Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Grönland (Växtvärld—Djurvärld)
1186
böra förekomma. Längre norrut, där
inlandsisen når bortåt 3,000 m, torde ännu lägre
års-media och minima uppträda. — Polarnatten
(mörktiden) varar vid Upernivik omkr. IU/2,
på nordkusten omkr. 20^2 veckor.
Växtvärlden. Under istiden försvann
givetvis den rika tertiärfloran. Mot den vanl.
antagna åsikten, att hela G:s nuv. flora är
invandrad efter istiden, har från vissa håll
(Warming, senast Ostenfeld) gjorts gällande,
att nunatakker och isfritt land vid dåtida
kust skulle ha givit möjligheter för en del
arter att hålla sig kvar under hela istiden.
Den ytterst artfattiga floran på nutida
nunatakker talar dock emot att tillägga dem större
betydelse som reträttplatser. — G:s nuv. flora
omfattar 360 arter fanerogamer och 30
kärlkryptogamer. Den övriga kryptogamfloran är
rikt utvecklad på land samt i hav och
sötvatten. Bland kärlväxterna utgöra de
cir-kumpolära arterna huvudmassan (209; 54 %).
övriga arter kunna i stort sett delas i
västliga, i Amerika förekommande (137; 35 %),
östliga, europeiska, som saknas i Amerika,
åtm. i dess östra delar (36; 9 %), samt
endast på G. funna (8; 2 %). Florans
amerikanska karaktär är sålunda tydligt markerad.
Invandringen får anses ha ägt rum i postglacial
tid, huvudsaki. från de arktisk-amerikanska
öarna, närmast från Ellesmerelandet. Svårast
att förklara är förekomsten i Västgrönlands
sydligare delar av ett antal arter från det
tempererade Amerika, enär de aldrig kunna ha
levat uppe vid Smith sound. Egentlig skog
saknas, om än snår av björk (Betula
pube-scens), rönn (Sorbus americana) och al (Alnus
ovata) finnas vid Sydgrönlands fjordar, där
björken undantagsvis kan nå 6—7 m höjd.
Busksnår av viden (särskilt Salix glauca),
dvärgbjörk och en gå dock ända upp till 73°.
Längre norrut bli videna nedliggande,
spaljé-formiga. I snåren ingå också höga örter,
bland vilka den ståtligaste, kvannen
(Ange-lica Archangelica), går norrut till Disko. I
det sydligare G. finnas rätt stora ljunghedar,
visserligen utan vanlig ljung men med
dvärgbjörk, odon, kråkbär, polarljung (Cassiope
tetragona) o. a. ljungväxter. I sydsluttningar,
särskilt nedanför fågelberg, och på
klippavsatser finner man blomstermark, sammansatt
av gräs och delvis storblommiga örter, ss.
arter av Potentilla, Draba, Saxifraga,
Pedicu-laris, Taraxacum m. fl. Kärrmarker med
starrgräs (Carex-arter), ängsull och mossor intaga
vida arealer ännu långt i n. Norrut blir dock
den förhärskande vegetationsformen
fjällmarken med endast glesa stånd av fjällvallmo,
Saxifraga-arter, vide, fjällsyra, ormrot m. fl.
Även snön hyser en flora, vars mest bekanta
art är Chlamydomonas nivalis, som stundom
färgar snön röd över stora sträckor. Gröna
snöalger (Raphidonema m. fl.) förekomma ock
samt, mest på is, den purpurbruna
Ancylo-nema Nordenskiöldii. Där ej isen renskrapar
bottnen, finnes en frodig havsalgvegetation.
Odlade växter förekomma på G. i mycket
ringa utsträckning. Intet sädesslag går till;
i mindre skala kunna dock rädisor, rovor,
spenat, sallad m. fl. trädgårdsväxter odlas,
särskilt i s. delen, där t. o. m. potatisodling
försökts. Ekonomiskt är även den vilda
växtligheten av ringa betydelse, om än odon och
kråkbär samlas rätt mycket, liksom rötter
o. a. saftiga växtdelar (bl. a. havsalger) ingå
i grönländarnas föda. Till bränsle tjäna
ljung och ljungtorv samt (lokalt) stenkol.
Drivveden (av sibiriskt ursprung), som
rikligt förekommer vid vissa kuster, nyttjas
mest som virke.
Djurvärlden är med undantag för vissa
lägre grupper mycket artfattig. Frånsett två
införda råttarter, som blott kunna leva
inomhus, äro landdäggdjuren 7. Myskoxen
förekommer blott i n. och n. ö. ned till
Scoresby-fjorden. Renen, som förr synes ha levat i hela
ytterlandet, är numera starkt decimerad och
i många trakter utrotad. Haren har vidsträckt
utbredning. Halsbandslämmeln och dess fiende
hermelinen finnas i mängd i de nordligare
delarna men saknas söderut. Den vita
polar-vargen tillhör landets nordliga delar och
kommer endast undantagsvis s. om
Melville-bukten. Polar- el. fjällräven finnes rätt
talrikt överallt och är ett viktigt fångstdjur.
Både den vanliga, på vintern vita, och de
dyrbarare »blå» varieteterna finnas. —
Isbjörnen förekommer längs hela kusten, på
västkusten från Julianehaab till Disko dock
numera mycket sällsynt. Valrossen torde förr
ha varit vanlig utefter nästan hela
kuststräckan, men förföljelsen har gjort den sällsynt
utom vid nordligare östgrönland, vid Smith
sound och på enstaka punkter söderut. Sälarna,
det viktigaste villkoret för grönländarnas
existens, tillhöra 5 arter: klappmytsen, remsälen
eller storkobben, grönlands-, vikar- och
knubb-sälen. Grönlandsvalen är numera nästan
utrotad, men flera andra stora bardvalar äro
fortfarande rätt vanliga. Av tandvalar
förekomma späckhuggare, vitfisk och narval i
ganska stor mängd.
Fågelfaunan räknar omkr. 150 arter, varav
dock blott ett 50-tal träffats häckande. De
flesta äro sjöfåglar; de rena landfåglarna
uppgå knappt till mer än ett 10-tal. Bland
dessa träffas ännu högt upp i n. ripa, korp,
fjälluggla, jaktfalk, snösparv, mera sällan
stenskvätta och gråsiska. Talrikast äro
simfåglarna, som delvis häcka i fågelberg (se d. o.).
Vanliga ejdern har decimerats rätt starkt i
koloniområdena men är ymnig norrut. Alfågeln
är vanlig; ytterligare några andfåglar samt
gäss (prutgås m. fl.), skarv, lom, skrak,
isstormfågel (Fulmarus glacialis), flera måsarter
och en tärnart (Sterna macrura) förekomma
mer eller mindre allmänt. — Kräldjur och
grod-djur saknas. — De viktigaste fiskarna äro lax,
hälleflundra, ett par torskarter samt loddan
(»angmagsak», Mallotus villosus); fångsten av
dem spelar en stor roll i grönländarnas eko-
VIII. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
