Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gällivare lappmarks tingslag - Gällivareverken - Gällstad - Gällö skans - Gänga el. Skruvgänga - Gängbackar - Gängchuck - Gänghuvud, Gängkoppa - Gängning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Gällivare lappmarks tingslag—Gängning
138
Gällivare lappmarks tingslag omfattar
Gällivare socken; tillhör Gällivare fögderi och
domsaga. Tingsställe: Gällivare kyrkostad.
Gällivareverken kallades förr vissa sågverk,
masugnar och järnbruk i Norrbotten, vilka på
grund av omkr. 1800 meddelade privilegier
uppstått i huvudsakligt syfte att tillgodogöra
järnmalmen i Gällivare malmberg och därför
av kronan fått en del hemmanslägenheter,
skogar och avverkningsrättigheter. G. voro
slutligen till stor del samlade i Gällivare a.-b.
(se Gällivare, sp. 136), men då detta
bolag 1890—91 avslutade sin verksamhet,
uppdelades de på olika ägare. Till G. hörde
bl. a. Munksunds och Borgfors sågverk vid
Piteå, som med tiden ingingo i Baltiska
trä-varu-a.-b. och sedermera i a.-b.
Ytterstfors-Munksund. Vid Altersbruk låg en
stångjärnshammare och vid Avafors en masugn. G. H-r.
Gällstad, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, s. s. ö. om Ulricehamn; 74,90 kvkm, 1,457
inv. (1928). Är i n. höglänt (353 m) och bergig,
i s. mera jämn och odlad. 1,261 har åker,
5,366 har skogs- och hagmark. Ingår i G:s,
S. Säms och Grönahögs pastorat i Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.
Gällö skans i Revsunds socken, Jämtland,
invid nuv. Gällö station mellan Östersund och
Bräcke, anlades och togs i bruk under kriget
mot norrmännen 1644. Den iståndsattes 1676
men fick sedan förfalla.
Gänga el. S k r u v g ä n g a, den kring en
skruv el. dyl. gående, spiralformigt stigande
förhöjningen jämte intilliggande fördjupning.
Med g:s stigning förstår man avståndet
parallellt med skruvens mittlinje mellan två
motsv. punkter på en g. (d. v. s. det stycke en
mutter förskjutes på en skruv, då den vrides
ett varv på denna). Den vinkel skruvgängan
bildar mot ett mot skruvens mittlinje
vinkelrätt plan kallas stigningsvinkel.
Formen hos en g:s tvärskärning kan vara olika
(se bild). Vid skarpgängade skruvar
är gänggenomskärningens grundform vanl. en
likbent triangel, vid plattgängade en
kvadrat. Löpa två eller flera g. parallellt med
varandra på samma skruv eller mutter, kallas
dessa
dubbel-gängade, tre-gängade o. s.
v. — Av
gängsystem finnas
flera olika slag,
varav
Whit-worths system (mått i
eng. tum) är
det vanligaste. G. med mått i mm (System
International) kallas ofta metriska g. —
G. på skruvar, avsedda att inskruvas i trä
(»trägängade» skruvar), ha större stigning
och äro mera skarpgängade än de ovan
beskrivna. O. B-n.
Gängbackar, se Back, sp. 672, och G ä n
g-n i n g.
Gängchuck, se C h u c k och Gängning.
Gänghuvud, Gängkloppa, se Gängning.
Gängning, gemensamt namn på de
arbets-procedurer, genom vilka gängor framställas
på skruvar och i muttrar etc. — G. för hand
av utvändiga gängor sker med tillhjälp av
enkla, härdade gängskivor eller med
gängkloppor, av invändiga gängor (i
[-Dubbel-gängad-]
{+Dubbel-
gängad+}
skruv.
[-Platt-gängad-]
{+Platt-
gängad+}
skruv.
[-Skarp-gängad-]
{+Skarp-
gängad+}
skruv.
GÄLLIVARE LAPPMARKS
TINGSLAG
Skala l:2imll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
