Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guanaco - Guanahani - Guanajuato - Guancher - Guanidin - Guanin - Guano - Guantánamo - Guaporé - Guarana - Guarani - Guardafui, Kap, Gardafui el. Ras Asir - Guardian - Guarini, Giovanni Battista - Guarini, Guarino (Camillo) - Guarneri - Guastalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Guanaco—Guastalla
1200
Guana’co, se Kameldjuren.
Guanahani [gcoanaa’ni], en av
Bahama-öarna, se Columbus, C h r., sp. 1263.
Guanajuato [gcoana^cea^å], stat i det inre
Mexiko; 30,585 kvkm, 860,364 inv. (1921). G.
har en medelhöjd av 1,600—2,300 m ö. h. I n.
delen bergskedjorna Sierra Gorda och Sierra
de Guanajuato; i s. bördiga slätter. G.
vattnas av Rio Grande de Lerma. I de varma
dalgångarna odlas sockerrör, högre upp på
sluttningarna majs, vete m. m. På slätterna i s.
boskapsskötsel. Rikt utvecklad industri.
Huvudnäring är bergsbruk; silver, guld, tenn,
bly, kvicksilver och koppar brytas. Silver har
brutits under fyra årh. — Huvudstaden, G.,
ligger 2,045 m ö. h., mitt i silverdistriktet;
19,408 inv. (1921). G. grundlädes 1554, blev
stad 1741 och hade en tid över 100,000 inv.
Guancher [gcoa’ntjor], se Kanarieöarna.
Znh2
Guanidln, G—NH , en kristallinisk, färg-
\nh2
lös massa av starkt basiska egenskaper, vilken
erhålles genom upphettning av
rodanammo-nium. Fysiologiskt viktiga derivat av g. äro
arginin (se Äggviteämnen) och k r
e-a t i n (se d. o.). I. B.
Guanin, se Purinbaser.
Gua’no, fosfat- och kvävehaltiga
gödselmedel, bestående av fågelträck och fiskrester,
avlagrade på havsfåglarnas häckplatser, i
synnerhet vid Sydamerikas västkust. G. har
sedan gammalt använts som gödsel i närheten
av lagerställena och började på 1840-talet
införas till Europa. Värdefullast och mest känd
var den först upptäckta Peruguanon
från de utanför Perus kust liggande
Chinchas-öarna (se d. o.). Jämte fosforsyra innehöll
den även omkr. 14 % kväve och plägade därför
kallas kväverik g. De flesta senare
påträffade guanolagren voro genom urlakning av
de kvävehaltiga salterna kvävefattiga, medan
fosforsyrehalten uppgår till över 30 %. För
att göra fosforsyra lättlöslig och tillika kunna
blanda g. till en likformig vara behandlar man
råguanon med svavelsyra, varigenom
guano-sup erfosfat el. upplöst g. erhålles.
Om fiskguano se Fiskmjöl. H. J. Dft.
Guantänamo [gcoanta’namå], stad på s. ö.
Kuba, nära Bahia de G. Hamnstäder:
Boque-ron och Caimanera. Medelpunkt i ett rikt
sockerdistrikt. 13,792 inv. (1927). Förenta
staterna ha en kol- och flottstation vid Bahia de G.
Guaporé [gcoapårä’], Rio el. 11 e n e z, flod
i Sydamerika, från Campos dos Parecis i v.
Brasilien; under större delen av sitt lopp
gränsflod mellan Brasilien och Bolivia.
Förenar sig med Rio Mamoré till Madeira (jfr
d. o.). Störst bland G:s bifloder är Rio
Ito-nama, från vänster. Längd omkr. 1,500 km;
segelbar nästan till källorna.
Guarana [gcoarana’], chokladliknande fast
massa, uppkommen genom knådning av
krossade frön av Paullinia c-upana (fam.
Sapinda-ceae). Har sedan urminnes tid av indianer i
Brasilien använts till en livande och närande
dryck, jämförlig med choklad och kaffe. G.
brukades förr som läkemedel mot migrän.
Guarani [gcoarani’], ett stort indianfolk, som
bebodde landet mellan Rio Paraguay och
Pa-ranå, där ännu g.-stammar i sitt
ursprungliga tillstånd finnas kvar. I slutet av
1500-talet slogo sig jesuitiska missionärer ned
bland dem och bildade i Paraguay en
patriar-kalisk präststat, grundad på det urgamla
indianska, kommunistiskt organiserade
samhället. Denna stat upphörde vid jesuiternas
fördrivande 1768. Ännu i dag utgöra
halvcivili-serade g. huvudmassan av Paraguays
befolkning. Deras språk är där det mest utbredda
och talas allmänt bland de lägre
samhällsklasserna. — G. (eller tupi-g.) nyttjas även
stundom som beteckning för den stora
be-fryndade språkstammen »tupf» på Brasiliens
kust (jfr Indianer). Litt.: A. Métraux,
»La civilisation matérielle des tribus
Tupi-Guarani» (1928). S. L.
Guardafui’, Kap, Gardafui el. Ras
A s i r, udde på Somalihalvön, Östafrika, under
51° 15’ ö. Igd. G. har med orätt uppgivits
vara Afrikas östligaste udde, som är Ras
H a f u n, s. därom (51° 28’ ö. Igd).
Guardian (it. guardia’no, väktare). 1.
Föreståndare i franciskan- och kapucinkloster. —
2. (Guardien, Guardein, Wardein.)
Myntguar-dian, tjänsteman, som prövar mynts halt.
GuarFni, Gio vann i
Battista, italiensk
skald (1538-1612),
flitigt anlitad i
diplomatiska värv av hovet i
Ferrara. G:s
herdedrama »Pastor fido» (sv.
övers, av Gunno
Dahl-stierna), uppf. 1585 i
Turin, mottogs med
förtjusning och fick
betydelse som förebild
för en mängd idyller
av samma art.
Guari’ni, G u a r i n o (eg. C a m i 11 o),
italiensk arkitekt (1624—83). Hans förnämsta
verk tillkommo efter 1668 i Turin (flera
kyrkor och palats, ss. San Lorenzo, vet.-akad:s,
urspr. jesuitkollegiets, byggnad och Palazzo
Carignano). G. var en originell begåvning,
som utfunderade egenartade planlösningar och
fantastiskt buktande former. Jämte
Borro-mini, vars riktning G:s konst närmast
tillhör, och Bernini står G. främst inom den
italienska barockarkitekturen. E. L-k.
Guarne’ri, berömd violinfabrikantfamilj i
Cremona; dess namnkunnigaste medlem är
Giuseppe Antonio G. (1687—efter 1742),
kallad »del Gesu», emedan han signerade sina
violiner »I H S». Hans bästa arbeten byggdes
1725—42. — Litt.: W. L. von Lütgendorff,
»Die Geigen- und Lautenmacher» (5:e—6:e
uppl. 1922). T. N.
Guasta’lla. 1. Stad i ital. prov. Reggio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
