Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldin, Paul - Guldkalven - Guldkis - Guldklorid, Guldklorvätesyra - Guldkroken - Guldkuren - Guldkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Guldin—Guldkusten
1254
Guldin [go’l-], Paul,
schweizisk matematiker (1577—1643).
Var först guldsmed, studerade
sedan matematik i Rom och
verkade som lärare i samma
ämne först i Rom, sedan i
Wien och Graz. I hans
huvudarbete, »Centrobaryca seu de
centro gravitatis trium
specie-rum quantitatis continuæ, libri
IV» (1635—41), återfinnes det
under namn av G u 1 d i n s
regel kända teoremet: varje
figur, som uppkommer genom
en linjes eller en ytas rotation
kring en axel, är lika med
produkten av den genererande
storheten och dess tyngdpunkts
väg. T. B.
Guldkalven, enl. 2 Mos. 32
en gyllene (tjur-)kalv, som på
det israelitiska folkets
begäran förfärdigades av Aron, då
Mose i 40 dagar uppehöll sig
på Sinai och israeliterna fruktade, att han ej
skulle komma tillbaka och att även Jahve
övergivit sitt folk. De framburo offer åt
kalven, men då Mose kom ned från berget, lät
han förstöra den. När Israel efter Salomos
död delades i två riken, uppreste Jerobeam I
(se d. o.) två guldkalvar, och dessa dyrkades
såsom bilder av Israels gud. Denna
bilddyrkan torde icke ha väckt någon anstöt, förrän
profeterna mot slutet av Israels rikes historia
häftigt angrepo den. — I modern mening är
»dansen kring g.» ett uttryck för diktan och
traktan efter penningar. S. H-r.
Guldkis, se Guld.
Guldklorld, Guldklorvätesyra, se Guld.
Guldkroken, den bördiga slättbygden utmed
Vätterns v. strand, kring staden Hjo.
Guldkuren, se Guld, sp. 1248.
Guldkusten. 1. Del av övre Guineakusten
mellan lagunmynningen Assinie (3° 17’ v. Igd)
och Voltas mynning. — 2. (Eng. Gold Coast.)
Brittisk besittning i Västafrika, omfattar den
liknämnda kuststräckan vid Guineabukteu
samt landet kring nedre och mellersta Volta,
omslutes av franskt territorium; 203,600 kvkm,
2,108,416 inv. (1921; enl. Almanach de Gotha);
huvudstad: Accra. G. indelas administrativt
i Gold Coast colony (60,800 kvkm,
1,171,913 inv.) vid kusten, Ashanti (se
d. o.) samt längst i n.
Nordterritorierna (79,200 kvkm, 530,355 inv.; huvudort:
Tamale). Som en del av G. administreras även
av guvernören i Gold Coast colony det
brittiska mandatområdet Togoland (se Tog o).
— Kusten är jämn, flack och sandig; mot
s. framspringer Kap Three Points. Längre
in höjer sig landet i tvära terrasser till
en jämn, vidsträckt platå, avvattnad av
Volta och dess källfloder Svarta och Vita
Volta. Klimatet är tropiskt; Cape Coast
Castle har i april 28,1° C, i aug. 24,3°. Året
Guldhornen. Efter kopparstick från 1700-talet, utfört efter originalen.
runt blåsa sydvästliga monsunvindar,
vintertid tillfälligt häftiga nordöstvindar
(har-mattan). Nederbörden är i kusttrakterna
anmärkningsvärt ringa (Cape Coast Castle 888
mm om året) men stiger i det inre (Salaga
1,667 mm) och längst i v. Den härskande
vege-tationsformationen är savannen;
sammanhängande urskogar finnas i v. G.,
galleriskogar längs floderna. Befolkningen tillhör
su-dannegrerna (fanti, accra, asjantier, mossi
m. fl.); i n. förekomma hausa. Européerna
uppgingo 1921 till 2,165. Jordbruket är
huvudnäring och ligger i infödingarnas händer;
de europeiska plantagerna äro fåtaliga.
Huvudprodukten är kakao; odlingen infördes på
1890-talet och har utvecklats därhän, att G.
numera är jordens största kakaoproducent.
Bergsbruket lämnar manganmalm (338,657
ton 1925), guld (6,784 kg) och diamanter.
Exporten värderades 1926 till 12,105,000 pd st.:
kakao (9,181,000 pd st.), guld, manganmalm,
kolanötter; importen hade s. å. ett värde av
10,286,000 pd st. (bomullsfabrikat, metallvaror
och maskiner m. m.). Största handelsutbytet
äger rum med moderlandet, U. S. A.,
Tyskland och Nederländerna. Bland G:s hamnar
märkas Accra och Sekondi, båda med järnväg
till Kumasi. En ny, tidsenlig djuphamn vid
Takoradi (nära Sekondi) invigdes 1928. Gold
Coast colony är kronkoloni; under dess
guvernör stå chief commissioners i Ashanti och
Nordterritorierna.
Huruvida G. upptäcktes av portugisiska
eller franska sjöfarare är omtvistat; den
äldsta kolonien, fästet S:t Georg (nuv. Elmina;
se d. o.), uppförde emellertid portugiserna 1482.
Fästen anlades sedan av engelsmän,
holländare, tyskar (från 1683 fyra brandenburgska,
1717 sålda till Holland) och danskar
(Chri-stiansborg, Augustenborg, Fredensborg). Även
Sverige ägde en koloni på G. (se
Afrikan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
