Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Guatemala (Historia)
1204
Landskapsbild från Guatemala med vulkanen Agua.
Storbritannien, 11 % från Tyskland. De
förnämsta hamnarna äro Puerto Barrios och
Lf-vingston vid Hondurasviken, San José och
Champerico vid Stilla havet; handelsorter i
det inre äro utom huvudstaden bl. a.
Quezalte-nango, Cobän och Retalhuleu. Järnvägsnätet
(utom plantagebanor) har en längd av omkr.
750 km; 7.279 km telegraflinjer. G. har sedan
1924 guldmyntfot; enheten kallas quezal och
motsvarar en U. S. A.-dollar. Den tidigare
myntenheten var silverpeson (nom. = 5 frcs).
Papperspesons värde har nu fixerats till Veo
quezal. Statsinkomsterna 1925—26 voro 10,2
mill. doll., utgifterna 9,7 mill. doll.
Metersystemet är officiellt antaget, men äldre spanska
mått och vikter användas alltjämt.
Enl. författningen av 1879 (flera ggr ändrad)
ligger verkställande makten hos en president
med mycket stor befogenhet, vald på 6 år och
omvalbar. Lagstiftande makten är delad på
nationalförsamlingen (assamblea national) om
69 medl., valda på 4 år genom allmän
rösträtt, och ett statsråd (f. n. ej i funktion) om
13 medl., delvis valda av nationalförsamlingen,
delvis utnämnda av presidenten.
Administrativt indelas G. i 22 departement, vart och ett
under en jefe politico, som utses av
presidenten. Flaggan är blå-vit-blå i vertikala fält; se
Flagga. Spanskan är det officiella språket.
Undervisningsväsendet åtnjuter betydande
anslag; ett univ. finnes i huvudstaden. G.
saknar statskyrka; full religionsfrihet råder. De
flesta invånarna äro romerska katoliker.
Historia. Om G:s historia före 1839, då den
centralamerikanska federationen upplöstes, se
Centralamerika, sp. 803.- I spetsen för
det självständiga G. stod sedan 1844 (med
ett avbrott 1848—51) den begåvade mestisen
Raffael Carrera, som till sin död (1865)
med diktatorisk makt arbetade på att
utveckla G:s naturliga tillgångar. 1871 fingo
de antiklerikala »liberalerna» makten, och
presidenten Rufino Barrios, 1873—85,
drev ut jesuiterna och använde kyrkans
indragna egendom till skolor och offentliga
arbeten. Han stupade 1885 vid ett försök att
med våld ena Centralamerikas stater. Under
hans despotiske brorson Reya Barrios.
1892—98, fick kaffeodlingen starkt uppsving.
Efterträdaren, Manuel Estrada C a b r
e-r a, lyckades lotsa landet ur en långvarig
finanskris, avbröt 1917 de diplomatiska
förbindelserna med Tyskland och förklarade 1918
krig; hans hänsynslösa militärdiktatur väckte
emellertid allt starkare opposition, och han
tvangs april 1920 att avgå. Den nye
presidenten Carlos Herrera arbetade på att bota
de skador de svåra jordbävningarna 1917—18
hade åstadkommit. 1921 gjordes ett fredligt
försök att ena Centralamerikas stater, men
det föll på Costaricas motstånd, Herrera
störtades dec. 1921, och även G. avstod därefter
från enhetssträvandena. Nuv. president i G.
är Läzaro C h a c ö n, vald dec. 1926.
Litt.: K. Sapper, »Grundzüge der
physika-lischen Geographie von G.» (1894); N. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
