Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldsteklar - Guldvikt - Guldvingefjärilar - Guldfilter - Gulgröna alger el. Heterokonter - Gulhämplingsläktet - Gul jasmin - Gul kropp - Gullabo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263 Guldvikt—Gullabo 1264
särskild underordn. G. ha fått sitt namn av
sina i blått, grönt, rött eller guld skiftande
färger, vilka trots djurens ringa storlek draga
uppmärksamheten till dem. De anträffas
företrädesvis på gamla husväggar eller annat
maskstunget virke. Anledningen härtill är,
att de föra ett parasitiskt levnadssätt hos
särskilt sådana gaddsteklar, som bygga sina
bon på dylika ställen. På få undantag när
äro g. parasiter; antingen äro de
»foderparasiter», i det att deras larver livnära sig av
det förråd av döda el. förlamade insekter,
varmed värdstekeln försett sin cell för sin
egen larvs räkning, eller ock utsuger och
dödar g:s larv värdstekelns larv, sedan denna
förtärt sitt foderförråd och är fullvuxen. Till
foderparasiterna hör den vanligaste svenska,
omkr. 12 mm långa guldstekeln, Chrysis
ignita, vars huvud och mellankropp äro
glänsande blå eller blågröna, medan bakkroppen
är guldglänsande med grön eller röd
anstrykning eller alldeles röd. Denna stekel lurar
vid ingången till många solitära getingars
och bins bon för att där insmuggla sina
»gökägg». I Sverige äro omkr. 30 arter g.
anträffade. G. A-z.*
Guldvikt. I äldre tider brukades för guld
och silver en särskild vikt, näml, intill 1830
1 lödig mark = 8 uns = 16 lod = 64 kvintin
= 4,384 svenska el. troiska ass = 210,616 g.
Guldsmederna använde vanl. 1 mark = ^2
skålpund viktualievikt = 4,424 troiska ass
= 2 1 2,538 g. Guld såldes även i dukatvikt =
vikten av myntet 1 dukat efter 1664 års
myntordning = 7 256/12i troiska ass = 3,481 g. Fr.
o. m. 1830 blev g. dens. som handelsvikten,
1 skålpund viktualievikt = 8,848 troiska ass
= 425,076 g. Efter metersystemets införande
är g. kilogram och gram. Vid handel med
guld, silver, platina, äkta pärlor och ädla
stenar skola justerade precisionsvågar och
pre-cisionsvikter användas. — Jfr Karat, Lod
och Mark. A. G-be.
Guldvingefjärilar, Chrysophänus, ett till
fam. Lycaenidae bland dagfjärilarna hörande
släkte, som utmärkes av mer el. mindre
utbredd rödgul eller blåviolett
sidenglänsande färg, åtm. på framvingarnas
översida. På undersidan ha vingarna små svarta
i rader ordnade punkter, ofta omgivna av en
vit ring. Larverna, som till färgen äro gröna
med olika färgade längdstrimmor, leva
särskilt på Rumex- och Polygonum-arter. I
Sverige finnas 4 arter, av vilka
svartfläckiga guldvingen (C. phlaeas) är
allmännast i s. Sverige, medan i n. Sverige
dukat-gul d v inge n (C. virgaureae) och
violetta guldvingen (C. amphidamas) äro
allmänna. G. A-z.*
Gulfilter, se Fotografi, sp. 875, och
Ljusfilter.
Gulgröna alger el. H e t e r o k o’n ter, de
till klassen Heterocontae hörande algerna.
Denna omfattar en hel del förut till
grönalgerna (Chlorophyceae) räknade algformer,
som emellertid genom de senaste årtiondenas
forskningar — i vilka många nordiska
algo-loger tagit en framstående del — visats vara
så väsentligt skilda från dem, att en ny klass
måst uppställas. De utmärkas till skillnad
från grönalgerna genom små gulgröna
kro-matoforer, som sakna pyrenoider och aldrig
bilda stärkelse utan alltid fett och olja
(leu-kosin). Kromatoforerna innehålla jämte
klorofyll ett gult färgämne, som av syror färgas
blått. G:s svärmsporer ha alltid en mycket
karakteristisk ciliering: svärmaren har näml,
alltid två oliklånga cilier, en lång,
fram-åtriktad och en betydligt kortare,
bakåtrik-tad, bägge utgående vid eller strax bakom
svärmarens spets. De högre formerna ha en
egendomligt byggd cellvägg, som aldrig
består av cellulosa, såsom hos de flesta andra
växter, utan av pektinämnen. Många
hetero-konter, t. ex. Conferva (Tribonema; bild 10 på
pl. vid sp. 1177) m. fl., utmärkas även därav,
att deras cellväggar äro sammansatta av två
olika, tydligt skiktade delar, som med sina
kanter gripa över varandra ung. som en ask med
sitt lock. Förökning genom svärmsporer (z o
o-sporer) eller genom rundade,
membranför-sedda orörliga sporer (a pianosporer) eller
genom en celltråds direkta sönderfallande i
isolerade vilceller (akineter).
Könsfortplant-ning förekommer i regel ej, om också ej
alldeles utesluten. De kunna uppdelas i flera
undergrupper, analoga med motsv. undergrupper
hos grönalgerna (se d. o.), som alltså hysa
talrika parallellformer till g. Så t. ex. motsvarar
det encelliga släktet Heterochloris bland
hete-rokonterna grönalgernas Chlamydomonas (se
G r ö n a 1 g e r), liksom Conferva (Tribonema),
en enkel, ogrenad tråd, motsvarar grönalgernas
Ulothrix. Släktet Botrydium, som bildar
encelliga mm-stora blåsor på fuktig jord,
motsvarar grönalgernas sifonétyper. G.
förekomma företrädesvis i sötvatten, ehuru marina
former, särskilt planktonformer, ej heller
saknas. Många föredraga förorenat vatten.
Kännedomen om g. i övrigt, särskilt deras
geografiska utbredning, är ännu rätt bristfällig. Jfr
pl. vid Grönalger. N. S-s.
Gulhämplingsläktet, Sertnus, tillhör
under-fam. finkar av ordn. tättingar. En art, g u
1-hämplingen, S. serinus, som finnes från
n. Afrika till n. Tyskland, har tillfälligtvis
anträffats också i Sverige. En underart av
g. är kanariefågeln (se d. o.). T. P.
Gul jasmin, bot., se Gelsemium.
Gul kropp, se Graafska folliklarna.
Gullabo, socken i Kalmar län, S. Möre härads
skogsbygd, intill Blekingegränsen; 140,68
kvkm, 2,232 inv. (1928). Upptages av
lövskog, kärr, bergknallar och småslätter. 1,555
har åker, 8,496 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
