Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Djurvärld - Befolkning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Grönland (Befolkning—Historia)
1188
nomi. Hela ryggradsdjursfaunan uppgår till
273 arter. — Insektfaunan omfattar 470 arter,
däribland ett 40-tal smärre skalbaggar och
bortåt 50 fjärilar. Stora humlor förekomma
ända upp i höga Norden. Talrika flugor finnas
också samt myggor, endast få arter men så
mycket individrikare. Av loppor äro 6 arter
kända på olika värddjur; människoloppan har
först på senare tider börjat sprida sig. Både
huvud- och klädlöss äro vanliga. — Så
gott som hela djurvärlden torde efter istiden
ha invandrat från Amerika, landfaunan på
samma vägar som floran. — Grönländarnas
enda husdjur har sedan gammalt varit
hunden, men danskarna ha infört även katt, svin,
får, get och fjäderfä. I det sydligaste
kolonidistriktet. särskilt vid Igaliko, finnas även kor.
Befolkningen utgöres huvudsaki. av
grönländare (se d. o.). Den uppgår enl. senaste
källor till 14,556 pers. (1923), därav omkr.
300 danskar. Täml. rena och jämförelsevis
litet påverkade eskimåstammar finnas
numera blott i Angmagsalikdistriktet på ö. G.
och uppe i n. v. vid Smith sound, tills, ej fullt
1,000 pers. En ny koloni anlades 1921 vid
Sco-resbyfjorden och räknar nu omkr. 700 inv. I
äldre tid har bebyggelsen på bägge kusterna
sträckt sig vida längre åt n., varom talrika
ruiner o. a. fynd vittna. Själva nordkusten har
dock, i motsats till vad man förr antagit, aldrig
varit bebodd. Eskimåernas invandring från
Amerika har gått över arkipelagen och
sannolikt huvudsaki. över Smith sound. —
Grönländarna äro helt beroende av jakt och fiske;
de flesta européerna äro anställda vid Ivigtuts
kryolitbrott. Exporten värderades 1925 till
9,609,000 kr., därav kryolit 8,199,000 kr., f. ö.
fisk, tran, hudar och skinn, valspäck m. m.;
importen värderades s. å. till 3.271,000 kr.
Förbindelsen med moderlandet upprätthålles
av styrelsens egna fartyg; sjöfarten på G. är
möjlig endast under maj—sept.
Historia. G. upptäcktes omkr. 877 av
Gunbjörn, som på en resa från Norge
till Island blev vinddriven längre västerut
och fick sikte på några öar, sannolikt vid nuv.
Angmagsalik. Under de följ. årh. besöktes ö.
kusten sannolikt rätt ofta, och enl. uppgifter
i isländska kursföreskrifter och krönikor
synas även försök till kolonisation ha gjorts.
Utom Gunbjörnsskär har man med ganska
stor säkerhet kunnat identifiera även andra
namngivna punkter. V. kusten nåddes första
gången omkr. 985 av Erik Röde, som
bosatte sig i Sydgrönland. Snart kommo flera
nybyggare, och österbygden fick en
ganska talrik nordbobefolkning, bosatt från 62°
20’ ned till Kap Farvel och sannolikt upp till
Lindenowfjorden på ö. kusten. Senare tillkom
ett annat nybygge, Västerbygden, 62^2
—67°. Namnet G., som Erik uppges ha givit
landet i avsikt att locka dit invandrare, synes
ha haft önskad effekt, ty inom ett årh. funnos
i österbygden 190 gårdar och i Västerbygden
ett hundratal. Kolonisterna hade övergått till
kristendomen; 12 kyrkor och 2 kloster funnos.
G. fick 1124 egen biskop med säte i Garöar
(se d. o.). Nybyggarna gåvo sig 1261 frivilligt
under norske konungen Håkon den gamle; G.
kom sålunda efter Kalmarunionen att tillhöra
dansk-norska monarkien. Förbindelsen med
Island och Norge avtog efter hand.
De första kolonisterna hade funnit landet
obebott, om än spår efter människor
anträffats, men längre fram, sannolikt först på de
resor, som företogos ända upp mot
Melville-bukten, kom man i beröring med s k r
ä-lingar, d. v. s. eskimåer. Efter ett flertal
smärre strider ägde den första större
sammandrabbningen med dem rum 1379, och
kampen fortsattes, tills hela Västerbygdens
befolkning utrotats. Österbygden torde ha mött
samma öde ung. ett årh. senare, och spåren
efter den en gång till flera tusental
uppgående nordbobefolkningen inskränka sig till
ruiner m. m. på de gamla boplatserna (nu
delvis utgrävda) samt några sagor hos nutida
grönländare om »kablunakkernas» utrotande.
Under senare delen av 1500-talet sändes ett
par danska expeditioner upp för att
återupprätta förbindelsen med kolonierna men
misslyckades. Däremot besöktes G. 1585 av John
Davis, och 1616 nådde Baffin upp mot Smith
sound. Under följ. årh. besöktes G. endast av
holländska valfångare, men 1721 lyckades
Hans Egede (se d. o.) förverkliga en länge
närd plan att kombinera mission, handel och
fångstverksamhet på G., där han 3 juli s. å.
landsteg i närheten av nuv. Godthaab. Av de
väntade nordborna fann han ej ett spår men
däremot eskimåer, bland vilka han genast
började värva proselyter. Detta blev början
till den danska kolonisationen. Stora
svårigheter av’ekonomisk och annan art
övervun-nos av Egede, och då hans ursprungliga
kompani uppgav den föga lönande
handelsverk-samheten, övertogs den 1727 av danska staten,
som gjorde handeln till ett monopol. Tidtals
utarrenderades detta, men sedan 1774 har det
utan avbrott varit i statens egen hand. 1733
—1900 ha även tyska herrnhutiska
missionärer verkat på G., och nya kolonier och
handelsplatser ha tillkommit efter hand. Sedan
1921 har hela G. varit dansk besittning, ehuru
man från norsk sida protesterat särskilt mot
annexionen av n. ö. kusten, där norsk
fångstverksamhet bedrives. Likaså har man i Norge
harmats över att G. i Kielfreden 1814 behölls
av Danmark. Till utforskningen av
västkustens nordligare delar samt av ö. kusten ha
omkr. 40 expeditioner från olika länder
bidragit (se Polarexpeditioner). De
största insatserna ha i äldre tid gjorts av
engelsmän (Scoresby, Ross, Clavering och
Sa-bine, Nares) och amerikaner (Kane, Hayes,
Hall, Greely, Peary), på 1900-talet av danskar
(Mylius-Erichsen, Knud Rasmussen, Amdrup,
Lauge Koch). Även svenska expeditioner
(Nordenskiöld 1883, Nathorst 1899j ha gjort
viktiga upptäckter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
