Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle - Historia - Gävleborgs län - Folkmängd - Befolkningens fördelning efter yrken - Landarealen, fördelad efter ägoslag - Brukningsdelar - Skörd - Husdjur - Mejerihantering - Industri - Indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Gävleborgs län
154
gjuterier (a.-b. Skoglund & Olson, a.-b.
Trafikförbundets verkstäder), bryggerier,
skorstens-byggeri (N. Lundgren), G. varv etc.
Tax.-vär-det å fast egendom inom staden var 1926
117,676,000 kr., därav för jordbruksfastighet
3,923,100 kr. och för bevillningsfri 13,169,200
kr., den bev.-tax. inkomsten 49,847,910 kr.
Fyra politiska tidningar utgivas i G., näml.
Gefle Dagblad, Gefle-Posten, Norrlands Posten
och Arbetarbladet (se dessa ord), alla dagliga.
I kyrkligt avseende utgöra Heliga
Trefaldighets församling och Staffans församling
vardera ett pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands
ö. kontrakt. Många frireligiösa samfund och
en katolsk församling finnas även i G.
Historia. G. nämnes som stad f. ggn 1413
och torde räkna sin uppkomst från de sista
åren av 1300-talet. Från början var det
säkerligen ett fiskläge men blev småningom på
grund av sitt fördelaktiga läge och sina goda
hamnförhållanden en exporthamn för
Bergslagen och fick som sådan sin betydelse. Äldsta
kända privilegiebrevet är från 1446. Stadens
uppkomst och blotta tillvaro som stad var
emellertid en nagel i ögat på Stockholms
borgerskap, och därav följde en livlig och
långvarig konkurrens med huvudstaden. Härunder
uppnådde G. en avsevärd blomstring och
bedrev en ganska omfattande utländsk sjöfart.
På detta blev det slut, då staden 1636 indrogs
under det s. k. bottniska handelstvånget. Dess
strängaste bestämmelser upphävdes 1673, men
först långt fram på 1700-talet började för G.
en ny blomstringsperiod, varunder handel,
sjöfart och skeppsbyggeri nådde en stark
utveckling. Någon viktig politisk roll har G. icke
spelat. Det anslöt sig jämte hela Gästrikland
oförbehållsamt till Gustav Vasa i dennes
befrielsekamp. 1719 och 1721 räddades det
med knapp nöd från att skövlas av ryssarna.
I den frivilliga folkväpningen 1788 spelade
G. en framstående roll, och 1792 hölls där
Gustav III:s sista riksdag. End.
Gävleborgs län omfattar landskapen
Gästrikland och Hälsingland (utom Ytterhogdals
och Ängersjö socknar) samt Hamra kapell
(Orsa finnmark) av Dalarna; 19,728,oo kvkm,
279,014 inv. (1928). Residensstad: Gävle. G.
är Norrlands minsta län men har största
folkmängden och folktätheten (15 inv. per kvkm).
Folkmängd: 83,260 inv. 1800, 120,158 inv.
1850 och 238,048 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920):
Jordbruk och binäringar 37 %, industri 36 %,
handel och samfärdsel 11,6 %, allmän tjänst
och fria yrken 3 %, husligt arbete 3,8 %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 8,6 %.
tandarealen, fördelad efter ägoslag:
Trädgård 465 har (0 %), åker och annan odlad jord
115,843 har (6,4 %), naturlig äng 27,404 har
(1,5 %), skogbärande mark 1,346,185 har
(74 %), övrig mark 329,885 har (18,i %).
Brukningsdelar: Antal 18,276 st., varav
3,517 brukas av arrendatorer. 17,758 st. ha
0,26—20 har odlad jord (medeltal 6,3 har).
Skörd (medeltal 1921/25): 886 ton vete, 4,706
ton råg, 13,872 ton korn, 30,317 ton havre,
5,561 ton blandsäd, 660 ton baljväxter, 46,795
ton potatis, 24,237 ton foderrotfrukter och
227,508 ton hö.
Husdjur (1919): 20,861 hästar, 90.379
nötkreatur, 75,432 får, 14,204 getter, 16,247 svin,
76,673 höns, 704 bisamhällen.
Mejerihantering (1925): 22 andels-, 7
gårds-och 3 uppköpsmejerier; tillverkat smör 282
ton, ost 108 ton.
Industri (1925): 481 arbetsställen, 21,606
arb., salutillverkningsvärde 208,402,000 kr.
Den odlade jorden, huvudsaki. inom det låga
och mot s. allt bredare kustbältet, utgöres
främst av kalkrika leror i dalarna och
sandiga leror utmed rullstensåsarna. Vida
sankmarker ha avdikats, åkerarealen på 100 år
sexdubblats och jorden avsevärt förbättrats.
Även boskapsskötseln, som länge varit starkt
försummad, har gått framåt. Skogsbruket är
alltjämt av vikt, trots tidigare
överavverkning, särskilt i Hälsinglands kustsocknar.
Betydande träkolning. G. har näst
Västernorrland Sveriges största trävaruindustri
(9,600 arb.), stor pappers- och grafisk industri
(4,300 arb.) samt metallindustri (9,500 arb.).
Kring flottledernas mynningar ligga stora
distrikt av folkrika sågverks- och
träindustriorter. Utmed kusten fiskas strömming.
Kustorterna anlöpas av Rederi-a.-b. Sveas ångare.
Jämte de tre städerna (se
Gästriklands-kartan) utgöra följande hamnar tullplatser:
Stocka, Ljusne, Skutskär och Härnäs,
Norrsundet. G:s hamnar trafikerades 1925 av
10,203 fartyg i inrikes och 2,059 fartyg i
utrikes fart. För allmän trafik öppna järnvägar
ha (1928) en längd av 942 km, därav 457 km
statens (Hudiksvall—Ljusdal,
Kilafors—Stug-sund, delar av Stockholm—Bräcke, Orsa—Sveg
och Orsa—Bollnäs), 378 km enskilda
normal-spåriga (Gävle—Ockelbo järnväg, delar av
Ostkustbanan, Sala—Gysinge—Gävle, Gävle—
Dala, Gävle—Fredriksskans och Uppsala—
Gävle järnvägar) och 107 km smalspåriga
(Dala—Ockelbo—Norrsundets,
Voxna—Lobo-näs järnvägar och Ostkustbanans bibana
Harmånger—Bergsjö). Talrika omnibuslinjer. 338
km lands- och 2,080 km bygdevägar (1924).
Tre folkhögskolor: G:s folkhögskola i Bollnäs,
N. Hälsinglands i Forsa och Gästriklands i
Västerberg. Länslasarett finnas i Gävle,
Söderhamn, Hudiksvall och Bollnäs. G. tillhör
Ärkestiftet, Norra arméfördelningsområdet
samt bildar en valkrets med 7 representanter
till Första och 11 representanter till Andra
kammaren.
Indelning (1928): Städer: Gävle, Söderhamn
och Hudiksvall. Fögderier: Gävle, Storviks,
Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och
Ljusdals. 48 lands- och 5 köpingskommuner, 1
municipalsamhälle. Domsagor: Gästriklands
västra, Gästriklands östra, Sydöstra
Hälsinglands, Bollnäs, Västra Hälsinglands och Norra
Hälsinglands. Tingslag: Gästriklands västra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
