Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grupp - Gruppbegrepp - Gruppetto - Gruppteori - Gruppäktenskap - Grus - Grusharpa - Grusien - Grusinska härvägen - Gruskalk - Grusonwerk - Grut, Torben Andreas - Gruva - Gruvartiklar - Gruvbrytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Gruppbegrepp—Gruvbrytning
1132
3. (Mat.) Se Gruppbegrepp och
Gruppteori.
Gruppbegrepp. Om en samling matematiska
operationer är så fullständig, att resultatet av
två successivt utförda operationer alltid är
likvärdigt med resultatet av en tredje
operation ur samlingen, säges denna samling utgöra
en grupp (se vidare Gruppteori). T. B.
Gruppe’tto, it., mus., dubbelslag (se d. o.).
Gruppteori. Föremålet för denna
matematiska teori utgöres icke av de enskilda
alge-braiska eller geometriska operationerna utan
av de formella lagar, som hela klasser av
dylika operationer äro underkastade. Teorien
bygger på det i alla matematiska teorier
djupt inträngande gruppbegreppet (se d. o.),
som kan uppfattas som en utveckling av
talbegreppet. Galois’ epokgörande upptäckter
inom algebran vila på detsamma. Senare
infördes det i funktionsteorien — vid
behandlingen av automorfa funktioner och lineära
differentialekvationer — och i geometrien.
De mera systematiska undersökningarna äro
utförda av C. Jordan, F. Klein och S. Lie. T. B.
Gruppäktenskap, en hos vissa naturfolk
förekommande äktenskaplig förening mellan
två el. flera män och mer än en kvinna.
Grus. 1. (GeoZ.) Se Jordarter. — 2.
(Med.) Njurgrus, se Njursjukdomar.
Grus, zool., se Tranor.
Grusharpa, se Harpa.
Grüsien, se Georgien.
Gruslnska härvägen, väg över Kaukasus
från Vladikavkaz över Krestovaj apasset
(2,379 m ö. h.) längs Kura till Tiflis; 213 km
lång. Anlädes 1811—64.
Gruskalk, geol., är en kalksten, bestående
av rullade fragment, väsentligen härrörande
från skal av organismer. I Sverige har
namnet närmast använts för den till kritsystemet
hörande g. vid Ignaberga i n. ö. Skåne. K. A. G.
Grusonwerk [grö’zån-], ett efter sin
grund-läggare, tyske industriidkaren H e r m a n n
Gruson (1821—95), uppkallat järnverk vid
Magdeburg med stora stålgjuterier och
verkstäder. Tillhör sedan 1893 Kruppverken.
Grut [grutt], Torben Andreas,
arkitekt (f. 1871 2/e). Efter studier vid tekniska
högskolan i
Köpenhamn, hos danske
arkitekten H. Holm, vid
Konstakad. i
Stockholm 1895—98 och som
dess stipendiat i
utlandet blev G.
arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1906. Han har
utövat en omfattande,
mångsidig, nationellt
betonad och
konstnärligt betydande
byggnadsverksamhet. Hans
mest uppseendeväckande verk i Stockholm är
Stadion (invigt 1912; se Stadion, med
bilder), utom Stockholm Berga och Stjärneborgs
slott samt restaurering av Fågelviks slott,
vidare drottning Viktorias villa Solliden vid
Borgholm, kyrkor (Norrfjärden,
Stengårds-hult), biskopshuset i Linköping, bankhus där
och i Umeå samt utom Sverige herrgårdar i
Danmark, brandstation i Jakobsstad,
ombyggnad av Sveriges beskickningshus i Helsingfors
och sv. generalkonsulatet i Hamburg. Bland
hans verk från de senaste åren märkas
Sveriges byggnad vid utställningen i Rio de Janeiro
1922, tennishallar i Stockholm (även ritningar
till en ny, 1927), Paris och Bremen. G-g N.
Gruva, arbetsställe, i regel underjordiskt,
där malm- el. mineralfångst sker. Ordet
nyttjas även för att beteckna det genom
gruvbrytningen uppkomna tomrummet. Se
Gruvbrytning.
Gruvartiklar, stundom kallade
bergsartiklar, äldre stadgar om bergshantering i
Sverige, t. ex. konung Albrekts g. av 1368 för
Norbergs bergslag och Gustav II Adolfs för
Sala silververk 1624. Th. N-m.*
Gruvbrytning, sammanfattande benämning
på den mångfald av arbeten, varigenom
malmer och mineral, som ingå i en fyndighet,
vinnas och bringas i en för direkt användning
(t. ex. stenkol) eller vidare förädling (malmer)
lämplig form. Till sådana arbeten räknas
bl. a. en fyndighets uppsökande och
tillredande, dess brytning samt det brutnas
uppfordring och behandling genom skrädning
och anrikning. Medelst g. tillgodogöras
malmer, kolarter, grafit, svavel, salter samt
åtskilliga slag av ädla stenar.
En fyndighets uppsökande börjas
lämpligen med en mer eller mindre omfattande
geologisk undersökning. Alltefter de
förmodade fyndigheternas art och läge nyttjas
därefter för de direkta undersökningsarbetena
magnetiska och elektriska letningsmetoder
(jfr Geoelektriska letningsme
o-d e r och M a 1 mle t n in g),
jordrymnings-och sprängningsarbeten samt djupborrningar.
Bland tillredande arbeten äro
schaktsänknings-, ortdrivnings- och
gruvbyggnadsarbe-ten de viktigaste. Vid schaktsänkning
och ortdrivning borras för hand eller
med maskin borrhål i berget. Dessa laddas
med sprängämne, och detta bringas till
explosion, varvid berget kring hålet lösbrytes,
så att det kan borttagas. Vid fortsatt
borrning och sprängning (skjutning) avsänkes
härigenom schaktet, resp, indrives orten i berget.
Schakt och orter användas för
kommunikation mellan gruvans inre och dagen samt
mellan gruvans olika delar. I dagen
uppföras ovan schaktet en byggnad (1 av e), vari de
för uppfordringen erforderliga linskivorna
äro fästa, samt ett maskinhus, där gruvspel,
luftkompressor för pressluften, varmed
borrmaskinerna drivas, etc. äro placerade.
Då kommunikation måste uppehållas nere
i gruvan genom lösbrutet eller osäkert berg,
åstadkommes detta genom byggande av
bock orter och r u 11 s ch ak t. Bockarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
