Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkusten - Guldkvarts - Guldmakeri - Guldmullvadar - Guldmyntfot - Guldparitet - Guldpokalen - Guldprov - Guldpunkt, Övre och Nedre - Guldpurpur - Guldregn - Guldrupe - Guldsand - Guldslagarhinna - Guldslageri - Guldsmedshyttan (församling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Guldkvarts—Guldsmedshyttan
1256
skakompaniet). Dessa småkolonier
samlades efter hand av engelsmännen, som 1850
köpte de danska oeh 1871 de sista holländska.
1874 blev G. en brittisk koloni, som 1901 med
sig införlivade Ashanti och Nordterritorierna.
Litt.: G. Macdonald, »The Gold Coast, past
and present» (1898); W. W. Claridge, »A
his-tory of the Gold Coast and Ashanti» (2 bd,
1915); G. C. Dudgeon, »The agricultural and
forest products of British Westafrica» (1922);
Maxwell, »Gold Coast handbook» (1923); A.
Mc Phee, »The economic evolution of West
Africa» (1927). S. F.;Å. S-n.
Guldkvarts, se Guld.
Guldmakeri, se A 1 k e m i.
Guldmullvadar, Chrysochlöridae, en fam. av
ordn. insekt ä tar e, med grävande,
underjordiskt levnadssätt. Liksom hos de äkta
mull vadarna är kroppen nästan cylindrisk,
nosen spetsig och ögonen starkt förkrympta,
hos g. t. o. m. täckta av hud. Ytteröron
saknas. Handen erinrar dock ej om de äkta
mull-vadarnas utan är smal och bär endast tre
fingrar, av vilka det tredje (långfingret) är
enormt förstorat och försett med en kraftig
klo. G. gräva gångar i torr, sandig jord
omedelbart under ytan och leva av maskar
och larver. De fåtaliga arterna uppdelas på
två släkten, vilka förekomma i Syd- och
Östafrika (den mest bekanta arten är
Chrysochlo-ris aurea). Namnet härleder sig från den
vackert metallskimrande pälsen. G. äga såväl detta
drag som en rad andra detaljer i byggnaden
gemensamt med pungmullvadarna (se d. o.),
vilka föra samma levnadssätt. Detta
förhållande är ett av de vackraste exemplen på
konvergens (se d. o.). T. P.
Guldniyntfot, se Myntfot.
Guldparitèt, cirkulerande betalningsmedels,
särskilt sedlars, likvärdighet med guld i
enlighet med gällande myntlag, t. ex. enl. 1873 års
lag om rikets mynt 2,480 kr. för 1 kg rent
guld, d. v. s. något över 4 g rent guld per
10 sv. kr. (se Myntfot, Pappersmynt
och Växelkurs). — Under världskriget,
då inlösligheten i guld suspenderats, sjönko
riksbankens sedlar tidtals under g., vilket
visade sig vid jämförelse med amerikanska
dollars, som i slutet av febr. 1920 noterades
44,2 % över pari. Till sin lagliga g.
återfördes svenska kronan redan fr. o. m. slutet
av 1922. E.F. K. S-n.
Guldpokalen (eng. The gold cup), världens
f. n. mest åtrådda seglartrofé, uppsattes 1919
av Nyländska jaktklubben i Finland, som
1920 skänkte den till Skandinaviska
seglar-förbundet. Den bar först namnet
Skandinaviska 6 m-pokalen men fick 1922 sitt nuv.
namn och stadgar. G., som är ständigt
vandrande, har vunnits av Norge 1922, 1923 och
1925, av Amerika 1926 samt av Sverige 1924
och 1927. — G. är en praktpjäs av guld,
elfenben och ädelstenar samt har högt
konstnärligt värde.
Guldprov, metall., kem. Guldhalten i
lege
ringar eller malmer bestämmes vanl. genom
smältning under tillsats av bly och vid
malmer dessutom av slaggbildande ämnen. Den
erhållna blyklumpen innehåller allt guldet,
ev. närvarande silver samt en del förorenande
oädla metaller. Bly o. a. oädla metaller
avlägsnas genom avdrivning (se d. o.). Den
kvarvarande metallkulan innehåller guldet jämte
närvarande silver. Är silvermängden mindre
än 3 ggr guldmängden, omsmältes metallkulan
under tillsats av erforderlig silvermängd
(kvar-tering), varefter den utvalsas och kokas med
salpetersyra (skedning), som fullständigt
utlöser silvret. Det återstående guldet torkas,
glödgas och väges. — För bestämning av guld
i legeringar med koppar eller silver nyttjas
även probersten och probernålar. Sedan ytan
på provet bortskrapats, drager man dels med
provet, dels med nålarna streck på stenen. De
erhållna strecken behandlas med utspätt
kungsvatten. Av en jämförelse mellan streckens
förminskning eller försvinnande sluter man
till guldhalten. Metoden ger endast
ungefärlig uppskattning av guldhalten. A. G-be.
Guldpunkt, övre och Nedre, vid
guldmynt de gränser, mellan vilka växelkurserna
på ett främmande land kunna röra sig, utan
att export dit, resp, import därifrån, av guld
lönar sig. Jfr Myntfot och Växelkurs.
Guldpurpur, se C a s s i u s’ guldpurpur.
Guldregn, Cy’tisus, släkte bland baljväxterna
(underfam. Papilionatae), närstående till
Ge-nista, med något över 40 arter, företrädesvis
i Sydeuropa. De äro buskar med i regel
3-fingrade blad och gula, mera sällan röda el.
vita, blommor i vanl. toppställda och hängande
klasar. Flera odlas som prydnadsväxter i
trädgårdar och parker, i Sverige t. ex. C.
la-burnum, C. nigricans och C. purpureus. Den
förstnämnda, som är ett litet träd, föres ofta
till ett särskilt släkte, Laburnum (L. vulgäre).
— Om C- Adami se Bastard (med
färgplansch). G. M-e.
Guldrupe, socken i Gotlands n. härad, s. om
Roma, intill häradsgränsen; 16,oi kvkm, 240
inv. (1928). Jämn skogs-, åker- och myrmark.
474 har åker, 927 har skogs- och hagmark.
Ingår i Vänge, Buttle och G. (framdeles Hejde,
Väte och G.) pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet.
Guldsand, se Guld.
Guldslagarhinna, den yttersta, tunna
hinnan på nötkreaturens tarmar, vilken avlossas,
befrias från fett samt torkas. G. nyttjades
förr som mellanlägg vid utslagnihg av
bladguld; därav namnet. G. kan genom limning
göras gastät och hade därför en viss
användning, innan kautschuk- och gummivarorna
blevo allmänt kända. Brukas fortfarande till
tätning kring proppar på parfymflaskor. G.H-r.
Guldslageri, tillverkning av bladmetall.
Guldsmedshyttan, församling i Linde
landskommun (se d. o.), Örebro län, kring G:s
brukssamhälle; 172,78 kvkm, 3,903 inv. (1928).
Pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
