Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenstedt, Johan August - Gripenstierna, Joel (Drysander, Ekman) - Grippe - Gripsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
G ripenstierna—Gripsholm
1084
producenternas ensidiga favör, och att
finanstullar vore de enda, som sakligt sett vore
motiverade. G. ville dock avvakta en lämplig
konjunktur för reformer i denna anda. När
Oskar I 1855 upphävde förbudet mot export
av tackjärn, avrådde G. sålunda detta, enär
han ivrade för en allsidig omdaning av hela
bergslagstiftningen enl. sina principer. Då
emellertid 1855 års tullkommitté av flera skäl
förordade en liberalisering av tulltaxan,
upptog G. som finansminister dessa krav och
genomdrev dem på 1856—58 års riksdag. 1857
års i viss mån epokbildande tariff
kännetecknas sålunda av grundsatserna om tullfrihet på
livsmedel, råämnen och närstående artiklar,
varemot industritullarna kvarstodo.
Protek-tionismen vann terräng på riksdagarna 1859
—60 och 1862—63, men G. vidhöll dock sina
frihandelsprinciper. Förhandlingar öppnades
med Frankrike, vilka 14 febr. 1865
resulterade i en tarifftraktat; däri »köptes»
ansenliga förmåner för Sveriges sjöfart med
betydande eftergifter i tulltaxan. Ett liknande
avtal ingicks (maj 1865) med Preussen och
Tyska tullföreningen. I enlighet med sin
liberala åskådning kontrasignerade G. 1864 års
förordningar om vidgad näringsfrihet och
räntans frigivande. G:s tidstypiska optimistiska
tro på näringslivets utvecklingsmöjligheter
framträdde i hans insatser på 1853—54 och
1856—58 års riksdagar för
statsbaneväsen-dets tillkomst och utveckling; i enlighet med
hans åsikter kommo statsbanelinjerna att
utföras på statens bekostnad och finansieras
genom lån. Ryktbara äro hans två
vältalighetsprov, av motståndarna betecknade såsom
»blomstermålningar», vid ständernas
gemensamma överläggningar i dessa ämnen. G.
gynnade privatbanksväsendet (förordn. 20 maj
1864 ang. enskilda banker); på hans initiativ
inrättades 1861 Allmänna hypoteksbanken. Vid
affärskrisen hösten 1857 stödde han bl. a.
Skånes enskilda bank med ett ögonblickligt lån
av statsmedel. Ehuru motståndare till kravet
på grundskatternas avlösning eller
avskrivning, medverkade han 1851 till
skatteväsendets förenkling. — 1871—72 utgav han en
samling »Tal, anföranden och uppsatser» (2
bd; flera tal förut publicerade). N. F-ll.
Gripenstierna, Joel, ämbetsman (1637—
97); hette före adlandet först Drysander,
sedan Ekman. Han utsågs 1666 till
upp-syningsman vid Avesta myntverk och
Gar-penbergs kopparverk samt 1669 till dir. över
allt kronans kopparväsen och adlades s. å.
med namnet G. Han samlade stor
förmögenhet och lär 1668—80 ha försträckt kronan
sammanlagt 6.700.500 daler. 1673 utnämndes
han till räntmästare, 1674 till generaltull-,
förvaltare över stora sjötullen och 1676 till
kammarråd, suspenderades 1679 men blev
1680 kommissarie i reduktionskommissionen.
Skarpt klandrad vid 1678 års riksdag liksom
av riksrådet, ställdes G:s verksamhet s. å.
under granskning av en särskilt tillsatt
de
putation, men räfsten väckte oro inom det
kungligt sinnade parti, som G. själv tillhörde,
och han ägde länge ett stöd hos konungen i
Erik Lindschöld, som var delägare i flera av
hans affärsföretag. Först efter dennes död,
1690, slutfördes saken. De panter (Salbergs
silververk och Falu avradskoppar), som G. fått
till säkerhet för sina förskott, miste han
tidigt, hans egendomar indrogos vid
reduktionen, och han avled nästan utblottad. Se A.
Fryxell, »Berättelser ur svenska historien»,
d. 16. B. S. (G. W-k.)
Grippe [grip], fr., influensa (se d. o.).
Gripsholm, historiskt ryktbart slott* och
kungsgård i Södermanland invid staden
Mariefred. G. byggdes urspr. av Bo Jonsson
Grip omkr. 1380 och fick namn efter
grip-huvudet i hans vapensköld. Borgen brändes
under Engelbrekts frihetskrig och återställdes
av Sten Sture d. ä., som överlät godset till
Mariefreds kloster. Gustav I återfordrade det
som arvgods och började 1537 uppföra det
nuv. slottet. Bygget pågick med långa
avbrott till 1500-talets slut. Under denna tid
tjänade G. som fängelse för hertig Johan
med familj, den avsatte Erik XIV och flera
statsfångar. G. var därefter änkesäte för
svenska drottningar; från 1654 till 1715
innehades det av Hedvig Eleonora, som gjorde
stora förändringar i slottets yttre och inre.
Gustav III vistades där ofta med sitt hov.
Han moderniserade rummen, men av de
uppgjorda planerna till slottets utvidgning
utfördes endast en bråkdel. Gustav IV Adolf
var efter sitt fängslande 1809 inspärrad på
G. Oskar I lät reparera det ganska förfallna
slottet i tidens smak (interiörer i gotik). På
föranstaltande av den 1889 bildade
Grips-holmsföreningen blev slottet enl. denna tids
grundsatser restaurerat 1892—1903 av F.
Lill-jekvist, som sökte i stort sett återställa dess
yttre, sådant det varit före ombyggnaden
under Hedvig Eleonora, och i dess inre
åstadkomma enhetliga rumsgrupper och interiörer
i vasa-, karolinsk och gustaviansk stil.
Slottet med sina fyra runda torn ligger
romantiskt på en holme i Mälaren. Av dess i
sitt ursprungliga skick bevarade interiörer
märkas »hertig Karls kammare» med
dekorering från 1570-talet, Gustav III:s »vita
sal» (1780; ritning av J. E. Rehn) och den
smakfulla teatersalongen (ritning av E.
Palm-stedt, 1781; teatern har dekorationer från
samma tid). I de övriga rummen omväxlar
gammal dekorering med nyare. Slottet är
fortfarande beboeligt men har numera
huvudsaki. karaktär av historiskt museum. Det där
förvarade porträttgalleriet, det
nummerstarkaste i Sverige, omfattar inemot 2,000
porträtt, flertalet av större personhistoriskt än
rent konstnärligt intresse. — Under G. höra
jordbruk och skogar, kungsladugård, en
omfattande, naturskön hjortpark och en där för
ej länge sedan anlagd stor fruktträdgård. —
Kortfattade beskrivningar av slottet finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
