Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guadet, Élie - Guadiana - Guadiana menor - Guaira, La - Guaitecasöarna - Guajacinsyra - Guajacum - Guajakblått, Guajakdroppar - Guajakharts - Guajakol - Guajakolkarbonat (duotal) - Guajakved - Guajira, Guajiros el. Goajiros - Gualöv - Guam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Guadet—Guam
1198
Guadet [gcoadä’], É 1 i e, fransk
revolutions-man (1758—94). Var advokat i Bordeaux, blev
1791 medl. av lagstiftande församlingen, där
han blev en av girondisternas (se d. o.) ledare.
Efter deras fall fredlös, flydde G. till sin
hemtrakt men greps och avrättades.
Guadiana [g<naöia’na] (av arab, wadi och
lat. a’nas), »ankfloden», en av Pyreneiska
halvöns största floder. Upprinner i ö. La Mancha
med källflöden Zäncara el. Gigüela, som
mottager vatten från G. Alto. Denna flod
kommer från 17 små sjöar (Lagunas de Ruidera)
i det öde Campo de Montiel, försvinner i
marken och upprinner 26 km v. därom ånyo ur
flera små källsjöar (Ojos del G., »G:s ögon»)
som G. Bajo, vilken förenar sig med Zäncara.
Denna antager nära Ciudad Real namnet G.,
har v. huvudriktning, inträder nedanför
Bada-joz i Portugal, vänder sig där mot s., bildar
delvis gräns mellan rikena och utfaller med
ett brett estuarium, av sandbankar delat i
två flodrännor, i Cädizbukten av Atlanten.
G. bildar flerstädes forsar och fall. Bifloderna
äro obetydliga. G. är 820 km lång,
flodområdet 83,000 kvkm. Segelbar från Mértola (65
km) för mindre fartyg.
Guadiana menor [gmaöia’na mänå’r], se
Guadalquivir.
Guaira, La [la gtoa’jra], Venezuelas mest
betydande hamnstad, Caräcas’ hamn, vid
Kari-biska havet; 8,323 inv. (1926). Järnväg till
Caräcas. öppen redd, skyddad av en
vågbry-tare. Vid G. förstaden Maiquetfa (11,854 inv.)
och badorten Macuto (2,738 inv.).
Guaitecasöarna, se Chonosarkipelagen.
Guajacinsyra, se Guajakharts.
Guajäcum, växtsläkte av fam.
Zygophylla-ceae, med 4 arter i tropiska och subtropiska
Amerika n. om ekvatorn, träd el. buskar med
läderartade, parbladiga blad utan uddblad.
Blommorna sitta i glesa, toppställda,
flocklika samlingar och äro strålformiga, 4- el.
5-taliga, med 8 el. 10 ståndare och ofta endast
2- eller 3-rummigt fruktämne. Mest bekant är
G. officinale, guajakträdet, som växer i
Florida, på Antillerna och i n. Sydamerika. Dess
tunga (spec. v. 1,55) och hårda, brungröna
kärnved, gu a j ak ved el. pockenholts,
nyttjas av möbelsnickare och svarvare
(särskilt till kägelklot) samt är rik (25 %) på
guajakharts (se d. o.). G. M-e.
Guajäkblått, Guajäkdroppar, farm., se G u
a-j a k h a r t s.
Guajakharts, Resina Guajäci, vinnes ur
gua-jakved (se G u a j a c u m) genom
torrdestille-ring eller spånors utkokande i saltvatten. Det
utrunna, stelnade hartset kommer mest från
Jamaica och är rödbrunt el. grönsvart med
svag, vanilj artad lukt och skarp smak. Det
består till största delen av olika hartssyror,
t. ex. guajakonsyra (50—73 %), guajacinsyra,
guajakhartssyra (10—-13 %), färgämnet
gua-jakgult, vanillin m. m. — En spritlösning av
g. blåfärgas av oxidationsmedel (ss.
kromsyra, ozon, järnklorid m. m.) ävensom diastas
och vissa andra enzym. Blandas en
spritlösning av hartset med rå terpentinolja och
tillföres något material, som innehåller blod eller
blodfärgämne (hemoglobin), inträder
blåfärgning, i det att blodfärgämnet överför syre,
som finnes i den råa terpentinoljan (i s. k.
superoxider), till g., varvid guajakonsyran
överföres i s. k. guajakblått. Denna
reaktion tjänar att påvisa blod eller blodfärgämne
t. ex. i urin. — G. verkar något urin- och
svettdrivande, i större doser exciterande. Det
har förr spelat en stor roll vid behandling av
framskriden (tertiär) syfilis. Numera nyttjas
medlet mera sällan, ss. vid gikt och
reumatism i form av pulver, piller eller emulsion,
0,3—1 g i dosen. Stundom ges även
guajak-droppar med ammoniak. C. G. S.
Guajakol [-äT], C6H4 . OCH3 . OH,
monome-tyletern till pyrokatekin (se d. o.). G.
fram-ställes ur boktjära eller syntetiskt och utgör
färglösa, i 80 dir vatten lösliga kristaller.
Nyttjas i medicinen. I. B.
Guajakolkarbonat, kolsyreester av guajakol,
i handeln även kallat d u o t a 1, är ett vitt,
kristalliniskt preparat, utan lukt och nästan
utan smak, olösligt i vatten. Medlet
sönderdelas i tarmen i guajakol och kolsyra, av vilka
det förra utövar den medicinska verkan. G.
har försökts som symtomatiskt medel vid
tuberkulos, särskilt lungsot, men utan
nämnvärt resultat, samt som desinfektionsmedel
för tarmkanalen vid infektiös diarré o. dyl.
För samma ändamål nyttjas även
kalium-guajakolsulfonat el. tiokol, likt
föreg. men ganska lättlösligt i vatten. Ges
bl. a. i sirap, motsv. handelns sirolin. C. G. S.
Guajäkved, se Guajacum och
Guajakharts.
Guajira [gwalpYa], Guajiros [gcoa^i’rås]
el. Goajiros. se Goajirahalvön.
Gualöv, socken i Kristianstads län, Villands
härad, mellan Ivösjön och Hanöbukten; 19,79
kvkm, 645 inv. (1928). Är en jämn, odlad och
barrskogsplanterad sandslätt. 657 har åker,
564 har skogs- och hagmark. G:s förnämsta
egendomar lyda under Trolle-Ljungby (i
grannsocknen). Ingår i Trolle-Ljungby och G:s
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.
Guam [gmam], den största ön bland
Maria-nerna, under 13° 26’ n. br. och 144° 43’ ö. Igd.
ön avträddes av Spanien till Förenta
staterna 1898. Flottstation; 544 kvkm, 16,159
inv. (1926), därav 15,615 infödingar. G. har
kabeltelegrafförbindelse med alla delar av
världen; radiotelegraf. Främmande krigs- och
handelsfartyg äga ej tillstånd att inlöpa, ön
producerar bl. a. majs och kopra. Huvudstad
är Agana (7,432 inv. 1920), 13 km från
krigs-hamnen Apra harbor; handelshamn är Piti
(429 inv.). Genom en vid
Washingtonkonfe-rensen (se d. o.) ingången marinkonvention
(6 febr. 1923) förbundo sig U. S. A. att på G.
ej rubba status quo genom anläggande av
marinbaser och nya befästningar. Litt.: L. M.
Cox, »The island of G.» (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
