Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guérin, Charles - Guérin, Jules René - Guérin, Pierre Narcisse - Guernsey - Guerra-Junqueiro, Abilio - Guerre - Guerrero - Guerrero, Maria - Guerrero, Vicente - Guerrilla - Guerrini - Guesclin, Du - Guesde, Jules (Mathieu Basile)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Guérin—Guesde
1226
Försöket med de magdeburgska halvkloten.
Guérin [gerå’], Charles, fransk skald
(1873—1907), en av den yngre
symbolistgene-rationens finaste diktare. Hans dagar voro
kvällar, hans enda årstid hösten, har det sagts
om hans melankoliska, sönderslitna och
pessimistiska ande, vars fyra huvudverk voro »Le
cæur solitaire» (1898), »L’Éros funèbre» (1900),
»Le semeur de cendres» (1901) och »L’homme
intérieur» (1905). Hans nedbrytande religiösa
kamp slutade vid korsets fot. Kj. S-g.
Guérin [gerä’], Jules René, fransk
läkare (1801—86). Upprättade 1839 i Paris ett
ortopediskt institut, sedan han 1837 av
vet.-akad. där prisbelönts för ett arbete om
ortopediens principer och metoder. Genom sina
arbeten på ryggradskrökningarnas område
övade G. stort inflytande på den nyare
ortopedien. (P. Hgld.)
Guérin [gerä’], Pierre Narcisse, fransk
målare (1774—1833). G. tillhörde den
klassiska riktningen, var elev av Regnault samt
målade antika scener med figurer i klassisk
skulpturstil och med teatraliskt patetiska
rö-rqlser. Han blev 1822 dir. för franska akad.
i Rom och 1829 baron. Representativa arbeten
av G. finnas i Louvre och Versailles. G-g N.
Guernsey [gö’nzi], fr. Guernesey, en av de
britt. Normandiska öarna (se d. o.);
64,7 kvkm, 38,315 inv. (1921; med Herm och
Jethou).
Guerrå-Junqueiro [gä^o-^öqkaTro], A b
i-1 i o, portugisisk skald (1850—1923). Utgav
flera diktsamlingar, präglade av patriotism
men även radikalism och stor satirisk skärpa.
Bland hans mest berömda verk äro den
romantiska dikten »A morte de D. Joäo» (1874), den
mot altare och tron riktade cykeln »A velhice
do Padre Eterno» (1885) och »Finis patriæ»
(1891). Under senare år fick hans diktning
en mera idealistisk prägel. G. ansågs som
samtidens främste skald i Portugal.
Guerre [gär], fr., krig; även ett slags
biljard (se d. o., sp. 287). — G. ä outrance
[-a oträ’s], krig till det yttersta, på liv
och död; Gambettas lösen hösten 1870.
Guerrero [gärä’rå], stat i Mexiko, vid Stilla
oceanen; 64.458 kvkm, 566,836 inv. (1921). Till
stor del ett skogbevuxet bergland (Sierra
Madre del Sur); viktigaste floden är Rio de
las Balsas el. Mexcala. Odling av socker,
kaffe, tobak m. m. G. är rikt på mineral;
bergsbruket föga utvecklat. Huvudstad är Chil-
pancingo de los Bravos (5,958 inv. 1921),
främsta hamn Acapulco (se d. o.). Staten G.
har uppkallats efter V. Guerrero (se d. o.).
Guerrero [gärä’rå], Maria, spansk
skådespelerska (1868—1928). G. var det moderna
Spaniens mest betydande sceniska
könst-närinna, kännetecknad genom en lycklig
förening av intelligens, humor och känslovärme
med yttre förutsättningar och virtuos teknik.
Bland G:s roller märktes Mariana
(Echega-ray), Kleopatra i »Antonius och Kleopatra»
och Magda i »Hemmet». G. gifte sig 1896
med don Fernando Diaz de Mendoza, grand av
Spanien, vilken året därpå blev skådespelare
och sedan uppträdde tills, m. henne i Spanien
och utlandet. G. K-g.
Guerrero [gärä’rå], V i c e n t e, president i
republiken Mexiko (1783—1831). Tog från
1812 framträdande del i resningen mot
spanjorerna och vann 1818 en betydande seger
över dem vid Tamo. Då Iturbide (se d. o.) 1822
lät utropa sig till kejsare, bröt G. med honom,
samlade republikanerna till motstånd och
blev efter deras seger 1823 medlem av en
provisorisk regering, som tvang Iturbide att gå
i landsflykt. G. blev 1828 president men
störtades redan 1829 och råkade 1831 i
händerna på den nye presidenten Bustamentes
anhängare. S. å. blev han avrättad. Efter G.
uppkallades staten Guerrero, och hans
födelsestad, Tixtla, fick även namnet G. V. S-g.
Guerrilla [gäri’lja], sp., se L i 11 a kriget.
Guerrini [gmeri’ni], Olin do, italiensk skald
under pseud. Lorenzo Stecchetti (1845
—1916). Uppträdde med »Postuma» (1877)
som banerförare för realismen i italiensk lyrik.
Sami, dikter i 2:a uppl. 1912, »Rime» 1918.
Guesclin [gäklä’], Du, se Du Guesclin.
Guesde [gad], Jules, fransk politiker
(1845—1922); hette eg. Mathieu Basile;
namnet J u 1 e s G. var urspr. hans pseud. som
mot kejsardömet oppositionell journalist. Som
sådan dömdes han juli 1870 till 4 månaders
och för sitt försvar för kommunen juli 1871
till 5 års fängelse. Han flydde då till Schweiz,
återvände 1876 till Frankrike och drev där
verksam propaganda för socialismens
utbredande. Han åstadkom öppen splittring bland
de franska socialisterna, som 1881 delade sig
i »guesdister» (ortodoxa marxister) och
»pos-sibilister» med Brousse och Joffrin i spetsen.
G. var på 1880-talet red. för socialisttidning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
