Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesberg—Oxelösund, Trafikaktiebolaget - Grängesberg—Oxelösunds järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Grängesberg—Oxelösund—Grängesberg—Oxelösunds järnvägar
1156
Grängesberg—Oxelösund,
Trafikaktiebolaget, bildades 1896 med ändamål att
åstadkomma en sammanslutning mellan
Grängesbergs gruvor och de järnvägar, på vilka
transporten av Grängesbergsmalm till
exporthamnen Oxelösund ägde rum. Bolaget
startade med ett aktiekap. av 19,090.000 kr.
och inköpte omedelbart aktiemajoriteterna i
Oxelösund—Flen—Västmanlands, Köping—
Hults och Frövi—Ludvika järnvägar samt
Grängesbergs gruv-a.-b. 1902 övertog
trafikbolaget självt gruvdriften i Grängesberg, då
Grängesbergs gruv-a.-b. till trafikbolaget
utarrenderade all sin fasta och lösa egendom.
1903 slöts med konsul G. E. Broms ett avtal,
enl. vilket bolaget under vissa förutsättningar
skulle köpa aktiemajoriteten i a.-b. Gällivare
malmfält och Luossavaara—Kiirunavaara a.-b.
I samband med detta avtal fördes
underhandlingar med svenska regeringen, vilka hade till
följd framläggande till 1903 års riksdag av
en proposition om trafikerandet av
järnvägen Gällivare—Riksgränsen (se
Riksgräns-banan) samt ett statslån på 20 mill. kr.
Riksdagen avslog propositionen, men
trafikbolaget fullföljde med tillhjälp av utländsk
kredit det med Broms träffade avtalet, så att
bolaget 1904 blev ägare till över 90 % av
aktierna i de lappländska malmbolagen. Samtidigt
ökades aktiekap. till 32.244.000 kr. Sir E.
Cas-sel (se d. o.) var en tid stor delägare i bolaget.
Efter starka politiska meningsbrytningar om
lämpligheten av en stort anlagd
järnmalms-export från Lappland antog riksdagen 1907
ett av ministären Lindman förberett avtal
mellan staten och bolaget med i huvudsak följ,
innehåll: 1) staten överlät till Luossavaara
—Kiirunavaara a.-b. sina jordägarandelar
i Luossavaara, Kierunavaara och Gällivare
malmfält men blev i stället hälftendelägare
i samma bolag genom erhållande av
preferensaktier till nominellt belopp av 40 mill. kr.;
2) brytningen begränsades under tiden 1908—
32 till sammanlagt 75 mill. ton järnmalm i
Kiruna samt 18,75 mill. ton järnmalm i
Gällivare; 3) staten erhöll rätt att vid 1932 års
utgång inlösa trafikbolagets aktier i
Kiruna-bolaget med en summa, motsvarande
tjugufem gånger hälften av den årliga medelvinst
bolaget 1920—29 haft på malmbrytningen i
Kierunavaara och Gällivare. Om staten ej
begagnade denna lösenrätt 1932, skulle
staten 1942 äga samma rätt på enahanda
villkor; dock skulle medelvinsten räknas på
tiden 1928—37; 4) staten erhöll äganderätt
till Mertainens, Ekströmsbergs och sju andra
järnmalmsfält samt uteslutande nyttjanderätt
under 30 år till Luossavaara malmfält, med
villkor att staten intill 1938 icke i dessa fält
bröte järnmalm annat än för järn- och
ståltillverkning i Sverige. Avtalet innehöll f. ö.
bestämmelser om fraktsatser på statens
järnvägar, inskränkning av malmexporten från
Grängesberg m. m. Statens utdelning på
preferensaktierna i Kirunabolaget skulle till 1938
bestå däri, att staten erhölle en viss avgäld
per ton för hälften av den malm, som bleve
bruten i Kierunavaara och Gällivare. Efter
1937 skulle staten och övriga aktieägare ha
samma rätt till utdelning.
1907 års avtal undergick sedermera en hel
del jämkningar, särskilt sedan världskriget
förorsakat ändrade förhållanden. Jämkningar
skedde genom tilläggsavtal 1908, 1911, 1913,
1918 och 1922. Brytningsrätten för bolaget
utvidgades därigenom undan för undan.
Slutligen har ett av 1927 års riksdag antaget
nytt avtal ersatt det gamla och dess många
tillägg. I 1927 års avtal stadgades bl. a.:
1) avtalstiden förlängdes till 1 okt. 1947;
2) brytningskvantiteten ökades till högst 9
mill. ton järnmalm per år; 3) statens vinst
av malmbrytningen skulle utgöra hälften av
Luossavaara—Kiirunavaara a.-b:s nettovinst;
4) inlösningssumman bestämdes till tolv och
en halv gånger medelvinsten på 41/4 mill.
ton järnmalm per år under de sista tio åren,
som sluta två år före inlösningsdagen; 5)
staten kan, om inlösningsrätten ej användes
1947, göra denna rätt gällande vart tionde
år därefter; 6) staten överlämnar till
gruv-bolaget utan lösen nyttjanderätten till
Luossavaara malmfält och avstår från sin rätt att
behålla det efter nyttjanderättstidens utgång;
7) gruvbolaget överlämnar till staten ett antal
a.-b. Nordsvenska malmfält tillhöriga utmål
och inmutade områden i Norrbottens län.
Trafikbolaget har under årens lopp
utvecklats till en betydande finanskoncern.
Aktiekapitalet uppgick 1927 till 119 mill. kr.;
tillgångar och skulder balanserade 1927 med 312
mill. kr. För exporten från Narvik, Luleå
och Oxelösund har bolaget anskaffat en egen
transportflotta av särskilt för malmfrakt
byggda, stora fartyg och ägde 1927 14 ångare
och 10 motorfartyg om sammanlagt 173,859
dödviktston. Störst (med en lastdryghet av
något över 10,000 ton) äro malmångaren »Sir
Ernest Cassel» samt motorfartygen »Nuolja»
och »Pajala». N. H-g. (E. S. B.)
Grängesberg—Oxelösunds järnvägar.
Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund äger Frövi
—Ludvika järnväg och trafikerar förutom
denna jämväl Örebro—Köpings, Oxelösund—
Flen—Västmanlands, Bånghammar—Klotens,
Storå—Guldsmedshyttans och Stråssa—Storå
järnvägar, samtliga normalspåriga (1,435 m).
Frövi — Ludvika järnväg, 97,9 km
lång, sträcker sig från Ludvika station
(Bergslagernas järnvägar och anslutningspunkt även
med Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnväg) till Vanneboda (Örebro—Köpings
järnväg). Vid Storå har järnvägen anslutning till
Storå—Guldsmedshyttans och Storå—Stråssa
järnvägar, vid Bånghammar till
Bånghammar—Klotens järnväg, vid Ställdalen och
Grängesberg till Bergslagernas järnvägar.
Mellan Vanneboda och Frövi är förbindelse
med statsbanenätet anordnad. Sträckan
Rö-jan—Ludvika fick koncession 1869 och öpp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
