Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud - Gudaträd - Gudbrandsdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Gudaträd—Gudbrandsdalen
1214
Landskapsbild, från Gudbrandsdalen.
skulle vilja betrakta N. T:s gudsföreställning
såsom innebärande en humanisering av G. T:s.
Evangeliets gudsbild är icke mindre
transcen-dent-övervärldslig, icke mindre helig och icke
mindre sträng än G. T:s. När man under
1800-talets senare del velat såsom det
karakteristiska för N. T. framhålla ett ökat betonande av
faderstanken och i sammanhang därmed ett
försvagande av helighets- och domsmotiven,
måste därom sägas, att det sistnämnda är
uppenbart vilseledande och att betonandet av
faderstanken icke i och för sig är ägnat att
klarlägga var olikheten ligger. Det för den
kristna grundsynen egenartade ligger ej blott
i ett ökat betonande av den gudomliga
kärleken utan i en radikalt förvandlad syn på
den gudomliga kärlekens art. Den i
evangelierna ständigt återkommande konflikten med
judendomens representanter visar var
motsättningen låg. Det, som i ord och gärning
förkunnas i evangelierna, är, att Gud söker
syndare och vill gemenskap med dem. För
judendomen, den klassiska såväl som den
senare, var förhållandet mellan Gud och
människa primärt ett rättsförhållande, reglerat av
lagen. Det kunde talas mycket om Guds
»nåd», men denna nåd skänktes åt »den
rättfärdige». I evangeliet är det däremot ej
längre rättsordningen, som tolkar Guds
hjärtas hemlighet, utan den spontant givande, fria
och suveräna kärlek, som ger, därför att det är
dess natur att giva, och som i denna kärlek tar
initiativet och ger sig själv åt syndare. Detta
är den karakteristiskt kristna gudsbildens
grunddrag, det karakteristiskt kristna
grundmotivet. Detta grundmotiv gör sig starkt
förnummet i hela den apostoliska förkunnelsen.
Hela den kristna tankens följande historia
låter sig betraktas som en mången gång ytterst
dramatisk kamp mellan detta kristna
grund
motiv och andra mera rättsliga (legalistiska)
eller rationella motiv. Den egentliga
grundtendensen i all »kristologi» är viljan att
hävda hurusom gudsbildens drag återspeglas i
Kristus. Reformationens väsentliga betydelse
ligger från denna sida sett i den elementära
kraft, med vilken det äktkristna
grundmotivet på nytt gör sig gällande: Luther tröttnar
aldrig att måla den gudomliga kärlekens
suveränitet i dess irrationella och
antimoralisti-ska art. Den följ, teologien förmådde ej hålla
sig uppe på samma höjd. Ortodoxien sökte
visserligen slå vakt om den reformatoriska
nådetanken men inramade denna i en strängt
legalistisk betraktelse med
gammaltestamentliga drag. Den evangeliska teologiens senare
skede (från upplysningstiden) vände sig
visserligen mot denna legalism, men dess
huma-niserade gudsbild gav uttryck varken åt det
kristna grundmotivets radikala motsats till
det onda eller åt dess irrationella djup.
Efterverkningarna av denna humaniseringsprocess
göra sig gällande än i dag. Men den
egentliga tendensen i det nutida religiösa
tänkandet kan sägas gå i riktning åt att fördjupande
intränga i det kristna grundmotivet. Litt.:
G. Aulén, »Den kristna gudsbilden genom
seklerna oeh i nutiden» (1927). G. A-n.
Gudaträd, Aila’nthus glandulösa, av fam.
Simarubaceae. G. har parbladiga blad, små,
gröngula blommor i vippa och vingade
nötfrukter. Det härstammar från Kina och odlas i
parker så långt norrut som i s. Sverige. G.M-e.
Gudbrandsdalen, en av s. Norges
huvuddalar, från Mjösen mot n. v. till
vattende-laren mot Romsdalen; genomflytes av
Gud-brandsdalslågen el. Lågen från
Le-sjaskogsvatn (635 m ö. h.). Längd omkr. 230
km. Sidodalar i v. äro Gausdal (se d. o.),
Vinstras och Sjoas dalar (till Jotunfjällen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
