Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräs - Gräsand - Gräsandsläktet - Gräsfjärilar - Gräsfly - Gräsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Gräsand—Gräsgård
1166
är vanlig; flera g. (t. ex. råg) äro självsterila.
I många fall inträder självbefruktning, i det
att ståndare och märken ej träda fram ur
axet. Frukterna spridas vanl. med vinden.
G. indelas i flera underavd., bland vilka
t. ex. Andropogoneae, Bambuseae, Maydeae
och Oryzeae äro företrädesvis tropiska,
medan t. ex. Agrostideae, Aveneae och Festuceae
äro talrikast representerade i tempererade
länder. I Sverige finnas omkr. 130 arter.
Störst bland dem är vassen (Phragmites), som
blir ända till 4 m hög och i detta avseende
står föga efter de största örtartade tropiska
g., ss. sockerröret och pampasgräset.
Bambuseae kunna nå en höjd av 40 m; jfr
Bamburör med bild.
G. äro av största vikt för människan.
Blad och strån lämna föda åt boskapen,
varför flera arter tagits under odling. Viktiga
fodergräs äro t. ex. timotej, rajgräs,
hund-äxing, ängssvingel, majs, buffalogräs »och
Euchlaena. Till g. höra också de viktigaste
sädesslagen, ss. vete, korn, råg, havre, ris,
majs, hirs och durra. Genom mältning av
fröna omsättes stärkelsen i socker, som
sedan genom jäsning sönderdelas i alkohol och
kolsyra; på sådant sätt beredas av
sädesslagen spritdrycker, t. ex. brännvin och arrak.
Ur märgen av sockerrör fås i stor mängd
socker. De torkade stråna el. bladen av flera
g. användas till flätning av hattar, korgar
o. dyl., till packnings- och
stoppningsmate-rial, till taktäckning (t. ex. vass och
råghalm), vid pappersfabrikation (t. ex.
esparto-gräs) m. m. Bamburören användas i hemlandet
som byggnadsmaterial och till allehanda
hus-geråd, i Europa till möbler, käppar, metspön
m. m. Sandrör och strandråg odlas för att
binda flygsand. Stärkelsen av vete, ris m.
fl. spelar stor roll som livsmedel och brukas
även som appretyrmedel, puder m. m.
Åtskilliga gräs, t. ex. vårbrodd och myskgräs,
innehålla välluktande flyktig olja, som
nyttjas i parfymfabrikationen. Giftiga ämnen
finnas hos mycket få, t. ex. dårrepe. Många
g. odlas som prydnadsväxter. G. M-e.
Gräsand, A’nas platyrh^ncha el. bo’schas, är
den i Sverige allmännaste arten av släktet
Anas (i vidsträckt bemärkelse). Den är
utbredd över hela landet. Bäst trives den
vid säv- el. vassrika vatten; boet lägges
dock i regel ett stycke från stranden. G.
igenkännes på den blåvioletta,
metallglän-sande vingspegeln, inramad av svart och vitt,
hanen dessutom på det metallgröna huvudet,
den vita halsringen och den vackert
gråvatt-rade buksidan med brun krävtrakt. Honan
är mer oansenligt brunspräcklig. Hanen bär
under sommaren en dräkt, som liknar honans.
Längden uppgår till över 60 cm, honan är
dock mindre. G. hämtar sin föda ur både
växt-och djurriket. Många flytta söderut, men
andra övervintra i s. och* mellersta Sverige, där
öppet vatten finnes. G. är en av Sveriges
viktigaste jaktbara fåglar; om jakten se
And
fåglar och Jakt. Från g. härstammar den
tama ankan (se A n k a). Om övriga svenska
Anas-arter se Änder, egentliga. T. P.
Gräsandsläktet, A’nas (i inskränkt
bemärkelse), omfattar gräsanden (se ovan) jämte
några utländska arter.
Gräsfjärilar, Saty’rinae, underfam. av
dag-fjärilsfam. Nymphalidae, omfattande former,
vilka ha dystert bruna, gulbruna eller
gulaktiga vingar, ofta med ögonfläckar, som sitta
i en rad nära vingarnas framkant.
Bakvingarnas undersida är ofta marmorerad i
brunt, grått och vitt, så att den liknar de
lavbevuxna klippor eller trädstammar, på vilka
fjärilarna ofta sätta sig med hopslagna vingar.
Larverna leva på gräs och äro tätt korthåriga.
Omkring tusen arter äro kända från olika
världsdelar. I Sverige finnas omkr. 20 arter,
av vilka de vanligaste äro
sandgräsfjärilen (Satyrus semele) och
slåttergräs-fjärilen (Epinephele jurtina). I. T-dh.
Gräsfly, Charaè’as gräminis, en nattfjäril,
tillhörande avd. nattflyn (Noctuidae).
Fram-vingarna äro bruna, i mitten med ett mörkare
fält, som omgiver en större vit, från vingens
bas utgående, utåt förtjockad linje, från
vilken utgå 3 vita linjer mot vingens utkant.
Larven, den s. k. g r ä s m a s k e n, är som
fullvuxen omkr. 30 mm lång, brungrå, med
rödbruna, längsgående ränder. Periodiskt
återkommande härjningar av g. ha förekommit i
de nbrdliga delarna av Sverige. I. T-dh.
Gräsgård, härad i Kalmar län, omfattar
Ölands sydligaste del; 231,87 kvkm, 4,783 inv.
(1928). Socknar: Kastlösa, Smedby, S.
Möck-leby, Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och Ås.
Inre G. mellan landborgarna upptages mest
GRÄSCÅRDS H“
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
