Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenberg, Bertel Johan Sebastian - Gripenberg, Claes Alexis Constantin - Gripenberg, Hans Henrik - Gripenberg, Lennart (Alexander Leonhard) - Gripenberg, Odert Henrik - Gripenberg, Oskar Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Gripenberg, C. A. C.—Gripenberg, O. F.
1080
portar» (1909) och »På Dianas vägar» (1925),
utgivit två skådespel samt översatt Oscar
Wil-des »Balladen om fängelset i Reading» (1907)
och Edgar Lee Masters’ »Spoon river
antholo-gy» (1927). — G. hälsades genast vid sin debut
som en av de allra främsta i den nyare
finlandssvenska diktningen. Hans form är
utomordentligt säker, rytmen fast och rimmen klangfulla;
sonetten, som han behandlar med virtuos
skicklighet, har varit en av hans käraste former.
I hans ungdomsdiktning förhärskade den
erotiska lidelsefullheten och dyrkan av
ögonblickets njutning. Senare ha i förgrunden trätt
känslan för naturskönheten i det finska
inlandet, där G. för det mesta vistats, tidigare
som informator på herrgårdar, senare som
egendomsägare i Sääksmäki, och framför allt
dyrkan av det heroiska handlandet i olika
former. En betydande del av hans diktning
har även ägnats det svenska mindretalets
kamp mot den framträngande finskheten. G.
deltog i frihetskriget 1918, blev därunder
kornett vid Nylands dragoner och har sedan
livligt intresserat sig för skyddskårsrörelsen.
Hans diktning har också under det senaste
årtiondet till stor del ägnats den »vita»,
anti-bolsjevikiska tanken. En särskild plats i hans
alstring intar diktsamlingen »Den hemliga
glöden» (1925), utg. under pseud. Åke E r i
k-s o n, där G. till en del i parodiskt syfte
upptagit expressionistiska motiv och formler. G.
blev 1928 innehavare av »Diktarhemmet» i
Borgå, där han numera är bosatt. — Litt.: W.
Söderhjelm, »Utklipp om böcker», III: 1 (1920);
R. Nordenstreng, »B. G.» (1921). G-r C.
Gripenberg, Claes Alexis C o n s t a
n-t i n, finländsk ämbetsman (1852—1927),
syss-ling till Lennart G. Var 1885—91 anställd
vid Finska statssekretariatet i Petersburg
och 1891—1911
över-dir. i
fångvårdsstyrelsen med avbrott för
ofärdsåren 1901—06.
Han deltog i
lantdags-förhandlingarna och
var vice lantmarskalk
vid den sista
stånds-lantdagen (1905—06).
Under världskriget
tillhörde G. den äldre
krets av politiker, som
stödde arbetet för
Finlands självständighet
och jägarrörelsen, samt var som chargé
d’af-faires från jan. 1918 och som minister okt.
1918—sept. 1919 Finlands förste diplomatiske
representant i Stockholm. H. E. P.
Gripenberg, Hans Henrik, militär (1754
—1813). Avancerade vid Tavastehus reg:te
till överste 1794 och reg:tets chef 1795, visade
under kriget 1808—09 många prov på
tapperhet, bl. a. vid Siikajoki, Lappo och Alavo,
samt blev juni 1808 generalmajor. Efter
återtåget till Sverige fick G. befälet över
svenska arméns i Norrbotten stationerade
l:a fördelning. Ryssarna uppsade 23 mars
1809 stilleständet och förmådde genom
överdrivna skildriugar av lägets svårigheter G.
att 24 mars i Sangis inlåta sig pä
förhandlingar om
kapitulation. En sådan ingicks
25 mars i Kalix: hela
truppen skulle
nedlägga gevär, finska
trupperna återgå till
hemorterna, de
svenska till Sverige; till
ryssarna skulle
överlämnas alla
förråds-magasin vid vägen
från Kalix till Umeå.
G. saknade ej
personligt mod men väl den
moraliska kraft situationen krävde. Han torde
ha ansett strid hopplös, därvid överskattande
betydelsen av ryssarnas övergående framgang
vid Umeå, varjämte möjl. missmod över
stats-välvningen i Stockholm (13 mars) medverkat,
i det att därmed hoppet om Finlands
återförening med Sverige försvunnit. G. ställdes
inför krigsrätt i Stockholm, fick ej pass dit
men frikändes av Krigshovrätten. Jfr
»Sveriges krig åren 1808 och 1809», utg. av
Generalstabens krigshist. avd., 8: 1 (1921). (V. S-g.)
Gripenberg, Lennart
(AlexanderLe-o n h a r d), finländsk ämbetsman och
politiker (f. 1852 15/u), brorsons son till H. H. G.
Lämnade 1879 militärtjänsten och blev
intendent i industristyrelsen 1886, överdir. i
överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna
1896 samt senator och chef för handels- och
industriexpeditionen s. å. Han vägrade
bidraga till det olagliga februarimanifestets
promulgation 1899, avgick 1900 och utvisades
av Bobrikov 1903. Efter storstrejken tillhörde
han 1905—07 den Mechelinska senaten. G.,
som livligt tagit del i lantdagsarbetet, utgav
1885—86 under signaturen N e m o
uppmärksammade broschyrer med maning till
modera-tion i språkstriden och utgav smärre politiska
skrifter under ofärdsåren samt 1925. Sedan
G. lämnat det politiska livet, har han
författat värdefulla industrihistoriska arbeten,
memoarverket »Ur mina levnadsminnen»
(1922) samt »Anteckningar om släkten G.»
(1927). H. E. P.
Gripenberg, Odert Henrik, finländsk
pedagog (1788—1848), son till H. H. G. Tog
1811 avsked ur krigstjänst och blev under en
studieresa till Tyskland och Schweiz en ivrig
lärjunge av Pestalozzi. Dennes idéer sökte
han, trots sjukdom och ekonomiska
svårigheter, omsätta vid de skolföretag han ledde
i landsorten och (från 1835) i Helsingfors.
G. var en banbrytare i Finlands skolväsen.
Gripenberg, Oskar Ferdinand,
finländsk militär i rysk tjänst (1838—1916),
kusin till C. A. C. G. Deltog med utmärkelse
i rysk-turkiska kriget 1877—78 samt
avancerade till armékårschef (1900) och general
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
