678 med namnet G.
Ätten immatrikulerades 1818 på Finlands
riddarhus. Johan G:s sonsons sonson
generalmajoren Hans Henrik G. (se nedan) var far
till senatorn Johan Ulrik Sebastian
G. (1795—1869), som blev frih. 1865. Dennes
söner frih. Johannes G. (1842—93) och
frih. Odert Sebastian G. (1850—1925)
voro led. av Finlands senat, den förre 1891—
93, den senare 1904—05. Den sistnämndes
dotter M a r g a r i t a (M a g g i e) G. (f. 1881 11/a)
har efter studier för Dalcroze med framgång
uppträtt som danskonstnärinna i
Skandinavien och Amerika samt iscensatt baletter vid
teatern och operan i Helsingfors. Litt.: L.
Gripenberg, »Anteckningar om •släkten G.» (1927).
Gripenberg, Alexandra, finländsk
skrift-ställarinna (1857—1913), dotter till J. U. S. G.
(se släktöversikten). Började sin bana med
under signaturen A a r n e utgivna noveller på
svenska. Hennes huvudintresse blev dock
snart politiken, särskilt finskhetsrörelsen och
kvinnofrågan, för vilken hon blev en
banbry-terska i Finland. Hon företog 1887—88 en
studieresa till England och Amerika samt
blev 1889 ordf, i Finsk kvinnoförening, som
hon ledde till sin död. Hennes förnämsta
arbete är det sakrika verket »Reformarbetet
till förbättrande af kvinnans ställning» (3
dir, 1893—1903). G. tillhörde lantdagarna
1907—09. H. E.P.
Gripenberg, Bertel Johan Sebastian,
frih., finländsk skald (f. 1878 lo/o), son till
Johannes G. (se släktöversikten). Blev
student 1898, debuterade 1903 med ett häfte
»Dikter», som sedan
följts av
diktsamlingarna »Vida vägar»
(1904),
»Gallergrinden» (1905),
»Rosenstaden» (1907), »Svarta
sonetter»
(1908),»Driv-snö» (1909), »Aftnar i
Tavastland» (1911),
»Skuggspel» (1912),
»Spillror» (1917),
»Under fanan» (1918),
»Efter striden» (1923),
»Skymmande land»
(1925) och »Den stora tiden» (1928). Dessutom
har han skrivit prosaböckerna »Vid mörkrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
