Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta ingenjörkår (n:r 2) - Göta kanal - Götala - Götaland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Göta kanal—Götaland
176
Längdprofil av Göta kanal.
en tyg- oeh minöravd. Enligt 1925 års
härordning skall kåren bestå av 3
fältingenjör-kompanier, 1 krigsbro-(park-)kompani, 1
kust-ingenjörkompani (Karlskrona) och 1
tygkompani. Den förlädes 1928 till Eksjö. L. af P.
Göta kanal, Sveriges längsta
kanalanläggning, förenar Östersjön vid Slätbaken med
sjöarna Vättern och Vänern samt bildar, tills,
m. Trollhätte kanal och Göta älv, en
vattenväg mellan rikets ö. och v. kust. Tanken att
åstadkomma denna förbindelse är gammal;
redan biskop Brask och Gustav I umgingos
med planer på en sådan anläggning. Senare
regenter hade sin uppmärksamhet särskilt
riktad på Göta älvs segelbarhet, men sedan den
direkta förbindelsen mellan Vänern och
Kattegatt 1800 fullbordats, upptogs ånyo tanken på
Kanalarbetets fortsättning genom
Västergötland och Östergötland. Äran av att ha
genomfört detta för sin tid synnerligen betydande
företag tillkommer i främsta rummet frih.
Baltzar von Plåten (se d. o.). Sedan
ständerna vid 1809 års riksdag beviljat ett
låne-kreditiv av 1,200,000 kr. åt det bolag, som
komme att bildas för kanalens byggande,
fastställde regeringen år 1810 privilegier och
reglementen för företaget, varefter bolaget kom
till stånd och arbetet begyntes under ledning
av en direktion med v. Plåten som ordf. Efter
många svårigheter och sedan riksdagen
upprepade gånger förmåtts att bevilja nya
låne-anslag, öppnades kanalen genom
Västergötland 1822 och den återstående, östgötaleden,
1832, tre år efter v. Plåtens död. Kostnaderna
Den av traditionen utpekade tingsplatsen vid Götala.
för hela kanalarbetet, som hade beräknats till
2,400,000 kr., uppgingo till nära 14 mill. kr.
I icke ringa mån hade företaget ekonomiskt
möjliggjorts genom betydande
truppkommen-deringar till arbetets utförande. — G. från
Mem vid Slätbaken till Sjötorp vid Vänern
utgör en vattenväg av 190,5 km, därav omkr.
87 km grävd eller sprängd kanal samt resten
segelled genom sjöarna Asplången, Roxen,
Boren, Vättern, Bottensjön och Viken. Från
Slätbaken höjer sig G. huvudsaki. i tre
slusstrappor, Mariehovs m. fl. slussar (8 st., 20 m),
Bergs m. fl. slussar i Vreta klosters socken
(15 st., 40,6 m) och Borenshults slussar (5 st.,
15,2 m), samt når i och v. om sjön Viken sin
högsta nivå, 91,7 m. Sänkningen till Vänern
(44,2 m ö. h.) försiggår i huvudsaki. två
etapper, Hajstorps m. fl. slussar (9 st., 22,6 m) och
Sjötorps slussar (8 st., 19 m); se
längdprofilen. Kanalen är 3 m djup samt har en bredd
vid bottnen av minst 14,2 m, vid ytan av 26,i
m. Dess 58 slussar mäta var och en 36,5 m
i längd och 7,1 m i bredd. 1926 passerades
kanalen av 5.834 fartyg, pråmar och båtar.
Sjöfarten på kanalen var s. å. öppen 7 april
—20 dec. — Kanalen äges av Göta
kanalbolag, vars styrelse tillika utgör
direktionen över Göta kanalverk med säte i
Linköping och består av en av K. m:t utsedd
ordf., ett av fullmäktige i riksbanken och
Riksgäldskontoret utsett ombud samt fyra av
bolagsstämman valda led., av vilka en
fungerar som dir. för östgötalinjen och en som dir.
för Västgötalinjen. Reglemente för
begagnande av kanalen är senast fastställt 1922. —
G. är känd för sina natursköna omgivningar
och därför en berömd turistled. Jfr Motala
mekaniska verkstad och Trollhätte
kanal. Litt.: »Clausen’s atlas över kanalvägen
Stockholm—Göteborg» (1921). G. H-r.
Götala, kronoegendom i Skara
landsförsamling; 193 har, därav 101 har åker; tax.-värde
109,600 kr. (1927). Vid G. hölls fordom »alla
götars ting» (se Götaland).
Götaland, »götarnas land», på 1400-talet
uppkommen beteckning för landet
»sunnan-skogs» (d. v. s. söder om Kolmården,
Tylö-skogen och Tiveden) i motsats till
Svealand, »svearnas land». En äldre namnform,
G ö 11 a n d (isl. Gautland), är bevarad i
sammansättningarna Väster- och Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
