Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Gävle
152
Bild 1.
Gävle stads vapen.
I blått fält en gyllene
bokstav G.
Än delar staden i en nordlig och en sydlig
del, förenade genom fem broar för körtrafik,
från v. till ö. Drottningbron, Gammelbron,
Kungsbron, Centralbron och Svängbron.
Den n. stadsdelen är
nästan h. o. h.
ombyggd efter 1869 års
förödande brand. Den
utmärker sig för raka
och breda gator samt
välbyggda hus men
även för en viss
schematisk tråkighet. I
denna stadsdel finnas
de förnämsta
affärs-gatorna, Drottninggatan och Nygatan, som
löpa parallellt med
ån, och Kungsgatan,
som skär dem. Här
ligga stadens rådhus,
byggt 1784—90 efter ritning av K. F.
Adel-crantz, stadshuset, byggt av C. F.
Sundvall 1803—05, allmänna läroverket, uppf. 1871
—73, fullständigt ombyggt 1912—14, högre
flickskolan, Gävle borgarskola och högre
handelsinstitut, teatern, Grand hötel,
centralstationen, posthuset och G. stads sparbanks
vackra hus vid Salutorget. N. om ån ligger
även stadens kyrka, som delvis stammar från
medeltiden men fick sitt nuv. utseende under
1600-talet och sitt torn först 1779—80.
Den s. stadsdelen, som skonades av elden
1869, bibehöll länge en ganska ålderdomlig
prägel. Här ligger slottet, säte för
länsstyrelsen och bostad för landshövdingen. Det
uppfördes av Johan III och ståtade åtm.
under 1600-talet med torn och tinnar men fick
sitt nuv. nyktra utseende efter en eldsvåda
1727. De båda snett ställda flyglarna
byggdes resp. 1738 och 1753. På söder ligga även
straffängelset, dövstumskolan, Brynäs
folkskola, Murénska badhuset och den nybyggda
s. järnvägsstationen. I s. ö. ligger den
vidsträckta s. k. Brynässtaden, som nästan
uteslutande bebos av fabriksarbetare. I denna
stadsdel ligga Stenebergs sockerbruk, grundat
1739 och nu inrymmande en del av
Kulturhistoriska föreningens samlingar, samt den
nya Stenebergsparken. Här skall även Staffans
församlings kyrka ligga. Längst i s. v. är en
vacker och omfångsrik villastad belägen,
delvis omslutande stadens stora moderna
idrottsplats, Strömvallen. V. om villastaden ligga
Hälsinge reg:tes kaserner och soldathem med
klockstapel, omgivna av en park.
Med planteringar är staden synnerligen väl
utrustad. Utom de redan nämnda märkes i
främsta rummet n. om ån Stadsträdgården
med Boulognerskogen. Den började anläggas
på 1840-talet. N. och v. om Stadsträdgården
vidtager den vackert belägna
begravningsplatsen, begränsad i n. av stora landsvägen
till Falun, och n. om denna ligger G. och
Gästriklands lasarett, omgivet av en park.
Även inne i staden finnas stora
parkanläggningar, så t. ex. den präktiga
Rådhusesplana-den, anlagd 1873—75, och Järnvägsesplanaden
samt planteringarna på Strandgatorna,
Nygatan och Staketgatan. Vid Nygatans v.
ändpunkt ligger Kvarnparken med Gustav Vasas
staty (av Ida Matton).
Det område, som ligger mellan Gavleåns
huvudfåra och dess n. utloppsarm, Lillån,
kallades förr Alderholmen men heter nu Stora
holmen eller endast Holmen. Här låg före
1869 stadens berömda n. skeppsvarv. Det s.
skeppsvarvet, som var i bruk betydligt längre,
låg på s. åstranden strax ö. om Svängbron.
På Holmen ligga Fisktorget, brandstationen,
tullhuset och n. stationen, avsedd för
godstrafik, samt vid Skeppsbron tre rader stora
varumagasin, ö. om Svängbron vidtager
hamnen, som förutom ån även omfattar inre och
yttre fjärden. Sammanlagd kajlängd för
sjögående fartyg 5,000 m. Hamndjup och
kajlängder äro för Gavleån resp. 3,30—5,35 m och
2,757 m, för Nyhamn 5,5 m och 1,062 m, för
Holmkanalen 2,5—4,5 m och 342 m samt för
Fredriksskans, en holme i sundet mellan
fjärdarna, 7,1 m och 866 m. Fredriksskans har
moderna malmlastningsanordningar och
järnväg (4 km) till G.; uppfördes 1905, varvid den
till värn mot ryssarna uppförda skansen måste
rivas. G. har direkta båtförbindelser med
Stockholm, övriga större svenska och många
utländska hamnar. 1925 ankommo och
av-gingo i G. hamn 2,778 fartyg (1,125,478
nettoton) i inrikes och 594 fartyg (606,354 nettoton)
i utrikes fart.
G. har två förstäder, Strömsbro och Bomhus.
Det förra ligger ett stycke n. ö. om staden
och räknar sin egentliga upprinnelse från
1770-talet, då Gustav III där anlade ett
kro-nobränneri. De flesta därtill hörande vackra
byggnaderna finnas ännu kvar och användas
som magasin av G. manufaktur-a.-b., som
numera är ortens förnämsta industri. Bomhus,
på s. sidan av fjärden, inkorporerades 1912.
Det bebos huvudsakligen av arbetare vid
Korsnäs sågverks a–b. (se d. o.), som här har sina
storartade anläggningar. — Från G. utgå
järnvägslinjerna G.—Dala, Uppsala—G., med
en bibana till Bomhus, G.—Ockelbo och Sala
—Gysinge—G. samt sedan 1926 Ostkustbanan.
Staden har fullständig vatten- och
avloppsledning samt elektricitetsverk, gasverk och
spårvägar. Två sparbanker finnas samt ett
riksbankskontor och avdelningskontor för
många andra banker. Industrien är
betydande: 116 fabriker, 5,020 arb., tillv.-värde
62,107,000 kr. (1925). Främst komma
trä-och trämasseindustrien (Korsnäs sågverks
a.-b.; Bomhus) samt textilindustrien (G.
ång-väveri-a.-b., G. manufaktur-a.-b.); vidare
märkas Svenska tobaksmonopolets fabrik, 2
fajansfabriker (G. porslinsfabriks a.-b.),
kemisktekniska fabriker (F. Ahlgrens tekniska
fabrik, Tekniska a.-b. Flora), ett stort antal
karamellfabriker (Pix a.-b., a.-b. Pastill m. fl.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
