Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustav II Adolf (svensk konung) - 3. Gustav III (svensk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Gustav
44
1626). Innehållsrik men svåröverskådlig är
A. Cronholms »Sveriges historia under Gustaf
II Adolphs regering» (6 bd, 1857—72).
Utpräglat tysknationella synpunkter anläggas
av G. Droysen i »Gustaf Adolf» (2 bd, 1869—
70; sv. övers. 1869). Viktig för diskussionen
om G. A:s planer och syften är W. Strucks
undersökning »Gustav Adolf und die
schwe-dische Satisfaktion» (1899); jfr uppsatser av
B. Boethius i Hist. Tidskr. (1908) och Svensk
Tidskr. (1917). Jfr även H. Hjärne, »Gustaf
Adolf, protestantismens förkämpe» (1901). Det
modernaste översiktsarbetet på svenska,
vilket sammanfattar resultaten av de senaste
årtiondenas forskning, är G. Wittrocks
framställning i del 6 av »Sveriges historia till
våra dagar» (1927). G. A:s utrikespolitik,
sedd mot bakgrunden av den föregående
svenska utvecklingen, behandlas av J. Paul i
»Gustaf Adolf» (under utgivning; l:a delen
1927). Om samtida uppfattningar av G. A. se
N. Ahnlund, »Der Löwe aus der Mitternacht»
(i »Storhetstidens gryning», 1918). — G:s
porträtt återges på plansch vid sp. 36. N. A.
3. G. III (1746 24/i—92 29/3), son till
konung Adolf Fredrik och drottning Lovisa
Ulrika. G. visade sig tidigt vara väl utrustad
med löftesrika egenskaper: genomträngande
förstånd, snabb uppfattningsförmåga, livlig
fantasi och gott minne, men hans uppfostran
och barndomsintryck blevo ej de bästa. Hans
förste guvernör, C. G. Tessin, 1750—56,
förstod ej att väcka hans håg för allvarligt
arbete eller motverka hans smak för teatralisk
ståt. Den bildning, som kom G. till del, var
täml. ensidigt estetisk och litterär. Fransk och
svensk vitterhet och historia voro de ämnen,
som företrädesvis fängslade hans intresse.
Genom sin närmare omgivning, i första
rummet modern, guvernörer och lärare, gjordes
han tidigt bekant med den franska
upplys-ningsåskådningen. Den gav honom många
goda impulser och höga ideal, fördomsfrihet
och tolerans, humanitetskänsla och intresse
för högre andlig odling, men var icke ägnad att
motverka hans njutningslystnad och egoism.
Ofördelaktigt verkade på G:s utveckling
söndringen mellan hans föräldrar och lärare samt
riksdagens inblandning i hans uppfostran.
Mot den nya omgivning, som ständerna 1756
gåvo ahonom (C. F. Scheffer blev hans
guvernör), visade konungaparet öppet sitt missnöje.
Utsatt för motsatta inflytelser, vande sig G.
från barndomen att taga sin tillflykt till
förställning och intriger. Redan som
kronprins deltog G. i hovpartiets ledning och
framträdde efter hand mer och mer som det
konstitutionellt och nationellt sinnade Sveriges
hopp. Han tog livligt del i de
underhandlingar mellan hovet, hattarna och franske
ambassadören, som föregingo 1769 års riksdag,
och bidrog i väsentlig mån till att förmå
Adolf Fredrik att i dec. 1768 avsäga sig
kronan för att framtvinga urtima riksdag och
statsskickets förbättring. Efter riksdagens
slut fick G. göra en resa till Paris, där han
knöt betydelsefulla personliga förbindelser.
Där emottog han budskapet om faderns
plötsliga död 12 febr. 1771. Före sin avresa fick
han franska regeringens löfte om bistånd vid
stundande riksdag. Partiernas försoning blev
G:s första program som konung. Men då hans
bemödanden upptogos med misstro och det
mot konungen fientliga, ryssvänliga
mösspartiet våren 1772 fick överhand, mognade hos G.
tanken på en statsvälvning. I J. M.
Sprengt-porten och J. Ch. Toll fann han nitiska
medhjälpare, vilka åtogo sig att bringa Finland och
Skåne i resning. Då den skånska resningen
utbröt i förtid och mösspartiet fick kännedom
därom, vågade G. ej invänta Sprengtportens
ankomst från Finland utan genomförde på
egen hand statsvälvningen i huvudstaden.
Med garnisonens bistånd lät han 19 aug. 1772
arrestera rikets råd och de förnämsta
riksdagsmännen av mösspartiet, och två dagar
därefter fingo ständerna avlägga ed på en av
konungen utarbetad ny regeringsform. Den
oblodiga revolutionen räddade Sverige från
inre anarki och yttre beroende, kanske
sön-derstyckning. Under de närmaste två åren
hotades dock landet med angrepp från sina
grannar, vilka med oblida ögon sågo Sverige
åter samla sina krafter. Genom samverkan
av gynnsamma yttre omständigheter och ej
minst genom G:s beslutsamhet och
diplomatiska skicklighet undgicks dock krigsfaran.
Den nya regeringsformen avsåg att
återställa jämvikten mellan statsmakterna men
gav dock ett täml. vidsträckt utrymme åt
konungens personliga verksamhet. Det sätt,
varpå G. under de första åren använde sin
nyvunna makt, förvärvade åt honom i rikt
mått folkets kärlek. Med stöd av framstående
män, ss. bröderna C. F. och U. Scheffer, J.
Liljencrants, C. Sparre m. fl., vidtog han på
nästan alla samhällslivets områden en mängd
förbättringar: förvaltningen rensades från
missbruk, spannmålshandeln frigavs, armén
sattes i förbättrat skick, flera humana
reformer vidtogos, och en skickligt genomförd
myntrealisation bragte reda i rikets penningväsen.
Endast kronobränneriernas inrättande kastade
redan under första skedet av G:s regering en
skugga över den ljusa tavlan. När ständerna
hösten 1778 sammanträdde, kunde G. påvisa
ett storartat reformarbete, inre lugn samt
trygghet och fred utåt; ständerna betygade
också sin tacksamhet, bekräftade
realisationen och antogo alla konungens förslag.
Ännu en tid fortgick reformarbetet, om
ock med mindre kraft; särskilt började på
1780-talet en betydelsefull omdaning av
flottan. Emellertid började nu den inre
friden att rubbas. G:s växande böjelse för
allenastyrande väckte oro, misstaget med
kronobrännerierna minskade
tillfredsställelsen över de föregående reformerna, och en
sällsynt långvarig missväxt bidrog att
fördystra stämningen. G. såg i det begynnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
