Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göjemånad - Gökblomster - Göken - Gökfåglar - Gökhem - Gökmat - Göksholm - Göksläktet - Gökstenen - Gök-Tepe, Geok-Tepe - Göktyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Göjemånad—Göktyta
160
Göjemånad, se Februari och G o e.
Gökblomster, se L y c h n i s.
Göken, se Göksläktet.
Gökfåglar, Cuculifo’rmes, en fågelordn., vars
medlemmar huvudsaki. vistas i skogar och
förflytta sig klättrande. Den omfattar bl. a. fam.
Psittacidae (se Papegojor), Musophagidae
(se Bananätarfåglar) och Cuculidae
(se G ö k s 1 ä k t e t). T. P.
Gökhem, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, v. om Falköping; 30,67 kvkm, 853 inv.
(1928). Höjer sig i smärre avsatser från v.
mot Mösseberg i n. ö.; bördig slättmark. 1,342
har åker, 1,231 har skogs- och hagmark.
Ingår i G:s, Marka och Sörby pastorat i Skara
stift, Vånga kontrakt. Litt.: A. Blomberg,
»Socknarna G., Marka och Sörby» (1920).
Gökmat, bot., se Lathyrus.
Gök, Cuculus canorus.
Huvudbyggnaden på Göksholm.
Göksholm, säteri i Stora Mellösa socken,
Närke, på en halvö i Hjälmaren; 1,645 har,
därav 445 har åker; tax.-värde 538,800 kr.
(1927). Ägdes omkr. 1300 av Ingeborg
Ulfsdot-ter, dotter till riddaren Ulf Karlsson
(tillbaka-seende ulv) och kom genom hennes dotter
Birgittas gifte till släkten Natt och Dag (se d. o.),
även kallad Göksholmssläkten, ägdes bl. a. av
riksrådet och lagmannen Bengt Stensson och
dennes son Måns Bengtsson, Engelbrekts
mördare, och stannade i släkten till 1655.
Därefter har G. ägts av bl. a. släkterna
Bielken-stierna, Fleming, Sparre, Lagerberg,
Tersme-den, von Rehausen och Leijonhufvud.
Huvudbyggnaden är troligen från 1300-talet
(om-och tillbyggd på 1500- och 1800-talet).
Göksläktet, Cu’culus, tillhör fam. äkta
gökar, Cuculidae, bland gökfåglarna. Det
omfattar 18 arter, spridda över Gamla
världen och Australien. I Sverige är g. företrätt
av göken (Cuculus canorus), som
förekommer allmänt över hela landet. Hanen är på
ryggen och bröstet grå, på buksidan vit med
svarta tvärband. Honan är i regel mer
brun-färgad. Bukens färgteckning, som liknar
sparvhökens, har givit upphov till folktron, att
gö
ken på sommaren, då den slutat gala,
förvandlas till en hök. Vingarna äro långa och
spetsiga, stjärten lång. Kroppslängden
uppgår till 340—380 mm. Födan utgöres av
insektslarver, i stor utsträckning håriga sådana,
som ej förtäras av andra fåglar. Göken är
därför en avgjort nyttig fågel. Mest bekant
torde den vara, utom genom hanens tvåtoniga
parningssång, på grund av sin egendomliga
häckningsparasitism. Honan bygger intet eget
bo utan lägger sina ägg ett och ett i bon av
ärlor, piplärkor, sångare o. a. insektätande
småfåglars reden. Äggen äro ovanligt små,
till storleken närmast erinrande om sparvägg,
och likna ofta fosterföräldrarnas. Troligt är,
att varje gökhona lägger ägg, som likna
någon bestämd småfågels, och då föredrager att
uppsöka just denna fågelarts nästen.
Gökungen växer raskare än fostersyskonen och
kastar ofta ut dessa ur boet för att slutligen
ensam bli föremål för fosterföräldrarnas
omsorger. Göken är en flyttfågel, som
ankommer till Sverige i maj och lämnar landet i
aug. el. sept. T. P.
Gökstenen, ryktbar genom sina run- och
bildristningar, är en större vräksten av granit
i närheten av säteriet Näsbyholm i Härads
socken, Åkers härad, Södermanland.
Ristningen, som i sina huvuddrag återger samma
figurer, som äro inhuggna på Ramsundsberget
i Jäders socken av österrekarne härad,
föreställer händelser ur Sigurd Favnesbanes
levnad (se vidare Sigu r dsrist n i ngar).
Inskriften kan till följd av ett gåtfullt
skrivsätt blott delvis tolkas. Ristningen anses
tillhöra förra hälften av 1000-talet. Litt.: C.
Säve, »Sigurds-ristningarna å Ramsundsberget
och Göks-stenen» (i Vitt.-akad:s Handl., d.
26, 1869); E. Brate och S. Bugge, »Runverser»
(i Antiqvarisk Tidskr. för Sverige, X, 1887—
91). B-e.*
Gök-Tepe, Geok-Tepe, en befäst ort i
Turkmenistan, vid Centralasiatiska järnvägen.
Intogs 24 jan. 1881 av Skobelev, varigenom
turkmenernas underkastelse fullbordades.
Göktyta, Pynx torqui’lla, tillhör fam. ha,ck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
