Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Geologi - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Grönland (Klimat)
1184
den. Marina avlagringar anstå blott vid Kap
Dalton; de övriga äro sötvatten sbildningar
med en rik flora, som anger ett klimat ung.
som Medelhavstrakternas i nutiden. Av
särskilt intresse är förekomsten av den ännu i
Amerika levande sumpcypressen (Taxodium
distichum) och av Sequoia. Kol, delvis i
brytvärd mängd, förekommer både i krita och i
tertiär. — Av eruptiva bergarter uppträda diabas
och porfyr på många ställen. Särskilt må
nämnas nefelinsyeniten i Julianehaabs distrikt,
vilken brutit igenom både sandstenen och
den överlagrande diabasen. Den är, särskilt
vid Narsarssuk, rik på sällsynta mineral (jfr
Flink, G.). Basalt förekommer i stor
utsträckning; den ligger i väldiga bäddar, som
ange upprepade eruptioner under tertiär (åtm.
delvis eocen) tid. Den grönländska basalten
är egendomlig genom förekomsten på en del
ställen av nativt järn i stor mängd (se O v
i-f ak j ärne t). Järnmeteoriter ha även
hittats (däribland ett block om 100 tons vikt)
vid Kap York (se Meteoriter).
Viktigast av värdefulla mineralförekomster
på G. är kryoliten vid Ivigtut i Sydgrönland,
vilken brytes sedan 1850-talet; årlig
produktion omkr. 10,000 ton. Kopparmalm har
brutits på ett par ställen i Sydgrönland. Av
grafit pågår f. n. brytning med omkr. 3,000 ton
per år på ön Amitsok innanför Nanortalik.
Kol har av gammalt flerstädes brutits till
husbehov, särskilt i basaltområdet i v. Vid
Kaer-suarssuk på Nugssuakhalyön brytas f. n. omkr.
1,500 ton om året. Varma källor, därav en med
över 60° temp., finnas på åtskilliga ställen.
Efter den varma tertiärperioden kom istiden,
då G. höljdes av inlandsisen. Den sträckte sig
under istidens maximum även över större
delen av det nuv. isfria ytterlandet. Blott de
högsta bergen, särskilt i Sydgrönland, visa
genom sina djärva alpina former, att de aldrig
avslipats av isen. Under den efter istiden
följande klimatförbättringen drog sig isen
tillbaka till det nuv. läget, som synes vara i
stort sett stationärt. Dock kunna
isströmmarna periodiskt skrida långt fram i förut
blottade dalar eller fjordar, medan de på
andra ställen draga sig tillbaka och blotta den
av moränmaterial täckta dalbottnen. — Efter
istiden har G., såsom talrika nu blottade
marina bildningar (strandlinjer, terrasser, ler-
och grusavlagringar m. m.) visa, undergått en
sänkning, senare åter en höjning, som varit
minst i s. men norrut ganska betydande (150 m
redan vid Svartenhuk). Huruvida de sydligare
delarna i nutiden åter äro stadda i sjunkande
är alltjämt omstritt; vissa iakttagelser om
byggnaders läge i förhållande till strandlinjen
synas tala därför. — IG. liksom i Europa
finnas spår efter en postglacial tidsperiod,
varmare än den nuvarande.
Klimat. Ehuru G. sträcker sig ända ned
till Stockholms breddgrad, kan det i sin helhet
betraktas som ett polarland. Härtill bidraga
särskilt inlandsisen och de kalla, isfyllda
farvattnen kring kusterna. En föreställning om
temperatur förhållandena ger nedanst. tabell, där
siffror anförts för några punkter på bägge
kusterna. Fort Conger, Greelys (se d. o.)
över-vintringsstation, ligger på Ellesmerelandet
men helt nära G:s n. v. kust, där inga
observationer gjorts under längre tider.
Tabellens siffror äro rätt olikvärdiga, då
de för de sydligare stationerna representera
delvis mer än 30-åriga observationsserier, för
de nordliga endast sådana för ett eller ett par
år; vidare är sommarens temp. högre inne i
fjordarna än ute i havsbandet.
Temperatur-latituden är betydande, ända upp till 60—70° C.
Temperaturerna på motsv. bredd på ö. och v.
kusten äro ganska likartade. Nederbörden är
däremot vida större i ö., på bägge sidorna
starkt avtagande mot n. I Nordvästgrönland
torde den knappast uppgå till 100 mm per
år. • Dimmor äro vanliga vid kusterna, och
frostdagar inträffa norrut i regel under alla
månader. På medeltemp. inverka starkt de
varma föhnvindar, som mångenstädes
förekomma ganska ofta. Stigning om 47° på ett
dygn och t. o. m. 23,8° på en timme har
iakttagits. I de sydligare delarna av landet är
det annars föga blåsigt; vindstilla kan där
råda under långa perioder. — Om klimatet
inne på inlandsisen är ej mycket bekant.
Anmärkningsvärda äro de stora dagliga
temperatursvängningarna. Nattemp. torde nästan
alltid gå under 0°, även på sommaren stundom
ända till —20° och därunder. Mohn har på
grundval av Nansens observationer beräknat
årets medeltemp. vid 64° n. br. och 2,000 m
ö. h. till —25° samt för jan. —40° och juli
—10°. Han antager, att minima om —65° där
°
nordlig bredd Temperatur i grader Celsius Nederbörd
medium absolut
maximum absolut
minimum dagar mm
vinter vår sommar höst året
Ivigtut 61 — 7,2 — 0,1 + 8,6 + 0,8 + 0,5 + 23,4 — 28,9 149 1,167
Godthaab 64 — 93 — 3,8 + 5,7 — 0,9 — 2,1 + 23,2 — 28,2 168 668
Jakobshavn 69 — 16,5 — 9,0 -F 6,3 — 3,6 — 5,7 + 19,2 — 43,2 110 215
Upernivik 723/4 — 20,6 — 13,6 + 3,9 — 4,5 — 8,7 + 20,8 — 42,3 99 233
Thule 76’/2 — 27,9 — 16,2 + 3,3 — 10,1 — 12,7 — — — — •
Rensellaer bay 78’/Z — 35,0 — + 1,5 — — + 12,3 — 47,3 — —
Fort Conger 8P/4 — 37,0 — 23,0 + 1,5 + 2,3 — 21,0 — 20,0 + 11,7 — 57,1 — —
Danmarks havn 763/4 — 23,7 — 16,7 — 12,9 — 12,7 + 17,1 — 40,9 107 146
Angmagsalik 65V2 — 8,9 — 4,1 4- 5.6 — 1.4 — 2.2 + 25,2 — 30,7 176 933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
