Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustav IV Adolf (svensk konung) - 5. Gustav V (Oscar Gustaf Adolf)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Gustav
52
tetskrav eller hans hat mot Napoleon utan
även av handelspolitiska överväganden samt
av hänsyn till Ryssland. Som ledare av
krigsföretagen i n. Tyskland 1805—07 skördade
G. A. emellertid ringa ära. Tilsitalliansen
mellan Napoleon och tsaren (1807) samt
Englands därav föranledda överfall på Danmark
bragte G. A. i en kritisk ställning. Missledd
av rapporterna från Petersburg, i vilka faran
ingalunda framstod så överhängande,
framhärdade G. A. i förbundet med England men
undvek, av fruktan att utmana,
försvarsåtgärder i Finland. Tsarens trolösa överfall
bragte honom ur jämvikten. Kraftiga
anstalter att möta det kombinerade anfallet av
ryssar, danskar och fransmän vidtogos
emellertid. Allt syntes dock gå olyckligt.
Kling-spors oduglighet och Cronstedts förräderi
lämnade Finland i ryssarnas händer.
Förhoppningen om medverkan av J. Moores engelska
armé i företag mot Norge och Själland slog
alldeles fel och vållade därjämte en ödesdiger
ombytlighet i fälttågsplanerna. Fruktlösa
blevo också G. A:s försök att (juli—okt.)
genom landstigningar i s. Finland åstadkomma
en ändring i krigsläget. Nedtryckt av
motgångarna, återvände G. A. från högkvarteret
på Åland till huvudstaden, där en rad delvis
mycket upprörda underhandlingar ägde rum
med engelske gesanten, vilka visade, att
England ej ogärna såge en separatfred
Sverige-Ryssland (med Finlands avträdande till
Ryssland). G. A. ville dock ej underkasta sig utan
beslöt samla landets krafter för att möta det
stora anfall, som 1809 väntades från ö. Under
förberedelserna härtill inträffade den
Anc-karsvärd-Adlersparreska militärrevolten,
vilken ledde till G. A:s fängslande 13 mars
1809. Från sitt fängelse på Gripsholm sökte
han genom frivillig avsägelse rädda tronen
åt sin son. Detta misslyckades, och 10 maj
förklarades G. A. och hans bröstarvingar
förlustiga Sveriges krona. I dec. 1809 fördes han
jämte sin familj till Tyskland.
Missräkningarna och olyckorna följde G. A.
även i landsflykten. I st. f. den idyll han
drömt sig hos herrnhutarna i Christiansfeld
eller på ett slott i Schweiz blev hans öde att
irra omkring hemlös och ensam i främmande
land. Äktenskapliga tvister medförde
skilsmässa 1812. Olika åsikter om sonens
uppfostran föranledde senare fullständig brytning
mellan G. A. och hans familj. Sin efter
avsättningen antagna titel greve av Gottorp
och hertig av Holstein-Eutin avlade han
1816 och kallade sig därefter »överste G. A.
Gustafsson». Uppmärksamt iakttog han vad
som publicerades om hans person och grep
esomoftast till pennan till försvar. — Med
sin gemål hade G. A. två söner,
kronprinsen Gustav (»prins av Vasa») och Karl
Gustav, storfurste av Finland (d. 1805), samt
tre döttrar, Sofia Vilhelmina (g. m. storhertig
Leopold av Baden och farmor till Sveriges
nuv. drottning, Viktoria), Amalia Maria
Char
lotta samt Cecilia, g. m. storhertig Paul av
Oldenburg. — G. A:s stoft vilar sedan 29 maj
1884 i Riddarholmskyrkan.
Litt.: Sina viktigaste skrifter samlade G. A.
i »Memorial du colonel Gustafsson» (Leipzig
1829; »Historiska erinringar af öfverste
Gustafsson», 1829). Dessutom märkas »Extrait du
portefeuille d’un illustre personnage ...
Souvenirs d’un prince exilé de la Chine, dédiés
au genre humain» (Leipzig 1829;
»Hogkom-ster från yngre åren och regeringstiden af för
detta regenten i ett nordasiatiskt rike», 1830)
samt »La journée du treize mars» (1835; »Den
trettonde mars» etc., 1836). — »Historisk tafla
af f. d. konung Gustaf IV Adolphs sednaste
regeringsår» (3 bd, 1810—11; av P. A. Granberg,
officiös men i hög grad tendentiös); Schinkel,
»Minnen» etc., III—IX (1853—64; mindre
tillförlitlig) ; L. Stavenow, »Den gustavianska
tiden 1772—1809» (i »Sveriges historia till våra
dagar», del 10, 1925); »Hedvig Elisabeth
Charlottas dagbok», III—VI (1911—27; t. o. m.
1799); Generalstaben, »Sveriges krig åren
1808—1809» (9 dir, 1890—1922); S. Clason,
»Vårt hundraårsminne» (i Hist. Tidskr. 1909),
»För hundra år sen» (2 dir, 1909—10), »Den
kunglige fången på Gripsholm» (1911) och
»Gustaf IV Adolf och den europeiska krisen
under Napoleon» (1913); N. Edén, »1809 års
revolution», 1—2 (1911); A. Grade, »Sverige
och Tilsit-alliansen 1807—1810» (1913) och
»Runebergs teckning av G. A. i dikten ’Konungen’»
(i Hist. Tidskr. 1915); C. H. Trolle, »överste
Gustafsson» (1923); E. Carlsson, »Den ryska
giftermålsfrågan under G. IV Adolfs
minderårighet och första regeringsår» (1925); H.
Lundh, »G. IV Adolf och Sveriges
utrikespolitik 1801—04» (1926). A. G-de.
5. G. V (Oscar Gustaf Adolf; f. 1858
18/6), äldste son till konung Oskar II och
Sofia av Nassau. G. föddes på Drottningholms
slott, bar före tronbestigningen titeln hertig
av Värmland och var från 18 sept. 1872
Sveriges (till unionens upplösning 1905 även
Norges) kronprins. G. tog dec. 1876
studentexamen, studerade vid univ. i Uppsala (1877
—78 och hösten 1880) och Oslo, fick 1875 sin
första officersfullmakt samt avancerade 1884
till generalmajor, 1892 till generallöjtnant och
1898 till general såväl i svenska som i norska
armén. Han var 1889—96 chef för fjärde
arméfördelningen och från 1896 till sin
tron-bestigning inspektör för de svenska
militärläroverken. I mars 1884 var G. vicekonung i
Norge och förestod som regent riksstyrelsen
bl. a. en del av våren 1905, då han 5 april i
sammansatt svensk-norskt statsråd riktade
en resultatlös maning till Sveriges och Norges
statsråd om att upptaga förhandlingar om
ny ordning av alla unionella förhållanden på
grundvalen av full likställighet, gemensamhet
i utrikesärenden och särskilt norskt
konsulatväsen. Även under unionsupplösningskrisen
sommaren 1905 förestod han under sin faders
sjukdom tidtals regeringen. Under sin kron-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
