Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groschen - Gros-Guillaume el. La Fleur (Robert Guérin) - Gross - Gross, Charles - Gross, Hans - Gross-Beeren - Grossess - Grosseto - Grossglockner - Grosshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Groschen—Grosshandel
1099
Gro’schen, äldre tyskt silvermynt. Mynt
med benämningen g. präglades redan under
medeltiden och förekommo i olika valörer
ända till markräkningens införande i
Tyskland 1876. I mitten av 1800-talet indelades en
tysk thaler i 30 silbergroschen. I nuv.
Österrike är g. = Vioo schilling = 0,5 öre. G. H-r.
Gros-Guillaume [grå’-gijä’m] el. L a F 1 e u r
eg. Robert Guérin, fransk farsör (omkr.
1554—1634). G:s fack som skådespelare var
den med komiskt allvar moraliserande
»resonörens». Jfr Gaultier-Garguille. G. K-g.
Gross (fr. grosse douzaine, »stort dussin»)
betecknar i stycketalsräkning 12 dussin = 144
stycken.
Gross [grås], Charles, amerikansk
historiker (1857—1909). Blev fil. dr i Göttingen,
studerade 1884—88 i England och var från
1888 prof, i historia vid Harvarduniv. G. var
specialist på ekonomisk engelsk
medeltidshistoria och utgav på detta område bl. a. det
grundliga arbetet »The guild merchant» (2 bd,
1890). G. var en utmärkt bibliograf och
utgav 1900 en mönstergill bibliografi över engelsk
medeltidshistoria, »The sources and literature
of english history from the earliest times to
about 1485», ett värdigt motstycke till
Dahl-manns och Waitz’ bibliografi för Tyskland
och G. Monods för Frankrike. V. S-g.
Grossglockner.
1100
Gross [gräs], Hans, österrikisk
straff-rättslärare (1847—1915), prof, i Czernowitz
1894, Prag 1902 och Graz 1905. G. sökte till
en enhetlig forskningsgren, av G. kallad k r
i-minalistik, sammanföra arbetet med att
sammanställa och undersöka allt, som är av
betydelse för att uppspåra och fastställa brott.
Det främsta bland hans många arbeten är
»Handbuch für Untersuchungsrichter» (2 dir,
1893; 7:e uppl. 1922). G. inrättade 1894 i Graz
det första vetenskapliga kriminalistiska
museet och utgav sedan 1899 Archiv für
Krimi-nalanthropologie und Kriminalistik (efter hans
död har det fortsatts under titeln Hans Gross’
Archiv für Kriminologie). N. S-g.*
Gross-Beeren [gräs-bé’ron], by i preuss. prov.
Brandenburg, 17 km s. om Berlin. Där
utkämpades 23 aug. 1813 ett slag mellan nordarmén
under svenske kronprinsen Karl Johan och
franska Berlinarmén under marskalk Oudinot,
som från Baruth (50 km s. om Berlin) skulle
framrycka norrut med den preussiska
huvudstaden som mål. Till dennas skydd tog nordarmén
med de preussiska kårerna Bülow och
Tauent-zien ställning vid resp. Heinersdorf (omkr. 5
km n. om G.) och Blankenfelde, medan
återstoden intog en flankgruppering dels huvudsaki.
vid Gütergotz-Ruhlsdorf, dels vid Saarmund.
Oudinot framryckte på tre kolonner. Den
högra, Bertrand, gick över Jühnsdorf och blev
med lätthet avvisad av Tauentzien vid
Blankenfelde; den mellersta, Reynier, tog vägen
mot G. och nådde denna ort men blev anfallen
av Bülow och kastad söderut. Angreppet stod
i överensstämmelse med kronprinsens avsikt
och order, ehuru det är möjligt, att den
preussiske generalen grep initiativet, innan ordern
framkommit. Vid underrättelsen om Reyniers
motgång slog Oudinot, som förde vänstra
kolonnen (försenad), till reträtt. I själva slaget
förlorade fransmännen 3,000 man i döda,
sårade och fångar, 13 kanoner m. m., Bülow
omkr. 1,000 man. Batteriet Mühlenfels ur
Vendes artillerireg:te deltog med berömmelse
i Bülows strid. L. T-n.
Grosse’ss (fr. grossesse, av gros, stor),
havandeskap (se d. o.).
Grosse’to, provins i mellersta Italien,
landskapet Toscana; 4,496 kvkm, 164.990 inv.
(1921). Jordbruk, boskapsskötsel (ost),
bergsbruk (koppar, järn, bly, zink m. m.).
Huvudstaden, G., ligger 12 km från kusten; 19,817
inv. (1926). Biskopssäte. Ståtlig katedral.
Grossglo’ckner, östalpernas och Österrikes
högsta topp, 3,798 m ö. h., i Hohe Tauern,
Glocknergruppen; uppbyggt av kloritskiffer.
Invid G. Kleinglockner, 3,764 m ö. h.
Gruppens och Österrikes största glaciär är
Pasterze (omkr. 32 kvkm).
Grosshandel, handel i större partier (fr. en
gros), varvid varorna inköpas i parti från
producenter eller från andra köpmän och
avsättas i parti till andra köpmän, fabrikanter
o. s. v. men i regel ej till den konsumerande
allmänheten. Motsats: detaljhandel (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
