Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävleborgs län - Indelning - Gävlebukten - Gävle—Dala järnväg - Gävle—Dala järnvägar (G. D. J.) - Gävle—Ockelbo järnväg (G. O. J.) - Gävlesandsten - Gävleån - Gävträl - Göben - Gödecke, Peter August - Gödel, Vilhelm - Gödelöv - Gödestad - Gödningskur - Gödningsämnen, Gödsel - Gödselmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Gävlebukten—Gödselmedel
150 .
Gästriklands östra, Ala, Enångers, Bollnäs,
Västra Hälsinglands, Delsbo, Bergsjö och
Forsa.
G. bildades 29 juni 1762 genom utbrytning
av Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen
ur dåv. Västernorrlands län. 7 maj 1810
avskildes Härjedalen. G. R-ll.
Gävlebukten, havsvik av Bottenhavet
utanför Gävle. Begränsas mot havet av Lövgrund,
Eggegrund m. fl. skär och holmar. I
vidsträckt bemärkelse omfattar G. havsbukten
mellan Kusön i n. Gästrikland och Björns fyr
vid Upplandskusten.
Gävle—Dala järnväg, den äldsta
järnvägslinjen (Gävle—Falun) av Gävle — Dala
järnvägar (se d. o.).
Gävle—Dala järnvägar (sign. G. D. J.),
spårvidd 1,435 m, 291,0 km sammanlagd längd,
utgöras dels 1) av en linje, 90,7 km lång, som
i Storvik förbinder Falun med Norra
stambanan, i Hagaström med Sala—Gysinge—
Gävle järnväg samt i Gävle med Uppsala—
Gävle, Gävle—Ockelbo järnvägar och med
Ostkustbanan, dels 2) av en linje, bildad till
huvudsaklig del av förutbenämnda
Falun—Rättvik—Mora och Mora—Älvdalens järnvägar, nu
130,2 km lång, från Falün i n. v. riktning till
Rättvik (station även på Södra Dalarnas
järnväg) och vidare över Mora Noret (med
förbindelse över Mora med statsbanelinjen
Kristinehamn—Brunflo) till Älvdalen och
slutligen 3) av en linje, 70,1 km lång, förut
kallad Falun—Västerdalarnas järnväg, från
Falun i v. s. v. riktning över Repbäcken
(station även på Södra Dalarnas järnväg) till
Björbo station på linjen Ängelsberg—Vansbro
av Stockholm—Västerås—Bergslagens
järnvägar. Av linjen Falun—Gävle öppnades
sträckan Gävle—Kungsgården 1857, Kungsgården
—Hofors 1858, Hofors—Falun 1859. Av linjen
Falun—Älvdalen öppnades sträckan Falun—
Sågmyra 1889, Sågmyra—Rättvik 1890;
sträckan Rättvik—Mora Noret öppnades 1891;
Mora Noret—Älvdalen öppnades 1896 och
1900. Av linjen Falun—Repbäcken—Björbo
öppnades sträckan Falun—Repbäcken 1904,
Repbäcken—Björbo 1905. Gävle—-Dala
järnvägar ägas och trafikeras av Gävle—Dala
järnvägs-a.-b., som även trafikerar den av
Gävle stad ägda Gävle — Fredrik
s-s k a n s järnväg mellan Gävle n. station
och Fredriksskans djuphamn (1,9 km; öppnad
för godstrafik 1905). F. P.
Gävle—Ockelbo järnväg (sign. G. O. J.),
spårvidd 1,435 m, 37,2 km lång, förbinder
Ockelbo station på Norra stambanan och
stationen med samma namn på den smalspåriga
järnvägen Dala—Ockelbo—Norrsundet med
Gävle s. station (Uppsala—Gävle järnväg och
Ostkustbanan); öppnades 1884. F. P.
Gävlesandsten, se Gästrikland, geologi.
Gävleån, se G a v 1 e å n.
Gävträl, person, som av armod frivilligt gav
sig till en annans träl. Se T r ä 1 d o m.
Göben [go’-], annan stavning av Goeben.
Gödecke [jo’-], Peter August, författare
(1840—90). Blev fil. dr i Uppsala 1872, var
1869—76 folkhögskolf öreståndare först för
Herrestads (senare Lunnevads) folkhögskola,
därpå i Vrana, maj 1876—maj 1879 huvudred,
av Aftonbladet och blev 1880 rektor vid
folkskol lärarseminariet i Växjö. Var obetydlig
som vitterlekare men utgav en god övers, av
Eddan (1877; 2:a uppl. 1881). R-n B.
Gödel [jö’-], Vilhelm, biblioteksman (f.
1864 5/ii). Blev fil. dr i Uppsala 1897, är sedan
1907 föreståndare, från 1921 med titeln
överbibliotekarie, för RiksdagsbibL, som under G:s
ledning undergått en genomgripande
omorganisation. G. avgav 1923 på offentligt uppdrag
förslag om »Samorganisation av
Riksdagsbiblioteket och den centrala statsförvaltningen
i bok- och biblioteksavseende» (i »Statens
offentliga utredningar», 35, 1923). Skr.:
»Forn-norsk-isländsk litteratur i Sverige», 1 (1897),
»Sveriges medeltidslitteratur. Proveniens.
Tiden före antikvitetskollegiet» (1916), »I Kungl.
slottets biblioteksflygel» (1927) m. m. G. har
redigerat bl. a. Årskatalog för Svenska
Bokhandeln 1903—12 samt Svensk Bokkatalog för
1896—1900 och 1901—05. F. Hj-t.*
Gödelöv, socken i Malmöhus län, Torna
härad, på Romeleåsens s. v. sluttning; 18,26
kvkm, 439 inv. (1928). Begränsas i s. v. av
Höjeån, når i Romeleklint i n. ö. 175 m ö. h.
1,078 har åker, 646 har skogs- och hagmark.
Egendom: Björnstorp (omfattar hela G.).
Ingår i Dalby, Hällestads, Bonderups och G:s
pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.
Gödestad, socken i Hallands län, Himle
härad, ö. om Varberg, på slättbygden; 8,77 kvkm,
291 inv. (1928). Begränsas i s. av Himleån.
719 har åker, 65 har skogs- och hagmark.
Ingår i Hunnestads och G:s pastorat i Göteborgs
stift, Varbergs kontrakt.
Gödningskur, se Diet, sp. 892.
Gödningsämnen, Gödsel, se Gödselmedel.
Gödselmedel, mindre riktigt
Gödningsämnen, ämnen, som användas för att gödsla
(ej göda) jorden och ersätta de
växtnäringsämnen, som grödorna bortföra. Det
vanligast nyttjade g. är kreatursgödsel
(se d. o.), mer eller mindre blandad med
halm, torvströ eller andra ämnen, som strös
till bädd åt djuren. Denna samt m än
ni-skogödsel (se Latrin), tång och
kompostgödsel pläga kallas naturliga el.
fullständiga g., det senare, enär de
innehålla alla för växterna erforderliga
näringsämnen och även mullbildande ämnen.
Vid gödsels b r i n n i n g, d. v. s. jäsning,
minskas gödselmassan; vid omsorgsfull
skötsel har den, när den är »halvbrunnen»,
minskats med Vs—V* av sin ursprungliga vikt.
Artificiella gödselmedel
(konstgödsel) kallas sådana, som beredas
fabriksmäs-sigt. Viktigast äro: 1) kväverika:
chile-och kalksalpeter, svavelsyrad ammoniak,
karbidkväve (kalkkväve) samt blod- och
köttmjöl, fiskguano och urinämne m. fl.; 2) f o s-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
