Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundtvigianism - Grundtåg och Kontragrundtåg - Grundvad - Grundvapen - Grundvatten - Grundverkspenningar - Grundvändning - Grundvävnad - Grundyta - Grundämnen - Gruner, Wilhelm Heinrich Ludwig - Grunewald - Grunnebo hed - Grunwald - Grupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Grundtåg—Grupp
1130
blev i Danmark från 1800-talets mitt
utgångspunkt för en stark och levande kristlig
väckelse. Enär dess anhängare efter
Grundt-vigs exempel förfäktade frihetsidéer i fråga
om såväl religion som skola och politik, kom
rörelsen, särskilt genom folkhögskolorna, att
synnerligen starkt sätta sin prägel på det
danska bondeståndets andliga, politiska och
sociala utveckling. G. förfäktar kyrklig
lärofrihet och rätt till bildande av
friförsamlingar. Politiskt sett blev g. från 1866
allierad med och i mycket bestämmande för den
demokratiska oppositionen mot godsägar- och
ämbetsmannastyret. I »det forenede venstre»
o. a. politiska nydaningar inom oppositionen
var den grundtvigska bondeflygeln en stark
faktor, urspr. rätt radikal, från 1890-talet
alltmer moderat. De grundtvigska
frihetsidéerna och g:s förening av kristligt och
folkligt framstegsarbete äro ännu i mycket
bestämmande för »venstres» politik och en av
de stora centrala rörelserna i danskt
kulturliv. P. E-t.
Grundtåg och Kontragrundtåg,
kablar, som vid ett fartygs k ö 1 h a 1 n in g (se
d. o.) under kullvindningen hålla fartyget på
lagom avstånd från dess landfästen.
Grundvad, mindre landvad med små maskor,
nyttjad invid stränderna för fångst av agn
och av fisk huvudsakl. till husbehov.
Grundvapen, her., se Ginvapen.
Grundvatten, det i de övre jordlagren
cirkulerande vattnet, vanl. regnvatten, som trängt
ned i jordens övre lager, där det rör sig
mycket långsamt, vanl. blott några m om dygnet.
G:s övre yta, grundvattensnivån el.
-spegeln, ligger olika högt, beroende på
traktens nederbördsmängd och luftfuktighet,
i regnrika trakter strax under jordytan, i
ökentrakter ofta först på betydande djup. När
g. kommer fram till jordytan, bildas källor.
G. har på senare tid fått stor betydelse för
städernas förseende med vatten.
Grundverkspenningar, se
Grundpenningar 1.
Grundvändning, nödfallsmanöver av
segelfartyg, då utrymmet ej medger vanlig
stag-vändning eller undanvindsvändning, ss. i
närheten av grund eller land eller i svår sjö.
G. tillgår så, att fartyget går upp i vind,
ankrar och kapar ankartåget i läge för
avfall-ning åt motsatt håll mot det, varifrån
fartyget gått upp i vind. ö-g.
Grundvävnad, se Växtanatomi.
Grundyta, skogsh., ett träds eller bestånds
genomskärningsyta vid brösthöjd (1,3 m från
marken). G., höjden och avsmalningen äro de
tre faktorer, som tillhopa bestämma såväl
det enskilda trädets som hela skogsbeståndets
kubikmassa. S-r.
Grundämnen. Om g. och deras omvandlingar
se Atom, sp. 430 ff. Sedan nämnda artikel
skrevs, ha tre nya g. upptäckts. Två av dessa
äro högre homologer till mangan. Deras namn
äro masurium och r h e n i u m med
atom
numren 43 och 75 i det periodiska systemet
(jfr Atom, sp. 436). Det tredje grundämnet,
i 11 i n i u m, är en sällsynt jordartsmetall med
atomnummer 61. Det återstår således numera
endast två obesatta atomnummer i det
periodiska systemet, näml. 85 och 87. I. B.
Gruner [grö’nor], Wilhelm Heinrich
L u d w i g, tysk kopparstickare (1801—82),
prof, och föreståndare för
kopparstickskabi-nettet i Dresden. Utförde utmärkta stick
efter italienska mästare och utgav många
av dem i praktverk. G-g N.
Grunert [grö’n-], Karl, tysk skådespelare
och teaterledare (1810—69), fil. dr 1851. G.
debuterade 1827, ledde 1830—34 teatern i
Freiburg och var från 1846 fäst vid
hovteatern i Stuttgart. G. var som
karaktärsskåde-spelare och scenisk ledare en av Tysklands
främsta kring 1800-talets mitt. Bland hans
roller märkas Mefistofeles i »Faust», Filip II
i »Don Carlos», Kreon i »Antigone» och
Na-than den vise. G. K-g.
Grunewald [grö’novalt], barrskogsområde i
s. v. Berlin, intill Havel. Kullar
(Havel-berge, 97 m ö. h.) och sjöar. I G.
kapplöp-ningsbana och sportplats, stadion och tysk
högskola för gymnastik. Villakolonien B
erlin - G. är sedan 1920 inkorporerad i Berlin
(se Berlin och kartskiss vid sp. 47).
Grunnebo hed, övningsplats för
Västgöta-Dals regemente från 1860-talet till 1901, i
Vassända-Naglums socken, 7 km s. v. om
Vänersborg. En minnessten avtäcktes 1920.
Grunwald [grö’nvalt], polsk benämning på
orten Tannenberg i östpreussen och slaget
där 1410.
Exempel på grupp i skyttelinje.
Grupp. 1. (Krig sv.) Minsta enheten inom
de särskilda truppslagen (infanteri, kavalleri,
ing.-trupper och träng). Gruppindelningen har
ersatt den forna tropp- och
halvtroppsindel-ningen. Vid infanteriet består plutonen (vid
gevärskompani) numera av fyra gevärsgrupper.
Varje g. består av en gruppchef och 11 man.
Enskild g:s former i sluten ordning äro ett
led linje och ett led kolonn. G. strider i allm.
i spridd ordning; dess former äro då
skyttelinje och skyttekolonn. I skyttelinje äro
karlarna i stort sett vid sidan av varandra med
ungefär 5 m luckor (se bilden). Motsv.
föreskrifter om g:s sammansättning m. m. finnas
för infanteriets kulsprutekompanier samt för
övriga truppslag. M. B-dt.
2. Det minsta fartygs- el. flygförbandet,
bestående av 2—3 fartyg el. 3—5 flygplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
