Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groddjur el. Amfibier - Groddknoppar - Groddplanta - Groddskiva - Grodnate - Grodno - Grodor el. Egentliga grodor - Grodperspektiv - Grodpilört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Groddknoppar—Grodpilört
1092
i rörelse i skymningen och vistas helst på
fuktiga, skuggiga platser. Alla leva av
insekter o. a. smärre djur. I regel äro g. mycket
seglivade djur och äga särskilt som larver väl
utvecklad förmåga att genom regeneration (se
d. o.) ersätta förlorade kroppsdelar. De äldsta
g. tillhörde en numera utdöd grupp,
stegoce-falerna, som uppträdde redan under
stenkoistiden; representanter för nu levande ordningar
visade sig först i jura (stjärtlösa groddjur)
och krita. Stjärtgroddjurens utbredning är
huvudsaki. begränsad till n. halvklotets
tempererade områden, de stjärtlösa finnas
däremot över ,hela jorden, talrikast i dess varma
delar. Med sina omkr. 1.000 nu levande arter
äro g. den minsta klassen bland
ryggradsdjuren. G. indelas i följ, ordn.: 1)
Stegocepha-li, s t e g o c e f a 1 e r (se d. o.), 2) Urodela,
stjärtgroddjur (se d. o.), 3) Anura,
stjärtlösa groddjur (se nedan), 4)
Gymnophiona, maskgroddjur (se d. o.).
Stjärtlösa groddjur el.
groddjur i inskränkt bemärkelse (Anura el.
Ba-trachia) ha kort, bred kropp utan yttre svans.
Extremiteterna äro väl utvecklade, de bakre
längre än de främre. Ryggraden är kort (8—
9 fria kotor och ett långt, dolklikt svansben,
bildat av med varandra sammansmälta kotor
och inneslutet i kroppen). Revbenen äro starkt
förkrympta. Skuldergördeln och
bäckengördeln äro väl utvecklade. I den senare äro
höftbenen mycket förlängda och riktade bakåt.
I bakbenen äro två vristben starkt förlängda.
Ur äggen utvecklas fiskliknande larver med
tre tofslika »yttre» gälar, fästa på gälbågarna.
Efter några dagar försvinna dessa gälar och
ersättas av kamgälar (»inre» gälar), som
täckas av ett gällock. Samtidigt ändras
kroppsformen genom att huvud och bål bilda ett
äggrunt parti, avsatt från den långa, fenlika
svansen. Larverna ha hornklädda käkar och
livnära sig av multnande växtämnen,
djur-lämningar o. dyl. Småningom utvecklas först
bak-, sedan frambenen, svansen krymper ihop,
och kroppsformen blir grodlik. Slutligen lämna
de små grodorna vattnet och bege sig upp på
land. Detta utvecklingsförlopp kan modifieras
dels av att äggen läggas på land (jfr
Cystig-nathidae), dels genom yngelvård
(punggrodan, se Hylidae; surinampaddan, se Pipa
americana). De stjärtlösa g. räkna omkr.
900 arter och äro sålunda den största
gruppen bland alla g. De indelas i två underordn.,
Aglossa och Phaneroglossa (se dessa ord).
Familjerna av Phaneroglossa fördelas, alltefter
skuldergördelns byggnad, på två
huvudgrupper, Arcifera (se d. o.) med fam. Discoglossidae
(se d. o.), Pelobatidae (se d. o.), Bufonidae (se
Paddsläktet), Hylidae (se d. o.) och
Cys-tignathidae (se d. o.) samt Firmisternia med
fam. Engystomatidae och Ranidae-, om den
sistnämnda se G r o d o r. T. P.
Groddknoppar, bot., med upplagsnäring
försedda knoppar, som av sig själva lossna från
moderplantan och därefter kunna utveckla sig
till självständiga individ. Är upplagsnäringen
förlagd till bladen, ha de lökform,
grodd-lökar (t. ex. hos många lilje- och lökarter),
finnes den däremot i stammen, ha de knölform
(t. ex. hos ormrot, Polygonum viviparum).
Sällan finnes den i birötter på knoppen (hos
svalört). G. kunna utveckla sig nästan var
som helst på växten; mycket ofta utbildas
de i blomställningen och ersätta blommorna
(t. ex. hos ormrot) eller hos gräsen småaxen
(t. ex. hos knölgröe, Poa bulbosa). G. M-e.
Groddplanta, den unga växt, som
uppkommer vid fröets groning (se d. o.).
Groddskiva, se Embryologi och
Fosterutveckling (med planschbilder).
Grodnate, svensk benämning på Ranunculus
(Batrachium) peltatus och närbesläktade arter.
Jfr även bild vid art. Amfibiska växter.
Grodno [grå’dnå], litauiska Gardinas, stad
i po. vojevodskapet Bialystok, vid Njemen;
35,148 inv. (1921). Klädes- och tobaksindustri.
G. var en av stödjepunkterna i det ryska
försvaret av Njemenlinjen. Under den tyska
framryckningen sommaren 1915 togos 2—4
sept. av 8:e tyska armén fästningen och
staden, som höllos besatta av 10:e ryska armén.
Grodor el. Egentliga grodor,
Räni-dae, bilda en fam. av de stjärtlösa groddjuren
(se Groddjur) och utmärkas av att
skuldergördelns båda hälfter äro fast förenade
med varandra. Tänder finnas i överkäken och
i gommen. Fam. omfattar omkr. 40 släkten
med ett mycket stort antal arter. Det största
släktet är grodsläktet, Rana, med omkr.
140 arter, som igenkännes på att tungan
baktill är fri och kluven samt att simhud är
utvecklad mellan bakfotens tår. I Sverige
finnas följ, fyra arter: Vanliga grodan,
R. temporaria, har trubbig nos och når vanl.
en längd av 6—7 cm. Dess färg är växlande,
ovantill vanl. brun el. rödbrun med mörka
fläckar, undertill vit el. gulaktig. Den
anträffas i hela landet och lever av insekter,
övervintrar i källor och liknande vatten och kan
även frysa in utan att taga skada. Äggen
läggas i stora klumpar, som flyta i
vattenytan. I fjällens björkregion, där den är
synnerligen allmän, hinna larverna knappast
avsluta sin utveckling, innan vintern inträder.
Äkergrodan, R. arvalis, har spetsig nos
och är till färgen ovan ljusgrå el. brun,
undertill vit. Den finnes i s. och mellersta Sverige.
Äggklumparna flyta ej. Ätliga grodan,
R. esculenta, av vilken de muskulösa låren
ätas, har trubbig nos. Ryggsidan är olivgrön
med en gul mittstrimma, buksidan gul. Den
förekommer från Skåne till Östergötland, mest
i el. vid vatten. En sydligare form, i Sverige
anträffad endast på Öland och i Kalmar län,,
är långbe. nsgrodan, R. agilis, med
mycket långa bakben. Bland de största av alla
g. är den nordamerikanska oxgrodan, R.
catesbiana, med en längd av 22 cm. T. P.
Grodperspektiv, se Perspektiv.
Grodpilört, se Polygonum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
