Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groning, Germination - Groningen - Gronovius, Johannes Fredericus (språkforskare) - Gronovius, Johannes Fredericus (botanist) - Groom - Groos, Karl - Groot, Guillaume De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Groningen—Groot, G. De
1096
Torget i Groningen.
ärter, ek m. fl. samt många monokotyledoner
stanna de däremot, mer el. mindre tätt
omslutna av fröskalet, kvar nere i marken: h
y-p o g e i s k g. De tjänstgöra då uteslutande
för att uppsuga den i
frövitan befintliga näringen (t.
ex. hos palmer och gräs)
eller utgöra själva magasin
för upplagsnäring (t. ex. hos
ärter och ek). Hos gräsen är
hjärtbladet ett sköldlikt
organ (scutellum), som med sin
ena sida ligger intill
frövitan och där är försett med
Groning hos bondböna, Vicia faba.
rothårsliknande absorptionsceller. — G.
in-ledes genom upptagande av vatten, som
möjliggör den genom vissa enzym förmedlade
lösningen av upplagsnäringen och under hela
tiden är nödvändigt för transporten av de
lösta ämnena. Förutom vatten behöves fritt
syre; andningen är hos groende frön särdeles
livlig. Dessutom krävas för g. värme, olika
hög för olika växter, och i vissa fall, t. ex.
hos mistel, tillgång till ljus. Fröna av vissa
parasiter, t. ex. Orobanche, gro endast i
närheten av deras värdväxter. — Med g. hos
kryptogamer menas analoga företeelser hos
zygo-ter, askosporer, konidier o. dyl. G. M-e.
Groningen [^rå’-], ty. Gröningen. 1.
Nederländernas nordostligaste provins, med kust
mot Nordsjön och Ems’ mynningsvik, gränsar
i ö. till Tyskland; 2.364 kvkm, 390,973 inv.
(1928). G. är en särskilt i n. mycket bördig
lågslätt; sumptrakterna i s. ö. äro nu till
största delen torrlagda och odlade. Jordbruk
och boskapsskötsel med
mejerihantering äro
huvudnäringar. — 2.
Huvudstad i nederl. prov. G., 26
km s. v. om uthamnen
Delfzijl vid Dollart, dit
Emskanalen leder; 101,309
inv. (1928). G. har ett
univ., stiftat 1614 (1.071
stud. 1927), observatorium
m. m. och ett ryktbart
dövstuminstitut, grundat
1790 av H. D. Guyot. De
gamla fästningsverken an
1’ades av Coehoorn och
slopades 1874. Textilindustri,
tobaksfabriker,
skeppsbyggen. Handel med
jordbruks- och
mejeriprodukter. — G., som nämnes
redan på 800-talet, var på 1200-talet en av
de viktigaste handelsplatserna i n. Europa
(sedan 1282 hansestad) och stod i
förbindelse med Gotland, Sverige, England m. fl.
länder. Efter talrika besittningsväxlingar
erövrades staden 1594 av Moritz av Oranien.
Den belägrades 1672 förgäves av furstbiskop
Bernhard von Galen och kom 1815 till
konungariket Nederländerna.
Gronovius [grånå’-], Johannes
Frede-r i e u s, holländsk språkforskare (1611—71).
sedan 1659 prof, i Leiden, där han bl. a. hade
många svenska lärjungar. Hans uppl. av
Li-vius, Tacitus, Seneca. Sallustius m. fl. voro
av stort värde för språkforskningen.
Gronovius [grånå’-], Johannes
Frede-r i c u s. holländsk botanist (1690—1762),
sonson till föreg. Var senator i Leiden oeh
amatörbotanist, känd genom »Flora virginica»
(1739—43) och »Flora orientalis» (1755). G.
omfattade Linné med synnerlig välvilja under
dennes vistelse i Holland och lät trycka hans
»Systema naturæ» (1735). G. gav åt Linnés
älsklingsväxt namnet Linnæa.
Groom [gröm], eng., ridknekt; ingår även
i titeln för flera hovfunktionärer.
Groos [grås], Karl, tysk filosof (f. 1861),
prof, i filosofi i Basel 1898, i Giessen 1901
och i Tübingen sedan 1911. G. har framför
allt behandlat lekens psykologi, bl. a. i »Die
Spiele der Thiere» (1896; 2:a uppl. 1907), »Die
Spiele der Menschen» (1899) och »Der
Lebens-wert des Spiels» (1910). Enl. G:s
inövnings-el. självutbildningsteori leker barnet (liksom
djuret) därför, att det har vissa medfödda
reflextendenser, instinkter och drifter, vilka
i leken finna en för dess kommande
livsuppgifter nyttig inövning och utbildning.
Modersinstinkten t. ex. tager sig uttryck i den lilla
flickans lek med dockan, stridsinstinkten
ligger till grund för gossarnas soldatlekar
o. s. v. G. har utgivit »Das Seelenleben des
Kindes» (1904; 6:e uppl. 1923). S-e.*
Groot [^råt], Guillaume De, belgisk
skulptör (1839—1922). G. var en av sin tids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
