Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göschenen - Gösslunda - Gösta Berlings saga - Göstring (härad) - Göstring (kontrakt) - Göt - Göta - Göta artilleriregemente (A. 2) - Göta hovrätt - Göta ingenjörkår (n:r 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Gösslunda—Göta ingenjörkår
174
hardstunneln; 977 inv. (1920). Från G. elektr.
järnväg till Andermatt (Schöllenenbanan).
Gösslunda, socken i Skaraborgs län,
Kållands härad, på s. delen av Kållands halvö, n.
om Lidköping; 19,73 kvkm, 701 inv. (1928). Har
i ö., utmed Kinneviken, bergig skogsmark
och v. därom bördig slätt och spridda berg.
1,313 har åker, 477 har skogs- och hagmark.
Ingår i Sunnersbergs, G. och Strö pastorat i
Skara stift, Kållands kontrakt.
Gösta Berlings saga, roman (1891) av Selma
Lagerlöf.
Göstring, härad i v. Östergötland, omsluter
i n. Skänninge stad och sträcker sig från
Tåkern mot s. v. utefter Svartån till Sömmen
och gränsen mot Småland; 815,32 kvkm, 15,027
inv. (1928). G:s n., mindre del tillhör den
jämna östgötaslätten; s. delen är skogklädd
och bergig. Längst i s. upplöses berglandet
av Sömmens fjärdar och smala vikar i
halvöar och öar; höjderna nå över 200 m ö. h.
Socknar: Hov, Bjälbo, Allhelgona, Järstad,
Högby, Hogstad, Appuna, Väderstad, Rinna,
Ekeby, Äsbo, Blåvik och Malexander. 19,861 har
åker, 45,452 har skogs- och hagmark. I n. rik
jordbruksbygd; i s. skogsbruk och industri,
den senare koncentrerad i municipalsamhället
Boxholm (se d. o.). Järnvägar: se kartan.
G. tillhör Mjölby fögderi och domsaga.
Göstring, kontrakt i Linköpings stift.
Omfattar 7 pastorat: Skänninge, Allhelgona och
Bjälbo; Ekeby, Rinna och Blåvik; Äsbo;
Högby och Hogstad; Väderstad; Hov och
Appuna; Malexander.
Göt, block, som erhållas, då smält metall
gjutits i metallformar (kokiller) och där
stelnat. Ett gott g. bör ha en slät och sprickfri
yta, vara tätt och ha i möjligaste mån
likformig kemisk sammansättning i sina olika
delar. Är kokillernas inneryta ojämn,
er-hålles ojämn yta på g. och det därav
framställda valsgodset. Det kan vid större
ojämnheter inträffa, att g. vid sitt stelnande och
därav orsakade sammandragning spricker på
ytan. I värsta fall händer det t. o. m., att
g. vid sammandragning spricker tvärt av.
Ett stålgöt har aldrig samma
sammansättning i alla sina delar. Som allmän regel kan
sägas, att den högsta halten av kol, kisel,
fosfor och svavel förefinnes i den del av g.,
som stelnat sist. Mängden av dessa
beståndsdelar i stålet växer från ytan inåt och är
högre i g:s övre ända än i den nedre. Ju
längre götets övre yta varit flytande, desto
större är denna olikformighet.
Koncentrationen av de olika beståndsdelarna till vissa
partier av ett g. kallas s e g r i n g. Stora
förtjänster om utredande av hithörande
förhållanden ha inlagts av C. A. Casperson och J. A.
Brinell, engelsmannen Stead m. fl. G. D. (E. S. B.)
Göta, sulfit- och sulfitspritfabrik i Fuxerna
socken, Älvsborgs län, vid station på Lödöse
—Lilla Edets järnväg. Är en av landets
största sulfitfabriker och äges av Sulfit-a.-b.
Göta, stiftat 1905; aktiekap. 1,625,000 kr.,
300 arb. Ärstillverkning: 60,000 ton 50 %-ig
stark sulfitmassa, 1,2 mill. liter sulfitsprit.
Vid G. bo omkr. 550 pers.
Göta artilleriregemente (A. 2) tillhör (fr.
o. m. 1928) västra arméfördelningen och är
förlagt till Göteborg (Kviberg). Det indelas
(enl. 1925 års försvarsordning) i
regements-stab och tre divisioner om två batterier. —
Reg:tet fick 1892 namnet Första Göta
artilleriregemente men återfick sitt
ursprungliga namn dec. 1904. Om reg:tets
historia i övrigt se Artilleri, sp. 197—198.
Göta hovrätt, se Hovrätt.
Göta ingenjörkår (n:r 2) leder sitt ursprung
från det sappörkompani, som började
uppsättas i Stockholm 1873 och 1875 förlädes till
Karlsborg, där 1876 ett andra och 1878 ett
tredje kompani uppsattes, varefter truppen
kallades Sappörb a taljonen. Denna
tillökades enl. 1892 års härordning med ett
parkkompani och fick namnet Göta
ingenjörbataljon. Genom 1901 års
härordning ändrades namnet till Göta
ingenjör k å r, och truppförbandet ökades med ett
fästningsingenjörkompani (i Karlskrona) och
GÖSTRINGS H9
Skala 1:500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
