Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvlagstiftning - Gruvlave - Gruvmätning - Gruvrätt - Gruvskog - Gruvspel - Gruvstadga - Gruvstolpar - Gruyer, François Anatole - Gruyère, La - Gruzija - Grycksbo - Gryller - Gryllidae, Gryllus - Grymtoxe - Gryn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Gruvlave—Gryn
1140
på odisponerad kronojord inom Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län utom med
avseende på järnmalm. Inmutarens rätt enl.
sålunda medgiven inmutning var emellertid
begränsad, och han skulle efter 20 år från
mutsedels utfärdande vara underkastad de
ändrade bestämmelser, som genom ny
lagstiftning kunde bli fastställda. Genom lag 28
april 1926 återinfördes provisoriskt förbudet
mot inmutning på kronojord inom de tre
nordligaste länen, dock med rätt för K. m:t att
för särskilt fall lämna tillstånd till
inmutning. Denna lag har sedan årl. förnyats.
Provisoriska bestämmelser ang. gruvorna
äro givetvis till stor olägenhet för
hanteringen, men oaktat förslag till lösning av
detta lagstiftningsproblem tid efter annan
framlagts, har något avgörande ännu icke
uppnåtts, då åsikterna, i synnerhet i fråga
om lämpligaste sättet att tillvarataga statens
rätt och bästa samt om jordägarens ställning,
skilt sig åt i alltför hög grad. Ett 1923 av
tillkallade sakkunniga avgivet förslag till ny
gruvlagstiftning har ännu icke hunnit prövas
av statsmakterna. (K. S—11.)
Gruvlave, bergsv., se Lav e.
Gruvmätning har till ändamål att upprätta
exakta kartor över gruvor, med angivande
såväl av deras form som av fyndigheternas
geologiska förhållanden, till ledning vid
brytningen och till fromma för efterkommande.
I utlandets gruvor, där icke magnetiska
malmer förekomma, användas kompass och mått
vid kartornas uppgörande, varvid man utgår
från vissa, med tillhjälp av
teodolitinstru-ment utsatta fixpunkter, eller också uppmätas
gruvorna direkt med en teodolit. Men i
Sverige, där magnetismen hos de flesta malmer
ej medger bruk av magnethål och där
teodo-liten ansågs vara för dyrbar och
svårhanterlig, utvecklades småningom den s. k. svenska
markscheidermetoden. Vid denna nyttjas
minst två, vanl. tre mätbord eller små runda
trä- eller metallskivor av 18—20 cm diameter
inom en planslipad mässingsring, fastsatta
på stativ och medelst skruvar noggrant
inställbara i horisontalplanet, vidare ett
instrument, bestående av linjal med en därpå fäst
kikare med hårkors, rörlig i vertikalplanet
samt försedd med cirkelbåge och nonie att
avläsa vertikalvinklarna med. Metoden är ej
god, felkällorna äro för många, och fel uppstå
alltid förr eller senare vid fortsatta
kompletteringar av kartorna. Den är emellertid till
fyllest för mindre gruvfält; för större
utbytes den småningom mot fullständig
teodolit-mätning. Den skala, som i Sverige skall
nyttjas vid g., är 1 : 800 för malmgruvor och
1:1,500 för stenkolsgruvor. (K. S—11.)
Gruvrätt kallades förr stundom alla de
domstolar, vilka, med bergmästaren som ordf, och
med vissa bisittare, ägde att döma i saker
rörande bergshanteringen och de till dennas
bruk upplåtna skogarna. Deras rätta namn
var dock bergstingsrätt, utom vid
Sala silververk och Falu kopparverk.
Gruv-rätten i Sala upprättades 1624 och förblev
sedan också Sala bergslags högsta
administrativa myndighet ända till 1737, då en
»bergsrätt» infördes, som med avseende på stadens och
bergslagets »allmänna hushållning och politie»
överordnades g. I sin helhet upphävdes g. i
Sala 1853; domsrätten hade 1850 överflyttats
till allmän domstol. I Falun infördes g. redan
1347 genom Magnus Erikssons privilegier för
kopparbergsmännen; den skulle bestå av 14
rådmän och fortfor till 1853. Th. N-m.*
Gruvskog, större eller mindre
kronoallmän-ning, upplåten åt vissa gruvor för att förse
dessa med nödigt virke. Om g:s skötsel
finnas många förordningar. G. stodo under
uppsikt av Bergskollegium, sedermera av
Kommerskollegium och kommo 1873 under
Skogsstyrelsens (nu Domänstyrelsens)
överinseende. Se Allmänning. Th. N-m.*
Gruvspel, anordning för uppfordring ur
gruva. Se Spel.
Gruvstadga, av konung och riksdag
beslutade bestämmelser i fråga om upptäckar- och
äganderätt till malmförekomster m. m. Den
för Sverige nu gällande g., vilande på
inmut-ningsrätten, är av 16 maj 1884 med ändringar
av 20 okt. 1899, 5 juli 1901, 12 aug. 1910, 11
okt. 1912 och 30 maj 1916. Se
Gruvlagstiftning.
Gruvstolpar, se P i t p rops.
Gruyer [gryije’], Fr a n g o i s Anatole,
fransk konstförfattare (1825—1909). Var från
1872 generalinspektör för de sköna konsterna,
från 1881 konservator i Louvre. Skrev bl. a.
många studier om Rafaels konst. G-g N.
Gruyère, La [la gryija’r], ty. Greierz,
landskap i schweiz. kant. Fribourg, kring övre
Sarine-(Saane-)dalen. Boskapsskötsel och
beredning av fetost, Gruyèreost. Staden G r
u-yères (1,711 inv. 1920) har ett väl bevarat
slott, omgivet av torn, vallar och murar, en
gång tillhörigt grevarna av G.
Gru’zija, ry. namnet på Georgien (se d. o.).
Grycksbo, brukssamhälle i Kopparbergs län,
Kopparbergs socken, station vid Gävle—Dala
järnvägar, 12 km n. v. om Falun; omkr. 2,000
inv. (1928). G. pappersbruk, som sedan 1887
äges av J. H. Munktells pappersfabriks a.-b.,
aktiekap. 4,500.000 kr., 625 arb. (1927), har
egna cellulosafabriker samt världsbekant
tillverkning av kemiskt rent filtrerpapper;
därjämte skriv-, post-, tryck- och kraftpapper.
Ärstillverkning 10,000 ton papper samt 7,000
ton cellulosa. Bruket anlades 1740 av dir. J.
Muncktell (se M u n k t e 11).
Gry’ller (av grek. gry’llos, gris), fantastiska,
t. ex. på antika gemmer anbragta figurer,
sammansatta av människo- och djurdelar.
Gry’llidae, GryTlus, se Syrsor.
Grymtoxe, se J a k.
Gryn, sädeskorn, som i särskilda
grynkvarnar befrias från fröskalet och komma i
handeln antingen hela (h e 1 g r y n) eller
sönderdelade. G. av havre, vete, korn, ris, majs m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
