Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräf, Hans Gerhard - Gräfe - Gräfenberg - Grängesberg (kapellförsamling) - Grängesberg (gruvsamhälle)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Gräf—Grängesberg
1154
Gräf, Hans Gerhard,
tysk litteraturhistoriker (f.
1864), 1913—21 assistent
vid
Goethe-und-Schiller-Archiv. Skr.: »Goethe über
seine Dichtungen» (9 bd,
1901—14), »Goethes
Brief-wechsel mit seiner Frau»
(2 bd, 1916), »Sverige i
Goethes liv och skrifter»
(1921), ett band essäer om
Goethe (1924) m. m. R-n B.
Gräfe, tyska läkare, se
G r a e f e.
Gräfenberg [-bärk],
kurort i tjeckoslovakiska
Schle-sien, 61 km n. v. om
Trop-pau, 630 m ö. h.;
sanatorier. I G. grundade V.
Priessnitz 1826 den första
kallvattenkuranstalten.
Grängesberg,
kapellför
samling i Grangärde socken, Kopparbergs
län, kring gruvsamhället G. (se nedan); 13,07
kvkm, 5,537 inv. (1928).
Grängesberg, gruvsamhälle på gränsen
mellan Dalarna och Västmanland, inom G:s
kapellförsamling i Grangärde och Hörkens
kyr-kobokföringsdistrikt i Ljusnarsbergs socken,
vid Frövi—Ludvika och Bergslagernas
järnvägar; omkr. 5,450 inv. (i Grangärde 5,100).
Välordnat samhälle. Jfr C a s s e 1, sir E.
Grängesbergsfältet omfattar mellersta
Sveriges förnämsta järnmalmsförekomst.
Malmerna äro samlade inom ett 400 m brett och
4,500 m långt område, vars berggrund
övervägande består av leptit. Som gångbergart
uppträder i stora mängder pegmatit. Malmerna
äro huvudsakligen av två slag:
apatitmal-mer, korniga svartmalmer el. blodstenar med
hög fosforhalt, undantagsvis upp till 8 %, och
segmalmer, fjälliga, svartmalmsblapdade
blodstenar med måttlig fosforhalt, varierande
mellan 0,07 och 0,30 %. Samtliga malmer äro
rika på järn samt nästan fria från
svavel-och arsenikmetaller. Malmfältet är indelat i
1) Risbergsfältet, innehållande företrädesvis
apatitmalm, 2) Strandbergsfältet samt N.
och S. Grängesbergsfälten (gemensamt
kallade Exportfältet), med värdefulla
apatitmal-mer, 3) ö. och V. Ormbergsfälten, där G:s
förnämsta segmalmer brytas, samt 4)
Lom-bergsfältet, med mindre betydande
segmalms-förekomster. Hela fältets malmarea beräknas
till 90,000 kvm. varav 87 % komma på
apa-titmalmer, 13 % på segmalmer.
G:s fyndigheter voro med säkerhet kända
på Gustav I:s tid och trol. redan tidigare.
Malmbrytningen bedrevs i Exportfältet länge
huvudsakligen i öppna dagbrott. Under
innevarande årh. har jämsides härmed införts
underjordisk brytning, som numera lämnar
större delen av malmfångsten. All kraft för
gruvdriften erhålles från elektriska
kraftstationer (vid Mockfjärd, Lernbo och Hällsjön).
Utsikt över Grängesbergs gruvfält.
Brytningen inom Grängesbergsfältet
beräknas t. o. m. 1926 sammanlagt ha lämnat i
runt tal 28 mill. ton malm, varav ung. 22
mill. ton exporterats. Malmproduktionen
utgjorde 1,168,412 ton 1926. De kvarvarande
malmtillgångarna, beräknade till ett djup av
750 m under dagytan, ha uppskattats till 150
mill. ton. De inom G:s malmfält liggande
gruvorna tillhöra ett flertal ägare, bl. a.
G:s gruv-a.-b., Stora Kopparbergs bergslags
a.-b., V. Ormbergs gruv-a.-b., Gruv-a.-b.
Lom-berget, vilka dock i G. ha en
centralorganisation, Grängesbergs gemensamma
förvaltning, med samma tjänstemän,
kontorslokaler m. m. men skild bokföring.
Från 1905 är denna förvaltning - registrerad
som förening u. p. a. Medlemmar äro 28 bolag
och enskilda, av vilka Trafikaktiebolaget G.—
Oxelösund, som sedan 1902 arrenderat G:s
gruv-a.-b:s gruvor och egendomar, bryter
ungefär 90 % av fältets hela produktion.
Föreningen äger 86 utmål i de olika gruvfälten
inom Grangärde, Ludvika och Norrbärke
socknar av Kopparbergs län samt i Ljusnarsbergs
socken av Örebro län. Antalet arbetare har
senare år hållit sig kring 1,500. N. H-g. (E. S. B.)
Samlingshuset »Cassels donation» i Grängesberg. Byggt
för av sir Ernest Cassel donerade medel.
VIII. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
