Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grisslor - Groa - Grobarhet - Grobian - Groblad - Grobladsväxter - Grochów - Groda - Grodd - Groddblad - Groddblåsa - Groddbrand - Groddfläck - Groddjur el. Amfibier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Groa—Groddjur
1090
korta, spetsiga vingar. Köttet är ätligt. I
Sverige finnas två arter. Den allmännaste
är tobisgrisslan eller testen (Uria
grylle). Den finnes runt hela Skandinaviens
kust och häckar vanl. kolonivis i bergsskrevor
och bland stenar på mindre skär, där de två
äggen läggas utan bale. Dräkten är helsvart
med vit vingspegel; näbb och fötter äro
korallröda. Om vintern är fjäderdräkten ovan
vitfläckig. under vit. Flykten är snabb. Liksom
alla g. dyker också tobisgrisslan
utomordentligt väl och simmar under vattnet med
vingarna. Ungarna, »grisslepojkarna», ligga länge
i boet och matas av föräldrarna. S i 1 1 g r i s
s-1 a n (Uria troille), ovan brunsvart, under vit,
häckar i Sverige blott på Karlsöarna (jfr
Fågelberg) men uppträder om vintern
(okt.—febr.) i mängd vid västkusten. T. P.
Groa, se Grogalder.
Giobarhet, fröets förmåga att gro.
Somliga frön mista sin g. redan efter en el.
annan månad, t. ex. pil och asp, andra
bibehålla den under flera (ända till över 50) år,
t. ex. bal j väx ter och Geranium bohemicum.
Vid fröanalyser avser g. procenten grobara
frön. För att sådana analyser skola kunna
jämföras, är det av högsta vikt, att de
verkställas under lika yttre förhållanden (lika temp.,
lika stark belysning o. s. v.). Jfr F r ö
kontroll. — Med olika groningskraft el.
gro-ningsenergi förstår man den olika hastighet,
varmed frön gro. H. Hn.*
Grobiän (av ty. grob, grov), grov människa,
grovhuggare.
Groblad, Plantägo, släkte av fam.
gro-bladsväxter, utmärkt genom 2- till
fler-fröig lockkapsel och i regel tvåkönade
blommor i ax el. huvud, över 200 arter äro kända,
de flesta örter med i rosett samlade blad och
hemma i tempererade länder, pä både s. och
n. halvklotet. I Sverige finnas 6. därav 4
allmänna. Mest bekant är vanligt groblad
(Plantago major), som har långskaftade,
breda, nästan glatta blad, långt, smalt ax och
flerfröiga fröhus. Det växer vid vägar, på
åkrar o. dyl., och dess frön spela en stor roll
som föda åt smafaglar. Med kulturen har det
spiitts över nästan hela jorden (»de vitas
fotspår»). Sutt (P. maritima) har likaledes
smala ax men jämnbreda, vanl. rännformiga,
köttiga blad. Den växer på havsstränder och
är en av strandängarnas bästa betesväxter. —
De slemrika fröna av P. psyllium oeh P.
ra-mosa (i Medelhavsländerna), »loppfrön»,
användas till appretering av vävnader. G. M-e.
Grobladsväxter, Plant aginäceae, fam. bland
sympetalerua. Dess strålformiga, 4-taliga
blommor ha inomsittande, vanl. 2-rummigt
fruktämne och 4 ståndare. Tre släkten; i
Sverige Plantago (se Groblad) och Litorella.
Grochöw [gra’^of], by ö. om Warschau.
Under polska upproret 1830—31 segrade där 25
febr. 1831 omkr. 60,000 ryssar under Diebitsch
Zabalkanskij över omkr. 40,000 polacker.
Groda, se Grodor.
Grodd, bot., dets. som embryo (se d. o.). I
dagligt tal betecknas som g. det vid fröets
groning utskjutande rotämnet.
Groddblad, se Embryologi.
Groddblåsa, dets. som b 1 a s t u 1 a (se d. o.).
Med namnet g. betecknas stundom också
kärnan i en mogen äggcell (se Könsceller).
Groddbrand, sjukdom hos groddplantor av
en mängd växter, vilka omkring rothalsen
brun färgas oeh ruttna, så att plantan faller
omkull och dör. G. förorsakas av en
algsvamp (se F y k o m y c e t e r). Pythium
Bary-anum, och bekämpas genom kalkning av
jorden till alkalisk reaktion, undvikande av för
stark fuktighet och genom jorddesinfektion.
Jfr Betsjukdomar (betbrand). Th. Lfs.
Groddfläck, kärnkroppen i en mogen
äggcells kärna (jfr Groddblåsa).
Groddjur el. A m f I b i e r (av grek, amfi’,
på två sätt, oeh bi’os, liv), den äldsta och
ursprungligaste klassen av landryggradsdjuren.
Med avseende på såväl utveckling och
kroppsbyggnad som levnadssätt intaga g. en
mellanställning mellan fiskarna och de
egentliga landdjuren, vilket autydes av deras
vetenskapliga namn (amfibier). De flesta genomgå
sin fosterutveckling i vatten och genomlöpa
ett ungdomsstadium med gälar. Liksom hos
fiskarna anläggas ej de hos
landryggradsdjuren uppträdande fosterhöljena. Många g.
förbli under hela livet vattendjur, som andas
med gälar (se Stjärtgroddjur). —
Huden är tunn, rik på blodkärl och saknar fjäll.
Dess hornlager är endast svagt utvecklat och
saknas (liksom hos fiskarna) alldeles på
larvstadiet. I stället är den rikligt försedd med
körtlar, vilkas sekret dels håller den fuktig,
dels också på grund av sin giftighet tjänstgör
som skyddsmedel mot fiender. Skelettet är i
stor utsträckning oförbenat, och i
kotkrop-parna kvarstår ryggsträngen i betydande
utsträckning. En enda korskota finnes;
revbenen äro korta och nå ej fram till bröstbenet.
I extremitetskelettet finnas samma element
som hos de högre ryggradsdjuren.
Andningsorganen äro dels gälar, dels lungor. De förra
äro till antalet tre par och belägna på
gälbågar. Lungorna äro enkla, säeklika
bildningar med helt liten respiratorisk yta.
Andningsrörelserna utföras med hjälp av muskler
i munhålans botten så, att luft genom
näsborrarna suges in i munnen, varefter den
pressas ned i lungorna. Dessa tömmas genom
sammandragning av bukmuskulaturen.
Stämband finnas endast hos de stjärtlösa g. Hjärtat
är på larvstadiet tvårummigt liksom hos
fiskarna, men då lungor utvecklas, tillkommer
ytterligare ett förmak. Lungpulsådern sänder
en stor gren också till huden, som hos alla
g. spelar en viktig roll i respirationens tjänst.
Hjärnan är enklare byggd än hos övriga
landryggradsdjur. Frumhåla, innehallande ett
hörselben. finnes endast hos de stjärtlösa g. På
larvstadiet uppträda hudsinnesorgan, liknande
fiskarnas sidolinjeorgan. — De flesta g. äro
VIII. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
