Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästrikland - Förhistoria - Kyrklig konst - Etnografi - Historia - Gästriklands västra kontrakt - Gästriklands västra tingslag - Gästriklands östra kontrakt - Gästriklands östra tingslag - Gäuta-issjön - Gäven - Gävle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Gästrikland (Kyrklig konst)—Gävle
150
Gästrikebygder 1922); Medd. af Gestriklands
Fornminnesfören. 1889—1918, fr. o. m. 1919
kallad Medd. av Gestriklands Kulturhist.
Förening. H. R-h.
Kyrklig konst. Av G:s kyrkliga-
stenarki-tektur från medeltiden är relativt litet
bevarat. Om kyrkobyggnadernas äldre utseende
får man goda upplysningar genom Ulf
Chris-toferssons teckningar 1690 (i Kungl. bibi.). En
kyrkotyp bar rakslutet korutsprång, t. ex.
Hedesunda, Torsåker och Valbo (1200-talet),
en annan har rektangulär planform. Båda
typerna äro tornlösa. Valbo, Hedesunda och
Årsunda kyrkor’ ha delvis medeltida, för
Norrland karakteristiska stjärnvalv bevarade. På
1600-talet men i synnerhet under 1700-talet
om- och tillbyggdes kyrkorna; vanl.
uppfördes torn i väster. — Kalkmålningar från
medeltidens slut, t. ex. i Årsunda kyrkas valv,
likna de i Ytterlännäs (omkr. 1500). Av
medeltida stenskulptur är ganska litet bevarat.
— Träskulpturen ansluter sig under 1200-talet
till i övriga norrländska landskap verksamma
skolor, mera närmande sig den norska än den
baltisk-nordiska skulpturen (t. ex. S:t Olof från
Hedesunda). En stående madonna från samma
kyrka visar på den fransk-uppsaliensiska
höggotiska skulpturskolan. Under medeltidens
sista sekel karakteriseras skulpturen av det
nordtyska inflytandet (triumfkrucifixet i
Ovansjö, 1400-talets mitt, samt ett
altarskåp från Hille, 1400-talets slut), från vilket
konsten under 1500-talets första fjärdedel
lösgör sig (stående madonna från Torsåker). De
under 1600- och 1700-talet ombyggda
kyrkorna försågos oftast med predikstolar,
altar-prydnader etc. i tidens smak. S. H-d.
Etnografi. G. intar etnologiskt en
mellanställning mellan Uppland och Hälsingland,
därmed också mellan Mälardalskulturen och den
norrländska kustkulturen. Byarna ha såsom
inom det förstnämnda området ej sällan varit
enkla radbyar — i övrigt glesa gruppbyar —
och gårdarna av den s. k. centralsvenska typen
med en skiljelänga mellan man- och fägård.
Också boningshusen äro ofta envåniga och av
parstugu- el. enkelstugutypen, men därjämte
finnas i stor utsträckning tvåvåniga ståtliga
manbyggnader, som röja omisskännligt
samband med Hälsingland. När det gäller
inredningen, särskilt av den ofta praktfullt
dekorerade »nystugan» eller »arstugan» — den
egentliga festsalen —, har G. i hög grad
gentemot n. Uppland varit den givande parten.
Bruket av särskilda sommarstugor,
stolp-bodar o. s. v. är ett nordsvenskt drag, och det
ännu ej utdöda fäbodväsendet lämnar
ytterligare en antydan om att man i G. delvis
kan studera ett fornt Uppland. Så torde även
vara fallet, om man vänder sig till vissa
jordbruksmetoder och -redskap, till mathållningen
o. s. v. Dock har landskapets hemvuxna
odling tidigt brutits genom finnbebyggelsen i de
v. delarna och genom den vissa tider livaktiga
bergsmans- och brukskulturen.
På det textila området märkas särskilt
ryorna i Ovansjö och Torsåkers socknar och
i färg broderade vitvaror i landskapets
närmare Dalarna liggande delar.
Av äldre skildringar bör framför allt
nämnas A. A. Hülphers’ »Samlingar til en
beskrif-ning öfver Norrland», I (1793). Se i övrigt
Sigurd Erixon, »G:s byggnadskultur» (i Medd.
av Gestriklands Kulturhist. Förening 1920)
och »Koversta by» (i Rig 1920), samt
uppsatser i Från Gästrikebygder. G:s Folkhögskolas
Årsbok (1920 ff.; O. Carli om fäbodar, Greta
Hedlund om folkdräkten m. fl.). G. Brg.
Historia. G. anses i allm. urspr. ha utgjort
en del av Roden eller Tiundaland men synes
redan på 1000-talet ha intagit en självständig
ställning. Det hade egen häradshövding, men
tingen höllos sockenvis. 1611 tillföll G.
änkedrottning Kristina, Karl IX:s gemål, som
liv-geding och förvaltades av henne till 1620, då
det för kopparhandelns skull arrenderades av
Gustav Adolf, som förenade det med det
övriga Norrland och Österbotten till ett
stäthål-lardöme. Redan 1632 utbröts G. och tillhörde
därpå till 1641 Maria Eleonoras livgeding
men lades s. å. till Västernorrlands län. 1762
utbröts härur Gävleborgs län, till vilket G.
sedan dess hört. — Se även P. Elfstrand,
»Litteratur om Gestrikland» (1924). End.
Gästriklands västra kontrakt i Ärkestiftet
omfattar 5 pastorat: Ockelbo o. Åmot;
öster-färnebo; Torsåker o. Hofors; Ovansjö; Järbo.
Gästriklands västra tingslag, tingslag i
Gävleborgs län, omfattar v. hälften av
Gästrikland; 2,097,64 kvkm, 29,885 inv. (1928).
Socknar: Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Storviks
köping, Hofors och Torsåker. 19,815 har åker,
148,970 har skogs- och hagmark. Bildar
Storviks fögderi och Gästriklands v.
domsaga (tingsställe: Storvik). Se även
Gästrikland (med karta) och Gävleborgs
län.
Gästriklands östra kontrakt i Ärkestiftet
omfattar 8 pastorat: Gävle Heliga
Trefaldighets församling; Gävle Staffans församling;
Valbo; Hille; Hedesunda; Ärsunda; Högbo;
Hamrånge.
Gästriklands östra tingslag, tingslag i
Gävleborgs län, omfattar ö. hälften av Gästrikland
utom Gävle; 2,430,64 kvkm, 43,801 inv. (1928).
Socknar: österfärnebo, Hedesunda, Årsunda,
Högbo, Sandvikens köping, Valbo, Hille och
Hamrånge. 14,470 har åker, 127,650 har
skogs- och hagmark. Bildar Gävle fögderi och
Gästriklands ö. domsaga (tingsställe:
Gävle). Se även Gästrikland (med karta)
och Gävleborgs län.
Gäuta-issjön, se G a u t a j a u r e.
Gäven, skär utanför Lysekil; inseglingsfyr.
Gävle (stadens myndigheter skriva G e f 1 e),
stapelstad i Gästrikland, säte för
länsstyrelsen i Gävleborgs län; 7,183 har, därav 7,164
har land; 39,400 inv. (1928). Staden ligger
på båda stränderna av den från Storsjön
kommande Gavleån vid dess utlopp i Gävlef järden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
