Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesberg—Oxelösunds järnvägar - Grängesbergs gruvaktiebolag - Gränna (stad) - Gränna (landsförsamling och landskommun) - Grännaforsa - Gränsbevakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Grängesbergs gruvaktiebolag—Gränsbevakning
1158
nades 1871—73, Röjan—Vanneboda resp. 1899
och 1901. Banan byggdes med i huvudsak
engelskt kapital och ägdes av The swedish
central railway co., London, till 1925, då den
överläts på Trafik-a.-b.
Grängesberg—Oxelösund, som 1900 arrenderat banan på 50 år.
Örebro — Köpings järnväg, 44,7
km lång, förbinder Frövi station på
statsbane-nätet med Frövi—Ludvika järnväg vid
Vanneboda station, Oxelösund—Flen—Västmanlands
järnväg vid Valskogs station, Stockholm—
Västerås—Bergslagens järnväg och Köping
—-Uttersberg—Riddarhyttans järnväg vid
Köpings station. Koncession gavs 1852, sträckan
Frövi—Arboga öppnades 1857,
Arboga—Köping 1867. Jfr Köping.
Oxelösun d—F1 e n—V ästmanlands
järnväg, 154,9 km lång, förbinder vid
Valskogs station Örebro—Köpings järnväg och
vid Kolbäcks station Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnväg med Oxelösund. Vid Flen
och Nyköping har järnvägen förbindelse med
statsbanenätet, vid Eskilstuna med Norra
Södermanlands järnväg, och till sjön Hjälmaren
finnes från Skogstorps station en sidobana,
1 km lång. Oxelösund—Flen—Västmanlands
järnväg fick koncession 1872, öppnades 1876.
Bånghammar—Klotens järnväg, 21,7
km lång, som sedan 1899 äges av svenska
staten (Domänstyrelsen), förbinder Klotens bruk
med Bånghammars station (se ovan).
Koncessionen beviljades 1874, banan öppnades 1877.
Storå — Guldsmedshyttans
järnväg, 3,5 km lång, mellan Storå station (se
ovan) och Guldsmedshyttan, öppnades 1875.
Stråssa — Storå järnväg, 7,5 km
lång, mellan Storå station och Stråssa, fick
koncession 1914, öppnades 1915. F. P.
Grängesbergs gruvaktiebolag bildades 1883
i huvudsakligt syfte att inköpa och exploatera
järnmalmsfyndigheter i Grängesbergs
malmfält. 1896 inköptes alla aktierna i
gruvbo-laget av Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund,
som sedan 1902 arrenderar samtliga
gruv-bolagets gruvor och egendomar. Från 1902
driver bolaget ej någon självständig rörelse.
Gränna, stad i n. Småland, Jönköpings län,
nära Vätterns ö. strand; 279 har, därav 35
har inom stadsplanen, 1,195 inv. (1928). Är en
trädgårdsstad i idylliskt läge vid foten av
Grännaberget, på den jämna slättremsan
utmed Vättern; hamnen omkr. 700 m från
staden, 3,6 m djup. De bebyggda kvarteren
ligga symmetriskt på båda sidor om
Brahe-gatan, den inom G. belägna delen av
huvudvägen mellan Stockholm och s. Sverige.
Stadens förnämsta byggnad är kyrkan, uppförd i
barockstil 1889—95. I denna ingå delar av
tornet och murarna i den 1889 nedbrunna
märkliga medeltidskyrkan (trol. från
1100-talet). Ett hembygdsmuseum har upprättats
på Grännaberget. Slättens ypperliga jordmån
och det goda drivläget intill berget ha
uppammat en livlig trädgårdsskötsel (stora
plant-skoleanläggningar), fruktodling (Grännapäron)
Grännas vapen.
I blått fält tvenne
bjälk-vis ställda gyllene liljor
samt därunder en
sexud-dig gyllene stjärna.
och intensivt jordbruk. Industrien är
obetydlig (3 arbetsställen och 25 arb. 1928).
Sommartid har G. daglig ångbåtsförbindelse med
Visingsö och Jönköping; automobilrouter till
Jönköping, Tranås och
ödeshög; järnväg
saknas. G. ingår i G.
stads- och
landsförsamlingars pastorat i
Växjö stift, Vista
kontrakt. Tax.-värde å
fast egendom 4.334,800
kr. (1926), bev.-tax.
inkomst 907,200 kr. —
Strax n. om G. ligger
ruinen Brahehus (se d.
o.). — G. grundades
1652 vid G. kyrka
genom fundationsbrev av
riksdrotsen greve Per
Brahe d. y., som inom
sitt grevskap,
Visings-borg, önskade anlägga
en stad. Denna fick namnet Brahe-Grenna.
1681 reducerades grevskapet, och G. var nära
att åter nedgå till kyrkby men fick genom
ingripande av länets dåv. landshövding, Erik
Dahlbergh, 1693 av Karl XI nya privilegier
och namnet G. — Litt.: G. C. Witt, »Grenna
kyrkas och Grenna stads historia och
beskrif-ning» (1876); H. Sjöstrand, »G. med
omgif-ningar» (1913). G. R-ll.
Gränna, landsförsamling och landskommun
kring staden G., Vista härad, Jönköpings län;
140.31 kvkm, 2,418 inv. (1928). Omfattar en
smal, särdeles bördig slättremsa intill
Vättern och ett inre, brant uppstigande platåland
kring sjöarna Bunn och ören samt Röttleån.
2,956 har åker, 4.944 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Västanå, östanå m. fl. Badort:
örserum. Ingår i G. stads- och
landsförsamlingars pastorat, Växjö stift, Vista kontrakt.
Grännaforsa, hälsobrunn och
vattenkuran-stalt i Lekaryds socken, Kronobergs län, vid
G. hållplats på Södra stambanan, 9 km n. om
Alvesta. Varma och kalla bad, två järnkällor.
Gränsbevakning, en avd. av tullverket med
uppgift att vid rikets landgränser förhindra
överträdelser av de författningar, vilkas
efterlevande tullverket har att övervaka. Dess
verksamhet är förlagd till sju gränsdistrikt
(se d. o.), i vilka gränstrakterna mot Norge
och Finland äro (fr. o. m. 1 maj 1928)
fördelade. Inom varje gränsdistrikt är
föreståndaren för tullkammaren eller
gränstullkammaren (se d. o.) chef för
gränsbevak-ningspersonalen. I sistnämnda egenskap bär
föreståndaren för gränstullkammaren titeln
gränsbevakningschef. Ord. personalen i övrigt
vid g. utgöres under budgetåret 1928—29 av
1 kammarskrivare, 10
gränsöveruppsynings-män och 200 gränsuppsyningsmän. Den är
fördelad på dels fasta, dels tillfälliga
posteringar och verkställer patrulleringar förutom
till lands även på gränsvattnen. Patrulle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
