Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grythytte och Hällefors - Grytnäs - Grytprov - Grytsten - Grützmacher, Friedrich - Grützmacher, Georg - Grützner, Eduard - Grzymała-Siedliecki, Adam - Gråal, Arre - Gråbarrsjuka - Gråberg - Gråberg af Hemsö, Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Grytnäs—Gråberg af Hemsö
1148
zoner från n. n. v. mot s. s. ö. G. är en av
Sveriges sjörikaste trakter. Avvattnas av
Svartälven. 2,262 har åker, 63,821 har
skogs-och hagmark. Huvudnäringar äro jordbruk
jämte skogsbruk samt trä- och järnindustri,
främst vid Hällefors (se d. o.; omkr. 1.800
inv.) och de samma bolag tillhöriga
anläggningarna vid Sikfors (350 inv.), Saxhyttan
(600 inv.) o. s. v. Municipalsamhälle:
Grythyttan (se ovan). Järnvägar: se kartan. G.
bildade tidigare Grythytte och
Hällefors bergslag; n. G. koloniserades i
samband med upptäckten av silverfyndigheter
på 1630-talet. G. tillhör Nora fögderi och
domsaga.
Grytnäs, socken i Kopparbergs län, Folkare
härad, kring Dalälven ovan Avesta och sjön
Nävden n. därom; 105,25 kvkm, 2,959 inv.
(1928). Höjer sig från odlade slättmarker
till storbergig skogsterräng i v. och n. 2,684
har åker, 6,837 har skogs- och hagmark I G.
ligga Månsbo (industrisamhälle; 1,000 inv.)
samt Sör-Nävde sprängämnesfabrik. Pastorat
i Västerås stift, Hedemora kontrakt.
Grytprov, jaktv., tävling för att utröna
jaktegenskaperna hos hundar, brukade till
jakt under jord. Hundarna (taxar eller
fox-terrier) få i tur och ordning jaga en räv eller
en grävling i ett konstgryt, en
underjordisk byggnad av rör el. trummor,
omväxlande med utvidgningar, s. k. kittlar, det hela
så ordnat, att hundarnas arbete kan av
prisdomarna noggrant kontrolleras. G., sedan
mitten av 1800-talet vanligt i Tyskland, ägde
f. ggn rum i Sverige 1901. A. Km.*
Grytsten, se T ä 1 j s t e n.
Grützmacher [gry’tsma^or], Friedrich,
tysk violoncellist (1832—1903), lärare vid
kon-servatoriet i Leipzig, sedan 1860
konsertmästare i hovkapellet i Dresden. G. företog flera
konsertresor, bl. a. till Skandinavien;
komponerade populära saker för sitt instrument.
Grützmacher [gry/tsma^or], Georg, tysk
evangelisk teolog (f. 1866), sedan 1914 prof,
i Münster. Har bl. a. gjort värdefulla
undersökningar om det äldsta munkväsendets
historia. Hj. H-t.*
Grü’tzner, Eduard, tysk målare (1846—
1925), elev av Piloty; tillhörde
Münchensko-lan. G. målade bl. a. scener ur Shakespeares
lustspel (»Falstaff», »Som ni behagar») samt
muntra jaktstycken och klosterbilder. En
munktavla finnes på Göteborgs konstmuseum.
Flera G.-album föreligga. Monogr. av F. v.
Ostini (1902). G-g N.
Grzymala-Siedliecki [g^ymaTa-JjädliäTski],
Adam, polsk författare och publicist (f. 1876).
Har skrivit noveller, skådespel, bl. a.
lustspelet »Sublokatorka» (Den inneboende; 1922),
en biografisk inledning till Reymonts saml.
skr. (1922) och som litterär kritiker
talangfullt bekämpat romantikens efterdyningar.
Gråal, Ar re, Älnus incäna, den i
Norrland vanligaste alarten, utmärker sig genom
rak stam med slät, grå bark och på under-
Gråal, Alnus incana.
sidan gråaktiga, mer el. mindre finludna blad.
Veden är vitare och hållbarare än hos
klibb-alen och nyttjas i Norrland till förfärdigande
av diverse husgeråd, men trädet når sällan
någon mera betydande storlek. — I olikhet mot
de flesta svenska träd har g. invandrat
öster-el. norrifrån. Den är vanlig ned till n.
Uppland, Västmanland, Närke och Dal samt
förekommer dessutom i de delar av Östergötland,
Småland och Västergötland, som gränsa intill
Vättern. Då g. är lätt att odla, har den även
förvildats på många ställen. Jfr A 1 s 1 ä
k-t e t. G. M-e.
Gråbarrsjuka, se Hypodermella.
Gråberg. 1. Ofyndig bergart vid gruvor. —
2. G. el. G r å s t e n, gammal svensk
benämning för särskilt granit och gnejs. — I
allmogespråket brukas gråsten även som
beteckning för lösa stenar och block av sådana
bergarter. N. Zn.
Gråberg af Hemsö, J a c o b, greve, konsul,
skriftställare (1776—1847). G. var
lagmans-son från Gotland, gick 1792 till sjöss, var
1793—95 i engelsk örlogstjänst, fick plats på
kontor i Genua och blev 1811 svensk
vice-konsul där. Han var sedan konsul i Tanger
1815—22 och i Tripolis 1822—28. G. bosatte
sig i Florens och förvärvade stor ryktbarhet
genom en mångfald på olika språk skrivna
arbeten och uppsatser, av vilka de
värdefullare rörde geografi och statistik samt fingo
stort inflytande i Italien. G. blev påvlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
