Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gängning - Gängskiva, Gängskärningsmaskin, Gängstål, Gängtapp - Gärd (pålaga) - Gärd (mytologi) - Gärde, Johannes Natanael - Gärdepenningar - Gärdesta - Gärdetal - Gärdhem - Gärdserum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Gängskiva—Gärdserum
140
muttrar och hål) med gängtappar. len
gängskiva (se bild 1) är den med skär
försedda gängan utarbetad i hål i själva
stålskivan, medan den vid gängkloppor (se bild 2)
Bild 3. Gängtapp.
Bild 4. Svängjärn.
Bild 5. Gängsnitt.
bildas av gängorna i två
eller fyra löstagbara
gängbackar av härdat stål.
Även hela backar
förekomma. Gängtapparna (se
bild 3) äro även
anordnade med skär och
kring-vridas vid arbetet med
tillhjälp av ett svängjärn (se bild 4). —
Maskinellt sker g. dels med backar och
tappar i enlighet med ovanstående (i
gäng-skärningsmaskiner, revolversvarvar och
borrmaskiner), dels genom svarvning i
gäng-skärningssvarvar (se Svarvning)
och dels genom fräsning (se F r ä s, sp. 1266).
I revolversvarvar användas ofta gängsnitt,
d. v. s. runda gängbackar i ett stycke (se
bild 5), solida eller uppskurna för att medge
en viss fjädring. För att vid utvändig g. i
revolversvarvar och gängskärningsmaskiner
automatiskt avbryta arbetet, då gängan är
färdig, användas s. k.
självfrånkopp-1 an de gängchuckar och
självöppnande gänghuvuden.
Gängback-hållare för runda gängbackar ha samma
uppgift som gängchuckarna men avbryta icke
i och för sig arbetet automatiskt. Vid
svarvning av gängor användas s. k. gängstål
av olika typer. — Utvändiga gängor kunna
även framställas genom rullning, i det
att arbetsstycket rullas fram mellan två mot
varandra pressade stålplattor, försedda med
något snedställda räfflor, som exakt svara
mot den önskade gängans profil. Även valsar
användas för inpressning av gängor på
liknande sätt. Framställning av gängor i plåt
sker genom tryckning (se B 1 e c k v a r
u-tillverkning, sp. 487). O. B-n.
Gängskiva, Gängskärningsmaskin,
Gängstål, Gängtapp, se G ä n g n i n g.
Gärd, i äldre tider extra pålaga eller
bevillning för tillfälligt behov, t. ex. krigs-,
krönings-, bröllopsgärd. Om gengärd se d. o.
Gärd, nord, myt., se Gerd.
Gärde, Johannes Natanael, jurist,
statsråd (f. 1880 27/7). Blev fil. kand. 1900 och
jur. kand. 1905 i Uppsala, tjänstgjorde under
och i Göta hovrätt, blev 1915 hovrättsråd där,
1919 revisionssekreterare och var 1919—21
vattenrättsdomare i Norrbygdens
vattendomstol samt från 1921 i österbygdens. Han blev
7 juni 1926 konsultativt statsråd i C. G.
Ekmans ministär. G. var sekreterare hos
sakkunniga för ny vattenlagstiftning 1915—17
och ordf, för sakkunniga angående
lagstiftning rörande torrläggning av mark 1920.
Gärdepenningar, kam., en prästerskapets
utlaga till kronan, som utgjordes med vissa
ören för varje »helgärdshemman» inom ett
pastorat. Kbg.*
Huvudbyggnaden på Gärdesta.
Gärdesta, gods i Lästringe socken,
Södermanlands län; med underlydande i Sättersta
och Tystberga socknar 2,040 har, därav 550
har åker; tax.-värde 722,800 kr. (1926).
Tillhörde på 1500-talet Vasaätten, köptes 1780
av frih. A. V. Löwen på Sjösa och gjordes
till fideikommiss för hans yngre son. Sedan
äldre linjen 1867 utgått, förenades även Sjösa
och Trollesund som fideikommiss med G.
Gärdetal, kam., i äldre tider ett
uppbörds-distrikt under en s. k. g ä r d e m a n.
Gärdhem, socken i Älvsborgs län, Väne
härad, ö. om Trollhättan och Göta älv; 56,88
kvkm, 1,789 inv. (1928). Höjer sig från
Tun-hemsslätten i n. till skogiga bergstrakter i s.
2,804 har åker, 2,125 har skogs- och hagmark.
Egendom: Velanda. Kyrkoruin från 1100-talet.
Ingår i V. Tunhems, G:s, Väne-Åsaka och N.
Björke pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
Gärdserum, socken i Kalmar län, N. Tjusts
härad, intill östgötagränsen; 153,04 kvkm,
1,923 inv. (1928). Genomflytes mot s. ö. av
Storån i utpräglad dalgång, vari även
järnväg och huvudväg till Västervik framgå. 1,838
har åker, 9,321 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Kvistrum och Forsaström (elektrisk
kraftstation m. m.). Pastorat i Linköpings
stift, N. Tjusts kontrakt.
Bild 1. Gängskiva.
Bild 2. Gängkloppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
