Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guvernör - Guyana - Guyau, Marie Jean - Guyenne - Guynemer, Georges - Guyon, Jeanne Marie Bouvier de la Mothe- - Guyot, Yves - Guys, Constantin - Guzman Blanco, Antonio - Gwalior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Guyana—Gwalior
72
vernör inom riket hädanefter må förordnas.
— Under 1808 års krig upprättades av
Ryssland generalguvernörsämbetet i Finland,
vilket sedan ägde bestånd till landets frigörelse
1917. Generalguvernören var under denna tid
högste representant för den kejserliga makten
i Finland. (A. B. C.)
2. Uppfostringsledare (i synnerhet för
unga furstepersoner).
Guyana [gya’na], se G u a y a n a.
Guyau [gijå’], Marie Jean, fransk
filosof (1854—88). G:s viktigaste verk äro
»Mé-moire sur la morale utilitaire, depuis Épicure
jusqu’h 1’école anglaise» (2 bd, 1878—79),
»Esquisse d’une
morale sans obligation,
ni sanction» (1885),
»L’irréligion de
l’ave-nir» (1887), »L’art au
point de vue
sociolo-gique» (1889) och
»Édu-cation et hérédité» (s.
å.). Liksom Nietzsche
stod G. på
utvecklingslärans grund,
polemiserade mot en ensidig
intellektualism, satte
ett starkt ja mot
pes
simismens nej, skrev sina verk under en
ständig strid mot sjukdom (lungsot) och var även
som filosofisk författare skald. Etiken var för
G. läran om de medel, varigenom det av
naturen för livet satta målet, livets växt och
utveckling, kan nås, och dess första bud blir:
utveckla ditt liv i alla riktningar! Plikten är
ett övermått av liv, som kräver att brukas,
ej ett tvång. I altruism och sympati
framträder särskilt denna överströmmande kraft.
Skönt är vad som samtidigt sätter vilja,
tanke och känsla i rörelse och så väcker lust.
Det estetiska och det etiska skola
sammanfalla i hävdandet av livets naturliga värden,
när det djuriska hos människan är
övervunnet. Religionen kommer enl. G:s uppfattning
att upphöra, allteftersom industri, vetenskap,
individualism och självständig etik utveckla
sig, och ersättas av ett slags etisk och
metafysisk livsuppfattning, frigjord från kult och
dogmer. Se monogr. av A. Fouillée (1889), A.
Bjarnsson (1911) och E. Bergmann (1912) samt
A. Nilsson, »G:s estetik» (1909). S-e.*
Guyenne [giä’n], se G u i e n n e.
Guynemer [ginma’r], Georges, fransk
flygare (1894—1917). Anses ha varit franska
arméns bäste stridsflygare under världskriget.
Nedsköts efter mer än 50 luftsegrar.
Guyon [gijå’], Jeanne Marie B o
u-v i e r de la M o t h e-, fransk mystiker (1648
—1717). Studerade flitigt Frans’ från Sales
skrifter, besökte, sedan hon 1676 blivit änka,
Genève och s. Frankrike samt sökte, från 1686
i Paris, sprida den s. k. k v i e t i s m e n s (se
d. o.) läror. Hon vann många anhängare,
påverkade bl. a. Fénelon samt blev upphov till
den stora striden mellan Fénelon och Bossuet;
från dec. 1695 till 1700 el. 1702 satt hon
fängslad. Hennes saml. skr. utgåvos i 42 bd 1713—
22; hennes självbiogr. utkom 1720 i 3 bd.
Litt.: T. C. Upham, »Madame de la Mothe
Guyons lefnad och religiösa erfarenhet» (sv.
övers. 1904). N. S.*
Guyot [gijå’], Y v e s, fransk politiker och
författare (1843—1928). Urspr. radikal
journalist, var G. 1885—93 deputerad och 1889—
92 minister för allmänna arbeten (i
ministärerna Tirard och Freycinet). Han utvecklade
en rik författarverksamhet i nationalekonomi
och socialvetenskap, var ivrig frihandlare och
bekämpade häftigt socialismen.
»Promenaden.» Lavering av C. Guys.
Guys [^8Ts], Constantin, tecknare av
holländsk börd, från omkr. 1865 verksam i Paris
(1805—92). G. började med teckningar från
Krimkriget och blev sedan skildrare av
Parisliv, främst av parisiska damer, gärna i
förbindelse med eleganta ekipage och
piruette-rande rashästar. Obarmhärtigt blottade han
även kvinnligt förfall och kvinnan-vampyren;
hans konst är ej frivol men väl skoningslös.
Som tecknare av parisiska kvinnotyper har G.
en plats mellan Gavarni och Forain. Själv
levde han bohemliv i Paris och dog på ett
fattighus. Monogr. av Baudelaire (»L’art
roman-tique», 1869) och av G. Geffroy (1904). G-g N.
Guzman Bla’nco [gopma’n-], Antonio
(omkr. 1830—99), president i Venezuela (se
d. o., historia).
Gwalior [g<oä’liä]. 1. Britt, vasallstat i
Centralindien; består av flera områden, tills.
68.246 kvkm, 3,185.075 inv. (1921), därav
2,806.091 hinduer, 176,883 muhammedaner och
1,649 kristna. G. är i n. slättland och höjer
sig mot s. till Malwaplatån. G. vattnas av
Chambal och Sindh med bifloder. De förnämsta
exportvarorna äro spannmål, oljefrön,
bomull, opium och vävnader. Maratter (se d. o.;
omkr. 15,000) utgöra den härskande stammen.
Den i G. härskande marattfursten bär av
gammalt titeln sindhia. Sedan 1803 har G. stått
under brittiskt skydd. Vid en tronledighet
1843 utbröto delvis mot engelsmännen riktade
oroligheter, som hastigt undertrycktes av
generalguvernören lord Ellenborough, varefter
fortet i huvudstaden besattes av en brittisk
garnison; maharajan återfick det först 1886.
2. Huvudstad i staten G. mellan Sindh och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
