Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönalger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Grönalger
1176
jugaterna (Conjugatae) intaga en väl
begränsad ställning gentemot egentliga g.
(Chloro-phyceae), från vilka de avvika genom
frånvaro av varje slags svärmsporbildning. Deras
befruktning sker genom sammansmältning av
en cells hela innehåll med en annan cell utan
föregående bildning av särskilda
individualiserade förökningskroppar (konjugation).
Konjugaternas viktigaste familjer äro: d e
s-midiacéerna (Desmidiaceae) och z y
g-nemacéerna (Zygnemaceae). De förra äro
mikroskopiskt små, encelliga, ensamma eller i
kedjor med varandra sammanhängande alger
med högst växlande utseende. I regel är
des-midiacén genom en insnörning på mitten delad
i två symmetriska hälfter med en stor
kro-matofor i vardera hälften och en cellkärna
i mitten. Cellväggen är ofta på ytan vackert
skulpterad med vårtor och taggar.
Förökningen sker genom delning, varvid de två
cellhälfterna glida isär från varandra, och mellan
dem utbildas nya hälfter, så att en nybildad
desmidiacé består av en ny och en gammal
hälft. Vid konjugationen mellan två individ
bildas en s. k. z y g o t, vars vägg ofta är
försedd med taggar och utsprång. Efter en tid
gror zygoten, varvid av dess innehåll vanl.
två nya desmidiacéindivid uppstå. —
Dess-midiacéerna leva i små vattensamlingar, i
fuktig mossa, på jord o. s. v. spridda över
hela jorden. — Zygnemacéerna äro
ogrenade celltrådar med utmärkt vackra
kro-matoforer (de största i växtriket), till formen
skivor, vindlade spiralband eller stråliga
stjärnor. Stora stärkelsekorn förekomma
talrikt i dessa kromatoforer. Det vanligaste
zyg-nemacésläktet är Spirogyra (bild 1), hos vilket
cellernas kromatoforer äro vindlade
spiralband. Inga marina konjugater äro kända.
G. i mera inskränkt bemärkelse är klassen
Chlorophyceae, som omfattar flera olika ordn.
De visa stor omväxling. Talrika former äro
encelliga, andra bilda kolonier, andra åter äro
enkla eller greniga trådar; de högsta bilda
fasta cellulära vävnader. Fortplantningen
sker dels på könlös väg medelst cilierade
svärmsporer (zoosporer) eller medelst
orörliga s. k. aplanosporer. Dessutom
förekommer även könsfortplantning, varvid
med svärmsporerna till utseendet
överensstämmande, likstora (iso-) el. olikstora
(hetero-) gameter förenas och ge upphov till nya
individ. De olika gruppernas högsta former
ha även äggbefruktning, varvid hongameten
kvarligger i den cell (o o g o n), där den
bildats, och där uppsökes och befruktas av
han-gameterna (spermatozoiderna).
Klo-rofycéerna pläga indelas i följ, klasser: 1.
Volvocales, som utmärkas av att cellerna även
på rent vegetativt stadium äro försedda med
flimmerhår (cilier). De högsta formerna äro
kolonibildande. Encelligt är t. ex. släktet
Chlamydomonas (bild 3), varav en art, C-
niva-lis, bildar den s. k. röda snön i arktiska
trakter. Snöns röclfärgning beror på den
mass
visa förekomsten av denna alg, som har ett rött
färgämne, hematokrom, i sina vilceller. Bland
de högsta märkes rullande klotet,
Vol-vox globator (bild 2), som är en rund, ihålig
koloni av upp till många tusen enkla individ,
alla med cilier, som genom sina svängningar
sätta klotet i rullning. Volvox har
äggbefruktning ävensom rent vegetativ
kolonibildning. Hithörande äro färskvattensalger,
många, ss. Chlamydomonas, även ingående i
snöns och isens flora. — 2. Protococcales,
likaledes encelliga eller kolonibildande men i
motsats till föreg. aldrig försedda med cilier på
vegetativt stadium. En encellig form är
Chlo-rella, som lever endofytiskt i vissa djur
(hy-droider och spongier). Även här förekomma
kolonier, men orörliga. 4-celliga kolonier
bildar släktet Scenedesmus, en vanlig
planktonform (bild 4). Stora kolonier bildas av
vattennätet, Hydrodictyon utriculatum, som
påträffas i sjöar i Sverige. — 3. Ulothricales
omfattar g., som i sina enklaste former äro
encelliga, i sina högsta däremot fasta
vävnader, aldrig kolonier. Enkel, ogrenad tråd är
t. ex. ülothrix zonata, täml. allmän i bäckar
och floder. I havet leva släktena Ulva och
En-ter omorpha-, U. lactuca, s. k. havssallad
(bild 7), har formen av en stor, bladlik skiva,
vanlig vid Sveriges västkust, särskilt i
förorenat vatten. Enteromorpha, s. k.
tarmtång, har en cylindrisk, ihålig, uppblåst bål.
Vanlig i salt och bräckt vatten är E.
intesti-nalis. Pleurococcus, en encellig luftalg, som
bildar grönt överdrag på träds bark, plägar
föras hit. De nu skildrade typerna ha
zoo-gametbefruktning. Äggbefruktning
förekommer däremot hos släktet Oedogonium, som har
egendomlig väggbildning. — 4.
Siphonocla-diales omfattar greniga, trådformiga alger,
som i motsats till föreg. grupp ha talrika
cellkärnor i varje cell och stora, masklikt
genombrutna kromatoforer. Allmänt i såväl färskt
som salt vatten är släktet Cladophora.
Hoptorkade flagor av Cladophora-arter bilda
huvudbeståndsdelen i meteorpapper. De
varma haven hysa många egendomliga alger
av denna ordn., t. ex. 7 alonia med ända till
centimeterlånga runda celler, det
parasollik-nande släktet Acetabularia (bild 5), det
förkalkade släktet Neomeris, varav fossila
stamformer äro kända ända ifrån trias och jura, m. fl.
— 5. Siphonales omfattar g., som på rent
vegetativt stadium bestå endast av en enda stor
cell med en talrik mängd cellkärnor. Mest
bekant är det tropiska släktet Caulerpa (bild 6).
Caulerpa-arterna bestå av en enda kolossal
cell, som kan bli mer än decimeterlång och är
differentierad i rot-, stam- och bladliknande
delar. Cellväggarna ersättas i dessa
jätteceller av cellulosabalkar, som giva växten nödig
stadga. Caulerpa-arterna uppträda i former,
som ofta härma högre växter, t. ex.
lummer-växter, mossor m. m. Inga
fortplantnings-organ äro kända hos Caulerpa, som förökas
endast vegetativt genom skottavlösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
