Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grossi - Grosslichterfelde - Grossular - Grosswardein - Grossvenediger - Grosvenor, ätt - Grosvenor house - Grosz - Grot, Jakov Karlovitj - Grote, George - Grotefend, Georg Friedrich - Grotefend, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Grossi—Grotefend
1102
Gro’ssi, se V i a d a n a, L.
Grosslichterfelde [gräslig-], nu
Berlin-Lichterfelde (se Berlin, sp. 47, med
karta).
Grossulär, miner., se Granat.
Grosswardein [gräsvardai’n], stad i
Rumänien, se Oradea mare.
Grossvenediger [gråsfene’digor], högsta
toppen i Venediggruppen, Hohe Tauern, i
Österrike, på gränsen mellan Tyrolen och
Salzburg; 3.660 m ö. h.
Grosvenbr [gråu’vno], engelsk adelsätt, där
huvudmannen 1784 fick titlarna earl G r
osven o r och viscount Belgrave samt 1831
blev markis och 1874 hertig av W e s t m i
n-ster (se d. o.). Ätten kan spåras till
1100-talet, har århundraden igenom haft gods och
stort lokalt inflytande i Cheshire och samlat
stor förmögenhet, ytterligare ökad genom
värdestegringar på dess jordområden vid
West-minster genom Londons utvidgning dit (den
förnäma stadsdelen Belgravia). Om
ättens Londonpalats, Grosvenor house,
se d. o. V. S-g.
Grosvenor house [gräu’vnø håu’s], hertigens
av Westminster palats i London invid Hyde
park, uppfört av R. Grosvenor, l:e markis av
Westminster (1767—1845). I G. en av
Englands värdefullaste privata tavelsamlingar
(Ru-bens, Rembrandt, Hobbema, Murillo,
Gains-borough m. fl.).
Grosz [grå/], polskt skiljemynt (jfr
Gro-schen), 1/1Oo zloty, nominellt = 0,72 öre.
Grot [gråt], Jakov Karlovitj, rysk
lärd och författare, av en från Holstein
inflyttad släkt (1812—93), högt förtjänt om
Sverige genom att i Ryssland ha spritt
kännedom om Sveriges litteratur och
historia. G. blev 1840 prof,
i ryska språket,
litteraturen och historien
vid Helsingfors univ.
1852—59 var han
lärare för kejsar
Alexander II:s söner och
ägnade sedan sitt
huvudintresse åt kejserliga
vet.-akad., varav han
blev led. 1858. G.
skrev reseskildringar
från Skandinavien och
utförde en mängd
översättningar av svenska litteraturalster,
bl. a. av flera av Runebergs verk, mest i
sammandrag, samt av Tegnérs »Frithiofs
saga» (1841). Han uppträdde vidare som
språkforskare med arbetet »Filologitjeskija
razyskanija». Som historieskrivare
behandlade G. företrädesvis 1600- och 1700-talets
mera bemärkta politiska och kulturella
personligheter. Han skrev på svenska en
lärobok i ryska och en handbok i Rysslands
äldre historia. G. var 1877 en av Rysslands
representanter vid Uppsala univ:s jubelfest
och blev 1880 hedersdr i Lund. G. ledde
den nya bearbetningen av vet.-akad :s
ordbok över ryska språket (1891 ff.). Hans
samlade verk (»Trudy»), redigerade av
sonen Konstantin J. G., utgåvos i 5 bd 1898—
1903 jämte autobiografiska anteckningar från
1852—80; i första delen ingå G:s intressanta
skildringar från en resa i Sverige 1847. —
Jfr A. Hj. Uggla, »J. K. G:s förbindelser
med Uppsala universitet» (i »Symbola
litte-raria», 1927). (R. E-m.)
Grote [gräut], George, engelsk politiker
och hävdatecknare (1794—1871). Inträdde 1810
i faderns bankiraffär men bedrev samtidigt
omfattande studier i språk, filosofi och
historia. G. utgav 1831
»The essentials of
par-liamentary reform»,
var 1833—41 led. av
underhuset och slöt
sig till de s. k.
filosofiska radikalerna.
1843 upphörde han
med affärerna och
ägnade sig uteslutande
åt historisk forskning.
Hans huvudarbete är
en klassisk skildring
av Greklands öden t.
o. m. Alexander den stores död, »A history
of Greece» (12 bd, 1846—56; 6:e uppl., 10 bd,
1883—88). G. skrev ytterligare bl. a. »Plato
and the other companions of Socrates» (3 bd,
1865) samt en ofullb. monogr. över Aristoteles.
Han inlade stor förtjänst om
Londonuniversi-tetets första organisation och utveckling. —
G:s maka och litterära medhjälparinna,
Harriet G., f. L e w i n, utgav 1873 »The
personal life of George G.». T. H-r.*
Grotefend [grå’tøfänt], Georg
Friedrich, tysk filolog (1775—1853). Blev 1797
lärare vid Göttingens gymnasium, 1803
prorektor och 1806 konrektor vid gymnasiet i
Frankfurt a. M., fick
1812 professors titel
och var 1821—49
lycei-direktor i Hannover.
G. utgav flera
värdefulla skrifter i latinsk
filologi, bl. a. om
umb-riska och oskiska
språkrester, samt
sysslade även med
tolkning av lykiska och
frygiska inskrifter.
Mest frejdat blev G:s namn genom hans
snillrika tydning av kilskriften, först
framlagd 1802 inför Göttinger Gesellschaft der
Wissenschaften, en bragd, vilken med rätta
betecknats som en av den humanistiska
forskningens största triumfer. Se vidare
Kilskriften. P. L.
Grotefend [grä’tøfänt], H e r m a n n, tysk
historiker (f. 1845), sonson till G. F. G. Blev
1876 stadsarkivarie i Frankfurt a. M. och var
1887—1921 direktor för geheime- och
huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
