Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränsbevakning - Gränsdistrikt - Gränsfästningarna - Gränshandel - Gränsinspektion - Gränsmärken - Gränsnytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Gränsdistrikt—Gränsnytta
1160
ringarna bestridas till fots, till häst eller
med cykel, motorcykel, motorbåt el. annan
båt. — G. vid gränsen till Finland
organiserades 1852 på försök militärt, en anordning,
som senare upphörde. Intill 30 juni 1928 är
vid gränsen mot Finland anställd 1
gräns-tullmästare, som närmast under g:s chef
utövar befäl över gränsbevakningspersonalen
där; hans titel var tidigare (1901—22)
gräns-.överuppsyningsman. T. J-n.
Gränsdistrikt, före 1 maj 1928
Gräns-bevakningsdistrikt, områden i
gränstrakterna mot Norge och Finland, inom vilka
tullverket upprätthåller gränsbevakning (se
d. o.). G. äro fr. o. m. 1 maj 1928 följ, (se
Generaltullstyrelsens cirkulär 12 jan. 1928):
Haparanda, Kiruna, Skellefteå, Östersunds,
Storliens, Dalslands, Värmlands och Dalarnes
samt Strömstads g. De ha
nummerbeteckningar i nu nämnd följd. T. J-n.
Gränsfästningarna, i Sverige och Norge
under 1900-talets första år övlig benämning på
de befästningar norrmännen nybyggde strax
innanför gränsen mot Sverige; ibland
inräknades i dem även Fredriksten och
Kongs-vinger. Enl. en av Karlstadkonventionerna 26
nov. 1905 nedlades dessa befästningar (vid
Fredriksten blott nybefästningarna);
Kongs-vingers fästning skulle ej få utvidgas.
Gränshandel. För att för befolkningen i
gränstrakterna mot Norge och Finland
underlätta inköp av förnödenheter och avsättning
av egna produkter ha överenskommelser
träffats mellan Sverige och nämnda länder om
ömsesidigt medgivande av tullfrihet för
sådana varor vid införsel till orter vid vissa
delar av gränsen. I fråga om införsel från
Norge gäller enl. § 5 i tulltaxeförordningen
tullfriheten endast för gränssträckan n. om
Mitandersfors i Värmland och blott för vissa
maximikvantiteter. Den får i regel ej
tillämpas på varor, som införas i handelsavsikt, ej
heller på varor, som införas av handlande, om
varorna äro av de slag, med vilka han idkar
handel. Generaltullstyrelsen kan dock för
särskilda fall medge undantag (k. kung. 25
april 1924). Rätten till sådan tullfri införsel
från Finland gäller enl. k. kung. 15 jan. 1926
endast för person, som tillhör
gränsbefolkningen i Enontekis socken i Finland, och blott
i det fall, att han begagnar en i konventionen
mellan Sverige och Finland 9 maj 1925
medgiven rätt att med egna renar eller hästar
färdas fram till järnvägslinjen
Boden—Riksgränsen för avsättning av egna produkter och
inköp av sina förnödenheter; han må då
tullfritt till Sverige införa nämnda produkter.
Enl. §§ 6 och 9 i tulltaxeförordningen må
den, som besitter närbelägna egendomar på
båda sidor om norska gränsen, tullfritt införa
utsäde, kreatur och redskap, som erfordras
för skötseln av den i Sverige belägna
egendomen. Vidare må varor, som av
gränsbefolkningen för hushållsbehov föras från
Sverige till Norge eller Finland för att förädlas
genom färgning, garvning, målning, spinning,
vävning el. dyl. eller för att repareras, vid
återinförsel åtnjuta tullfrihet. — Även i fråga
om tullformaliteterna för gränsbefolkningens
införsel äro flera lättnader beviljade. — Då
mellanrikslagen (se d. o.) var i kraft, voro
svenska och norska naturalster och
tillverkningar i regel fria från tull vid införsel från
Norge till Sverige eller omvänt. Vid egentlig
gränstrafik fingo dessutom åtskilliga andra
eljest tullpliktiga varor införas tullfritt i
vissa mindre kvantiteter, efter 1887 dock ej
i handelsavsikt. När mellanrikslagen 1897
upphörde att gälla, bibehöllos i vartdera
landet de lättnader, som ansågos särskilt
betydelsefulla för gränsbefolkningen. Dessa
reglerades i Sverige genom flera k. f. 1897—1905;
däri medgivna tullfria kvantiteter voro
betydligt knappare tillmätta än förut. Efter
unionsupplösningen vidtogos enl. k. f. 16 maj
1906 ytterligare inskränkningar i tullfriheten,
den viktigaste, att all tullfrihet bortföll vid
gränsen s. om Mitandersfors. Genom k. f. 7 maj
1909 och k. kung. 20 dec. 1912 ökades dock de
tullfria kvantiteterna väsentligt. T. J-n.
Gränsinspektion, benämning på vissa före
1923 förefintliga tullanstalter med samma
befogenhet som gränstullstationer (se
d. o.) men med något större rörelse än dessa.
De förändrades med ingången av 1923 till
gränstullstationer. G. förestodos av
gräns-inspektorer. T. J-n.
Gränsmärken, på (stundom tillika under)
jordytan anbragta tecken, avsedda att utvisa
ett jordområdes gräns mot ett annat. G. äro
behövliga och föreskrivna först och främst för
att åtskilja en jordegendom (fastighet) från en
annan, därnäst för att utvisa administrativa
indelningar, således angiva socken-,
härads-och länsgräns, slutligen även för riksgränsens
utmärkande. G. mellan särskilda
jordegendomar spela en viktig roll i privaträtten; om
dem innehåller lagstiftningen
(mätningsför-ordningen kap. 6) noggranna bestämmelser.
För bedrägligt ändrande och utsättande av g.
stadgas i strafflagen 12: 11, 21 strängt straff.
Se även Riksgräns. C. G. Bj.
Gränsnytta, nat.-ekon., den nytta, som en
sista del eller enhet av en vara gör vid den
gräns, där användandet måste avbrytas på
grund av förrådets knapphet. Om ett förråd
av en vara består av flera enheter, måste
näml. fr. o. m. en viss gräns nyttan av
ytterligare enheter bli avtagande, allteftersom
behovet mättas. Ur den synpunkten måste
bruksvärdet av en vara (se Värde)
för individen subjektivt uppfattas som
bestämt av varans användbarhet och knapphet.
Om ägaren av ett förråd är i tillfälle att
bortbyta enhet efter enhet mot enheter av
en annan vara, som tillhör en kontrahent,
stiger g. emellertid tydligen för varje enhet,
som bortbytes, för återstoden och sjunker
begärligheten av varje enhet, som tillbytes,
tills fördelen av fortsatt byte upphör. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
