Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Göteborg (Befolkningsförhållanden)
186
Bild 8. Karta över Göteborgs omgivningar.
Långgatan och Karl Johansgatan genom
eg-nahemsstadsdelen Kungsladugård och
förbi V. begravningsplatsen genom Älvsborgs
municipalsamhälle ut till Långedrag (se d. o.).
De förnämsta byggnaderna i dessa stadsdelar
äro kyrkorna Oscar Fredriks-, Johannes- och
Masthuggskyrkan (bild 26; jfr Ericson, S.),
Karl Johans kyrka (bild 28) samt
folkskolepa-latsen vidNordhemsgatan och Karl Johans torg.
På n. sidan av älven, på Hisingen, ligger
på ömse sidor om Hisingsbron
Tingstads-vassen med frihamnen. V. härom följa i
Lundby församling Götaverken och
Lindholmens verkstads stora fabriks- och
varvsan-läggningar samt Sannegårdshamnen, avsedd
för massgods. Längs älven ligga västerut
stora ångkvarnar, Eriksbergs verkstäder,
Färjestaden, där det av Karl IX
anlagda G. låg, samt Ryanäs med oljeupplag
m. m. Ännu längre ut på gränsen mellan
Lundby och Torslanda ligger G:s flyghamn.
Innanför dessa hamnområden ligga stads- el.
villastadslikt bebyggda delar av Lundby, i ö.
Lundbyvassen, Brämare gården
och Rambergsstaden med Keillers park
på Ramberget, i v. Kyrkbyn invid Lundby
gamla och Lundby nya kyrka.
G:s snabba utveckling har särskilt gynnats
av de stora arealer, över vilka staden
disponerat, och under krigs- och krisåren grep
staden kraftigt in i bostadsbyggandet genom att
understödja privata byggnadsföretag och
uppföra kommunala bostadshus. G:s centrala delar
äro i regel bebyggda med stenhus, de yttre
områdena och förstäderna med
»landshöv-dingehus» (jfr pl. vid art.
Bostadsfrå
gan; nedre våningen av sten, de två övre
av trä; de kallas så, därför att
landshövdingämbetet mot byggnadsnämndens beslut
fastställde denna bostadstyp) och trähus. Vid
1920 års bostadsräkning voro av den dåv.
stadens 8,198 hus 3,100 (37,8 %) stenhus, 1,799
(22,o %) landshövdingehus och 3.299 (40,2 %)
trähus. Antalet rum var 166,955, medeltalet
boende per hus 23,7 pers.
Befolkningsförhållanden. Om G:s folkmängd
i äldre tider vet man föga. 1643 uppskattas
befolkningen (trol. för högt) till omkr. 4,000—
5,000 pers., 1716 till 6,500 pers., 1766 till
10,087 pers. 1805 hade staden inom sina dåv.
gränser 12,490 inv.; 1850 26,084; 1880 76,401
samt 1900 130,619 och 1920 202,328; 1928
har G. 233,303 inv. Deras fördelning på olika
församlingar anges på sp. 187. — Ända från
1800 har dödligheten i G. varit mindre än i
Stockholm. Under halvseklet 1801—50 hade
G., liksom de flesta andra städer, flera döda
än födda, för hela perioden 2,899.
Folkökningen berodde således uteslutande på
överskott av inflyttade, vilket belöpte sig till
16,179. Efter 1850 har antalet födda varit
större än antalet döda, och födelseöverskottet
var 77,370 för åren 1851—1920. Under samma
tid var inflyttningsöverskottet 74,911;
härtill kommer inkorporeringen av Karl Johans
församl. 1 jan. 1868 med 11,811 inv. och av
Lundby församl. 1 jan. 1906 med 12,152 inv.
Efter 1920 har nativiteten oavbrutet avtagit
men även dödligheten minskats;
födelseöverskottet 1921—26 var 9,728 pers. Utflyttningen
översteg s. å. inflyttningen med 3,143, men
1922 inkorporerades Örgryte (22,300 inv.).
Skala 1:250000
A.-B. KARTOGRAFISKA INST. 192a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
