Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustav, prins av Vasa (svensk prins) - 3. Gustav (Frans Gustaf Oscar, svensk prins) - 4. Gustav Adolf (Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, svensk prins)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Gustav
58
grund av svenska påtryckningar i Holland.
G. äktade 1830 sin kusin Louise av Baden
men blev 1844 skild från henne; om dottern
Carola se d. o. Vid tronskiftena 1844 och 1859
-avgav G. stillsamma protester men avstod
därifrån 1872. I sept. 1862 besökte han en dag
inkognito Hälsingborg och Ramlösa. G.
underhöll inga politiska förbindelser i Sverige men
brevväxlade tidtals med en och annan svensk.
G. var en redbar, tillbakadragen och
konservativ man. Hans kista jämte faderns och en
liten sons (d. 1832) fördes från Oldenburg till
Stockholm och nedsattes i Riddarholmskyrkan
29 maj 1884. Litt.: Hj. Lindeberg, »Prinsen
av Wasa» (1921). (B. H-d.)
3. G. (Frans Gustaf Oscar), hertig
av Uppland (1827 18/«—52 24/0), andre son till
Oskar I och drottning Josefina. Föddes på
Haga lustslott, var rikt begåvad, studerade
flera terminer vid
Uppsala univ.,
särskilt svensk
historia, och tidtals i
Oslo. I armén
avancerade han 1850 till
överste. G. var
främst musiker. Som
sådan var han elev
av A. F. Lindblad
samt trädde under
studietiden i
Uppsala nära
Wenner-berg och Josephson.
Som kompositör står
han måhända
när
mast Josephson och har dennes mjuka melodik
och diskreta ackompanjemang; de flesta av
hans sånger tillkommo 1846—52. En saml.
uppl. utkom 1853. Han skrev dels solosånger
och manskvartetter, dels militärmarscher (tr.
i pianoarrangemang) och pianostycken. Till de
allra äldsta styckena hör romansen »I rosens
doft» (1846); mest känd är »Sjungom
studentens lyckliga dag» (1851); melodien skrevs
först, och texten lades sedan under av H.
Sätherberg. Nämnas må även sv. psalmen 451
(»Mina lefnadstimmar stupa»). G:s sånger
blevo i ordets bästa mening populära, och
få av romantikens sångkompositörer äro ännu
så allmänt sjungna. — Mus. akad. reste
honom 1854 en minnesvård i Hagaparken. En
staty (av Eldh) avtäcktes i Uppsala 1927. T.N.
4. G. Adolf (Oscar Fredrik
Wilhelm Olaf Gustaf Adolf), Sveriges
kronprins, hertig av Skåne, till 1905 även
arvprins av Norge (f. 1882 u/n), äldste son till
konung Gustav V och Viktoria av Baden. G.
A. föddes i Stockholm, tog studentexamen där
1900, avlade officersexamen 1902, blev
underlöjtnant s. å. och 1903 löjtnant vid Svea
livgarde och Kronprinsens husarreg:te samt
premiärlöjtnant vid Norske jægerkorps. Han
studerade en tid vid univ. i Uppsala och Oslo.
G. A. förlovade sig 25 febr. 1905 i Kairo med
prinsessan Margareta av Storbritannien och
Irland (1882—1920; se Margareta, svensk
kronprinsessa), dotter till hertigen av
Con-naught (se d. o.). De vigdes 15 juni s. å. i
Windsor. G. A. blev 1918 överste (från 1928
i Svea livgarde och Skånska kav.-reg:tet) och
1923 generalmajor. Han tjänstgjorde aug.
1914—maj 1915 under partiell mobilisering
vid IV:e arméfördelningens stab, okt. 1915—
maj 1916 (som major) i Generalstaben och
nov. 1917—maj 1918 i Marinstaben. G. A. har
med stort intresse ägnat sig åt arkeologiska
och konststudier. Han anordnade vetenskapliga
utgrävningar vid Håga nära Uppsala 1902—
03 och publicerade i Fornvännen 1906
»Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära
So-fiero». Somrarna 1920 och 1921 utgrävde han
en bronsåldershög vid Sofiero och en
gång-grift i Glumslövs socken. Kronprinsessan
Margareta avled 1 maj 1920. På hösten s. å. gjorde
G. A. en resa i Grekland. Härunder uppstod
hos honom tanken på svenskt deltagande i det
internationella forskningsarbetet där. Planen
kom till utförande genom de 1922 påbörjade
svenska utgrävningarna i Asine (se d. o.), i
vilka G. A. själv deltog under omkr. 6 veckor
hösten s. å.; han är ordf, i Asinekommittén.
G. A. är även ordf, i Svenska orientsällskapet
från dess stiftande 1921 samt från 1920 i den
1919 bildade Kinakommittén för professor J.
G. Anderssons forskningar i Kina. G. A. var en
av initiativtagarna till fören. Nationalmusei
vänner och är dess ordf, från fören:s stiftande
1911. Han blev hedersdr i Lund 1918. G. A.
äger en med fin urskillning hopbragt samling
av gammal kinesisk konst och konsthantverk.
Han är varmt idrottsintresserad, själv god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
