Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvbrytning - Gruvdrift - Gruvfogde - Gruvgas - Gruvgården—Fors järnväg - Gruvingenjör - Gruvkarta - Gruvkartekontoret - Gruvkompass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Gruvdrift—Gruvkompass
1136
brytningen, som icke får rum. Hela etagen
fylles sålunda med malmbaltigt berg, som
först då etagen i sin helhet är utstrossad
tappas och uppfordras. Vid stora
malmbredder och osäkert tak förläggas
arbetsrummen stundom tvärs över fyndigheten med
kvarsättande mellan rummen av pelare, som
senare uttagas.
Vid skivrasbrytningen, som på
senare tiden på grund av sin stora
användbarhet kommit alltmer i bruk, indelas
fyndigheten liksom vid takbrytningen i etager, men
etagens utbrytning fortgår uppifrån och
nedåt. Från utfraktsorten drivas med
lämpliga avstånd sinsemellan stigorter upp mot
ovanliggande etage. Från dessa stigorter
indelas etagen i skivor av några m höjd. Varje
skiva öppnas invid sin botten medelst orter,
och från dessa drivas på visst avstånd från
stigorten tvärstrossar med samma höjd som
orten. Så snart en stross blivit fullständigt
framdriven, börjas strossning i taket, varvid
detta instörtar och rummet fylles, allteftersom
malmen borttages, av det från den
ovanliggande etagen nedstörtande fyllberget.
Brytningen fortgår i varje skiva alltid mot
stigorten. — Vid dagbrytning, som försiggår
i bergssluttningar eller grundare sänkningar,
kommer vanl. pallbrytningen till användning.
Vid brytningen nyttjas i malmgruvor
borrning och skjutning. För skjutningen laddas
borrhålet med sprängämnet, vanl. dynamit,
varuti som tändmedel insättes en knallhatt.
Denna är försedd med en stubintråd av sådan
längd, att den når ett stycke utanför
borrhålet. Efter antändning av stubintråden föres
elden med tillhjälp av trådens kärna av
fin-kornigt krut in till knallhatten, som är
försedd med en laddning av t. ex.
knallkvicksilver och blyazid eller trinitrotoluol.
Knallhatten exploderar då och åstadkommer, att
sprängladdningen i sin tur bringas till
explosion. I st. f. tändning med stubin kan även
elektrisk tändning användas.
I kolgruvor begagnas andra
brytningsmeto-der än i malmgruvor. Så förekommer här vad
man kallar ort-, vägg- och
pelarbryt-n i n g med eller utan igensättning. I dessa
gruvor brukas relativt sällan sprängning för
kolens utbrytning, utan detta sker med ett
handverktyg, kilhackan, eller medelst
maskinella anordningar, förskrämningsmaskiner.
Uppfordringen ur gruvan sker vanl.
i tunnor på hjul eller vagnar, vilka fyllas ur
tappningsgluggar, »slasar», förlagda i
rull-schaktens nedre ända, och flyttas på räls till
schaktet, där de inskjutas i hissarna. I st. f.
hissar nyttjas även hundar, som löpa på
lutande bana, eller »skips», som gå lodrätt,
styrda av ledare, s. k. gejder. I smågruvor
begagnas ofta en i linan fritt hängande eller
på ett eller annat sätt styrd tunna.
Det uppfordrade malmhaltiga berget
underkastas s k r ä d n i n g (se d. o.) för
avskiljande av de värderika mineralen från det
därmed följande ofyndiga berget, vid behov
även anrikning (se d. o.). Vid
skräd-ningen skiljes vanl. på primamalm, anrik
-ningsmalm och gråberg. Primamalmen går
till smältverket, anrikningsmalmen till
anrikningsverket och gråberget åter ned i gruvan
eller till upplag. Jfr Dagort, Flotation,
Hund, Malm, Ort, Schakt, Sias,
Stross och Sula. E. S. B.
Gruvdrift, dets. som bergshantering (sed.o.).
Gruvfogde, den gruvförman, som närmast
under gruvingenjören leder brytningsarbetet
i en gruva.
Gruvgas, dets. som metan, se Kolväten.
I kol- och bergoljegruvor utströmma vanl.
stora mängder g., och blandad med luft kan
den i gruvor åstadkomma mycket förödande
gasexplosioner. Jfr Davys
säkerhets-lampa. I. B.
Gruvgården—Fors järnväg (spårvidd 1,435
m), 16,7 km lång, inom Kopparbergs län,
sträcker sig från Gruvgården över
Garpen-berg till statsbanenätet vid stationen Fors, 11
km n. om Krylbo. Banan mellan Garpenberg
och Fors fick koncession 1904 och öppnades
för allmän trafik 1905, mellan Gruvgården
och Garpenberg resp. 1907 och 1908. F. P.
Gruvingenjör, i allm. varje vid gruvdriften
anställd ingenjör; särskilt titel för vissa
ämbetsmän i bergsstaten (se d. o.).
Gruvkarta. Enl. § 57 i 1884 års gruvstadga
skall över gruva, som erhållit utmål och är
under arbete, där gruvan icke är i sin helhet
från dagen fullt åskådlig, finnas fullständig
och noggrann markscheiderkarta, i skalan
1 : 800, och nya gruvarbeten skola sist inom
påföljande årets utgång inläggas på kartan.
Kommerskollegii instr. för gruvmätare 9 sept.
1927 föreskriver, att kartan skall innehålla
bl. a. titelblad, topografiskt dagblad,
geologiskt dagblad, horisontalskärningsblad för
olika nivåer i gruvan,
vertikalprojektions-och vertikalskärningsblad samt beskrivning.
Topografiska dagbladet upptager utom
gruvöppningarna bl. a. inom gruvområdet
befintliga utmål, ägoområden, vägar och
byggnader. Om karta över stenkolsfyndigheter
stadgas i lag av 28 maj 1886. G. skall
upprättas i två ex., varav det ena förvaras på
Kommerskollegii gruvkartekontor. Den äldsta
kända g. i världen, som grundar sig på
geometrisk projektion, är den 1629 av Oluff
Hansson Swart över Falu gruva upprättade. E. S. B.
Gruvkartekontoret, den till bergsbyrån
hörande avd. av Kommerskollegium, där kartor
över i landet brutna gruvor förvaras och
insända handlingar kompletteras med avseende
på nybrutna områden. Se Gruvkarta.
Gruvkompass, ett inom bergshanteringen,
särskilt för uppsökande av järnmalm, mycket
använt instrument. G. består av en
magnetnål, upphängd så, att den är rörlig i både
horisontal- och vertikalplanet samt under
vanliga förhållanden fullt horisontal. Se M a
g-netometer och Malmletning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
