Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grävmaskin el. Exkavator - Grävsnäs - Grävsteklar - Gröber (Groeber), Adolf - Gröber, Gustav - Grödinge - Gröe - Gröna brigaden - Gröna dragonerna - Grönahög - Grönalger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1173
Grävsnäs—Grönalger
1174
på räls med en tvärgående, rörlig balkarm,
slutande i en kraftig järnskopa (V2—2 kbm och
ännu mera i rymd). Med kranmaskineriet
manövreras skopan mot den jordmassa, som
skall utgrävas, i riktning nedifrån och uppåt
samt fylles genom denna rörelse med jord,
varefter maskineriet lyfter skopan upp i luften och
svänger hela kranen, så att skopan kommer
över en tippvagn eller lastbil, på vilken den
tömmes genom en bottenlucka. Sådana ha
utförts i mycket stora dimensioner med
material och maskinstyrka, vilka medge arbete
i mycket hård och stenbunden mark. G. med
skopkedja nyttjas i lösa jordlager och arbetar
efter samma princip som ett mudderverk
(se d. o.). G. H-r.
Grävsnäs, slottsruin i Erska socken,
Älvsborgs län, på ett näs i sjön Anten. »Grev
Ebba», änka efter Gustav I:s svåger Sten
Eriksson Leijonhufvud (Lewenhaupt), lät efter
dennes död (1568) uppföra ett starkt befäst
slott på ruinens nuv. plats. Det plundrades av
danskarna 1612 och härjades 1634 svårt av eld.
Efter den omkr. 1650 av greve G. A.
Leijonhufvud (Lewenhaupt) gjorda restaureringen
hade G. två våningar, 5 krenelerade torn och
kavaljersflygel. Från ätten Lewenhaupt
såldes G. 1724 och kom 1733 som fideikommiss
till Joh. Gripenstedt. G. nedbrann delvis 1734,
återuppbyggdes i mindre skala och härjades
1834 ånyo av eld. 1824 upphävdes
fideikommissnaturen. 1847 kom godset till hertig
Kristian August av
Slesvig-Holstein-Sönder-borg-Augustenborg; det fick under hans
efterkommande fullständigt förfalla. 1897 såldes
G. och har därefter styckats. Parken (omkr.
14 har) har inköpts av
Västergötland—Göteborgs järnväg och iordningställts för
turiständamål. Litt.: Uppsatser i Sv. Turistfören:s
Årsskr. 1906, Västergötlands
Fornminnes-fören:s Tidskr. 1912 och Namn och Bygd 1914.
Grävsteklar, Fossöres, en numera övergiven
benämning på de gaddsteklar, vilka i den
moderna systematiken pläga fördelas på ett
flertal familjer. Namnet härrör därav, att de
flesta hithörande steklar gräva hålor i jord
eller murket trä, vari de inlägga
näringsförråd för larverna. G. A-z.*
Gröber (Groeber), Adolf, tysk
politiker (1854—1919). Tillhörde Württembergs
domarkår, invaldes 1887 i tyska riksdagen och
1889 i württembergska lantdagen samt blev i
aug. 1917 efter P. Spahn centrumpartiets
ledare i riksdagen. 4 okt.—9 nov. 1918 var G.
statssekr. utan portfölj i prins Max’ av
Baden parlamentariska ministär och tog 1919
i tyska nationalförsamlingen som ordf, för
dess centerparti framträdande del i
utformningen av Tysklands nya författning. Han
spelade en ledande roll i de tyska katolikernas
föreningsväsen. Biogr. av H. Cardanus (1921).
Gröber, Gustav, tysk romanist (1844—
1911), prof, i Breslau 1874—80, i Strassburg
1880—1909. Grundade 1877 och redigerade
till sin död Zeitschrift für Romanische Philo-
Grävsnäs slottsruin.
logie med därtill hörande utmärkta
bibliogra-fiska supplement, vartill 1905 även fogades
Beihefte, innehållande romanska avhandlingar.
G. utgav 1886—1902
»Grundriss der
roma-nischen Philologie»
(2:a uppl. av bd I
utkom 1904—06), där han
själv författade flera
av de viktigaste
delarna, bl. a. »Die
la-teinische Litteratur»
och »Die französische
Litteratur». Grundade
1905 den förträffliga
skriftserien Biblioteca
Romanica. Bland G:s
av överlägsen lärdom präglade arbeten må
vidare nämnas »Altfranzösische Romanzen und
Pastourellen» (1872). E. S-f.
Grödinge, socken i Stockholms län,
Svart-lösa härad, på Södertörn; 116,64 kvkm, 1,791
inv. (1928). Sträcker sig från
Södertälje-leden och Kaggefjärden i s. v. och sjön Uttran
i n. över åkerslätter, bergkullar och småsjöar
in på Hanvedens skogsplatåer i ö. 2,923 har
åker, 7,635 har skogs- och hagmark. Talrika
egendomar: Marieberg, Viad, prins
Bernadottes Malmsjö m. fl. Villastad: Uttran.
Pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
Gröe, namn på gräsarter av släktena
Gly-ceria och Poa.
Gröna brigaden, se Gröna regementet.
Gröna dragonerna, se Bohusläns
regemente.
Grönahög, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, s. ö. om Ulricehamn; 54,75 kvkm, 500
inv. (1928). Tillhör sydsvenska höglandets
högsta delar inom Västergötland, genomflytes
av Hjälmån (övre Lillån; till Ätran). 386 har
åker, 4,182 har skogs- och hagmark. Ingår i
Gällstads, Södra Säms och G:s pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Grönalger, de till klasserna Conjugatae och
Chlorophyceae hörande algerna (se Alger),
vilka utmärkas därav, att de äro rent gröna,
emedan de innehålla klorofyll utan
inblandning av andra algfärgämnen (se d. o.). — Kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
