Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg, Otto Hjalmar - Gullberg och Boberg - Gullbergs vass - Gullborste - Gullbransson, Abela Maria, f. Berglund - Gullered - Gullholmen - Gullhöna - Gullivers resor - Gullmarsfjorden el. Gullmarn - Gullpudra - Gullranda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Gullberg, O. Hj.—Gullranda
4
Gullholmens municipalsamhälle, sett från luften.
Gullberg, Otto Hjalmar, statistiker
(1847—1923). Blev fil. dr 1875, aktuarie i
Statistiska centralbyrån 1885 samt var 1891—
1914 förste aktuarie och chef för
Kommerskollegiums avd. för näringsstatistiken, till
vars utveckling han verksamt bidrog. Bland
G:s skrifter märkas »Statistisk beskrifning
öfver jordens länder» (1881; sv. text till
»An-drées handatlas»), »Folkmängden och
folkökningen i Skandinavien 1815—1880» (1882;
tills, m. G. Sundbärg), »Justitiematrikel»
(1902), »Landsstatsmatrikel» (1903—04; tills,
m. T. Uggla; nya uppl. 1913, 1918), »Svenska
bryggareföreningens porträttkatalog» (1910),
»Svensk biografisk kalender. 1. Malmöhus
län» (1919; tills, m. T. Uggla).
Gullberg och Boberg, kontrakt i Linköpings
stift. Omfattar 7 pastorat: Vreta kloster och
Stjärnorp; Västerlösa, Björkeberg och
Ledberg; Ljung och Flistad; Fornåsa, Lönsås,
Skeppsås och Älvestad; Klockrike och
Brun-neby; Kristberg; Vallerstad och Järstad.
Gullbergs vass, stadsdel i Göteborg.
Gullborste, A’ster lino’syris (Lino’sy ris
vulgäris’), en 2—3 dm hög, flerårig korgblommig
ört med smala blad och korgar i kvast. Skiljer
sig från flertalet av släktet Aster genom
frånvaron av kantblommor; förekommer på
alvar-mark på Öland och s. Gotland. G. M-e.
Gullbransson, Abela Maria, f.
Berglund, religiös författarinna (1775—1822).
Utövade på 1810-talet genom sina av
herrn-hutismen och hoofianismen påverkade sånger
och andliga brev ett betydande inflytande i
v. Sverige. Än mera känd blev hon genom
sina postumt utgivna »Uppbyggliga sånger
och böner vid åtskilliga tillfällen» etc. (1823;
10:e uppl. 1895). Åtskilligt av hennes
produktion är sammanställt i »För hemmets stilla
stunder» (utg. 1923 av C. S. Lindblad, som
skrivit en monogr. över fru G., »Från sista
seklets gryning i Göteborgs stift», 1922). Hg Pl.
Gullered, socken i Älvsborgs län, Redvägs
härad, ö. om Ulricehamn; 47,36 kvkm, 412 inv.
(1928). Kuperad, högt belägen
skogsbygd; avvattnas norrut av
Ätran och Tidan. 492 har åker,
3,580 har skogs- och hagmark.
Ingår i Hössna, G:s och Strängsereds
pastorat i Skara stift, Redvägs
kontrakt. I G. ingår sedan 1554
Tissereds socken. Kyrkoruin.
Gullholmen, socken i Göteborgs
och Bohus län, Orusts v. härad;
6,45 kvkm, 715 inv. (1928).
Omfattar i havsbandet utanför Orust
den långsträckta skoglösa klippön
Hermanö och kringliggande
små-holmar. 28 har åker, 589 har
im-pediment. Nästan all bebyggelse
är samlad i municipalsamhället
Gullholmen, 19 har, 655 inv.
(1928), på en holme med samma
namn och närliggande del av
Hermanö, vilka förenas av en bro.
Betydande storsjöfiske (sill, makrill, hummer),
konservfabrikation och fraktfart. G. är trol.
Bohusläns äldsta fiskläge, känt från
1200-talet. Samhället har ett tax.-värde å fast
egendom av 637,600 kr. (1926) och en bev.-tax.
inkomst av 234,639 kr. G. ingår i Morlanda.
Käringöns, Mollösunds och G:s pastorat i
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt.
Gullhöna, se Nyckelpigor.
GuTlivers resor, sv. namnet på en satirisk
saga av J. Swift, som berättar om besök i
Brobdingnag, jättarnas land, och Lilliput,
dvärgarnas land, m. m.
Gullmarsfjorden el. Gu 11m a rn, fjord av
Skagerak på mellersta Bohuslänskusten,
intränger förbi Lysekil och Fiskebäckskil i n. ö.
riktning mellan halvöarna Stångenäs och
Bo-kenäs samt grenar sig innerst i Färlevskilen
och Saltkällef jorden; i den sistnämnda
utfaller Kvistrumsälven; längd 30 km. Bassängen
är 90—120 m djup och avspärras vid
mynningen av en endast 45 m djup tröskel. De
undre vattenlagren utgöras av oceanvatten
med en salthalt av 34 pro mille. I Skagerak
bilda vid vissa mellantider de undre, saltare
vattenlagren undervattensvågor, som störta
salt vatten över G:s tröskel in i fjordens
bassäng. Mot ytan avtager salthalten och är ofta
redan vid 20—30 m djup mindre än 30 pro
mille. I G. fiskas stora mängder av
nordhavs-räkan. Vid G. ligga
havsundersökningsstatio-nerna Kristineberg, Bornö och Klubban.
Gullpudra, Chrysosplénium, växtsläkte av
fam. Saxifragaceae, med omkr. 40 arter, de
flesta i Gamla världens tempererade länder.
De äro en- el. fleråriga, mer el. mindre
köttiga örter med skaftade, vanl. njurlika
blad. Blommorna ha enkelt, 4—5-taligt, oftast
fatlikt, gröngult hylle och sitta i mer el.
mindre täta knippen. Frukten är en
enrum-mig kapsel. I Sverige växer den fleråriga,
vårblommande C. alternifolium vid källdrag,
bäckar o. dyl. över nästan hela landet. G. M-e.
Gullranda, fi. Ku’ltaranta, finländske presi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
