Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Styrelse och förvaltning - Litt. - Grönland (Oslo) - Grönlandsduva - Grönlandsfalken - Grönlandshunden - Grölandsvalen - Grönlingsläktet - Grönländare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Grönland (Styrelse och förvaltning)—Grönländare
1190
Styrelse och förvaltning. Den egendomliga
kombination av mission, administration och
handelsmonopol, som danska staten ett par
årh. upprätthållit på G., kan nog i stort sett
anses ha varit till förmån för grönländarna,
som därigenom skyddats för många av de
faror, som hota ett folk på lägre
kulturståndpunkt vid beröring under okontrollerade
former med representanter för främmande
nationer. Förbudet mot handel med sprit har
t. ex. kunnat upprätthållas och faran för
införande av nya sjukdomar avsevärt minskas.
Befolkningen synes numera vara stadd i jämn
ökning. Det ursprungliga patriarkaliska
styrelsearrangemanget på Egedes tid fortsattes
av monopolhandeln, och ända till
innevarande årh. har Den Kongelige Grönlandske
Handel haft ledningen av både administration
och kyrka. Som inga egentliga lagar funnos,
behandlades folket närmast som barn. De
senaste åren har man från dansk sida
tillmötesgått önskningarna om full medborgarrätt samt
mera ordnad och lagfäst styrelse. — Enl. lagen
av 1925 styres G. av en i Köpenhamn bosatt
dir., som sorterar under inrikesministern, utom
i kyrkliga ärenden, och vart tredje år skall
företaga en inspektionsresa. Under direktören
står en handelschef. Köpenhamns stifts biskop
har högsta tillsynen över kyrka och skola.
På G. fungera två landsfogdar, en för
Sydgrönland och en för Nordgrönland upp till 75°;
de skola ha juridisk utbildning, äro domare och
representera danska statens högsta myndighet
på platsen. Hela östra G. och sträckan n. om 75°
på v. kusten administreras dock direkt under
inrikesministeriet. Landsfogden är också ordf,
i fögderiets landsråd, som behandlar
lagstiftningsfrågor m. m. I landsrådet såväl som i
syssel- och kommunråden för mindre områden
kunna såväl danskar som grönländare
inväljas. Under landsfogden stå också de sju
distriktsläkarna och handelns representanter i
de olika koloniområdena (5 i Sydgrönland:
Julianehaab, Frederikshaab, Godthaab,
Suk-kertoppen, Holstensborg; 7 i Nordgrönland:
Egedesminde, Christianshaab, J akobshavn,
Ritenbenk, Godhavn, Umänak, Upernivik).
Handelns överskott skall i första hand
användas för grönländska ändamål, och för olika
behov ha kassor inrättats. Även kyrka och
skola sortera utom i rent kyrkliga
angelägenheter under landsfogden. Två prosterier
finnas. Skolan indelas i »börneskole»
(skolplikt 7—14 år) och »efterskole». Dessutom
finnes en högre skola, kombinerad med
seminarium, i Godthaab, där kateketer och lärare
utbildas. Läs- och skrivkunnighet stå ganska
högt. Tryckeri finnes i Godthaab.
Litt.: Meddelelser om G., 1—70 (1879—1927;
däri ingår »Bibliographia Groenlandica», 1890);
F. Nansen, »På skidor genom G.» (1890) och
»Eskimoliv» (1891); R. E. Peary, »Northward
over the Great Ice» (2 bd, 1898); A. G.
Nat-horst, »Två somrar i Norra Ishafvet» (2 bd,
1900—01); G. Kolthoff, »Till Spetsbergen och
n. ö. G.» (1901); K. Rasmussen, »Ny
men-nesker» (1905); L. Mylius-Erichsen och H.
Moltke, »G.» (1906); A. Friis,
»Danmarksexpe-ditionen til G:s nordostkyst» (1909); J. P.
Koch, »Gjennem den hvide örken» (1913);
A. de Quervain, »Quer durchs Grönlandeis»
(1914); K. Rasmussen, »Min rejsedagbog»
(1915); D. Bruun, »Erik den Röde og
nordbo-kolonierne i G.» (1915); K. Rasmussen, »G.
langs Polhavet» (1919); L. Koch, »Nord om
G.» (1927); O. Bendixen, »G. som
nybygger-land» (1927). H. G. S-s.
Grönland, stadsdel i Oslo (se d. o.).
Grönlandsduva, se Alkekung.
Grönlandsfalken, se Falksläktet.
Grönlandshunden, se Hundraser.
Grönlandsvalen, se Valar.
Grönlingsläktet, Cobitis, tillhör fam. kar
p-fiskar, Cyprinidae, av benfiskarna.
Kroppen är långsträckt, ryggfenan och analfenan
korta och simblåsan omgiven av en benkapsel.
Kring munnen sitta skäggtömmar.
Hithörande arter äro små bottenfiskar. I Sverige
finnas två arter, varav den större,
grönlingen, C. (Nemachilus) barbatula, når en
längd av 12 cm. Den lever i svalt, klart
vatten mellan stenar på bottnen och förekommer
i s. Sverige. Stundom hålles den som
akvarie-fisk. N i s s ö g a t, C. taenia, finnes i s. och
mellersta Sverige (bland vattenväxter, under
stenar, i bottenslammet o. dyl. ställen). T. P.
Två grönländare (Tobias Gabrielsen och Jörgen
Brön-lund, deltagare i Mylius-Erichsens sista expedition till
Grönland).
Grönländare. Grönlands befolkning har
urspr. bestått av uteslutande rena
eskimåstammar, men inom det gamla »danska Grönland»,
de 11 kolonidistrikten från Kap Farvel norrut,
har befolkningen under den nu mer än
200-åriga kolonisationen undergått ej obetydliga
förändringar, varför det är riktigare att skilja
g. från eskimåer (se d. o.). Själva hålla g.
också bestämt på skillnaden. Inblandningen
av främmande, mest danskt, blod är sannolikt
rätt betydande. Inom vissa distrikt ses många
individer med ljust hår och blå ögon, något
som är helt främmande för de rena
eskimåerna. Möjligt är, att något europeiskt inslag
förekommit redan före Egedes tid, i det att
kanske någon rest av nordbobefolkningen
uppgått i eskimåfolket. Talrika blandade
äktenskap ha förekommit sedan kolonisationstidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
