Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse - Kommunala verk och institutioner - Finanser - Hälso- och sjukvård, fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187 Göteborg (Kyrklig och administrativ indelning—Hälso- och sjukvård, fattigvård) 188
Kyrklig och administrativ indelning. G.
omfattade 1 jan. 1928 11 territoriella
församlingar: Gustavi församling el.
Domkyrkoför-saml. (14,723 inv. 1928), Kristine (12,033),
Gamlestads (30,859), Vasa (32,906), Haga
(11,822), Annedals (16,820), Oscar Fredriks
(25,082), Masthuggs (11,424), Karl Johans
(32,717), Lundby (20,922) och örgryte (23,237)
samt den ej territoriella Kristine tyska
församling (758). Vasa församling skall enl. K.
m:ts beslut delas från 1 jan. 1929. Enl. kungl.
brev av 1919 skall från dag, som senare
bestämmes, med Karl Johans församling
införlivas Nya varvet, som 1928 hade en areal av
0,76 kvkm och 385 inv. Sedan 1882 utgöra
alla G:s territoriella församlingar utom
Lundby och örgryte, som ännu ej i kyrkligt
hänseende införlivats med staden, en ekonomisk
enhet; församlingens beslutanderätt i
gemensamma angelägenheter utövas av
kyrkofullmäktige; verkställande och
förvaltande myndighet är kyrkonämnden (en
kyrkorådsled. från varje församling). Många
frireligiösa, sekter och främmande
trosbekän-nare ha församlingar och egna
samlingslokaler. — Administrativt indelas staden i olika
»stadsdelar», f. n. 53, av vilka de viktigaste
omnämnts här ovan; taxeringsdistrikten äro
39, polisdistrikten 6.
Förvaltning och kommunalstyrelse. Enl.
kungl. brev 16 dec. 1921 består magistraten
av en justitie- och en handels- och
politie-borgmästare samt tio rådmän, samtliga
lagfarna. Rådhusrätten består av
justitieborg-mästaren och rådmännen jämte tretton
assessorer. Den arbetar dels samfällt, dels på fem
avd. Särskilt rådhuskansli finnes. För
krono-uppbörden finnes en särskild kassör, för
rest-uppbörden tre stadsfogdar, för
mantalsskrivningen ett särskilt mantalskontor, som
förestås av en mantalskommissarie (staden är
indelad i 12 mantalsskrivningsdistrikt).
Polisväsendet handhaves enl. kungl. brev av 12
okt. 1849 av en särskild »poliskammare, vars
styresman är polismästaren, som där ensam
beslutar i alla dithörande mål». För en
polisdomare fastställdes instruktion av K. m:t 12
okt. 1883. Fr. o. m. 1901 anställdes en förste
och från 1919 en andre polisintendent.
Kommunalstyrelsen utgöres av sextio för fyra år
valda stadsfullmäktige, vilkas ordf, hittills ha
varit C. F. Wærn (1863—69), J. J. Ekman
(1869—87), O. Wijk (1888—97), Aug.
Wijkan-der (1898—1909), Axel Carlander (1910—19,
1923), K. G. Karlsson (1919—22), H. Lindholm
(1924—26) och Malte Jacobsson (från 1927).
Under dem sortera drätselkammaren (på två
avd.; tills. 14 medl. och 6 suppleanter) samt en
mängd styrelser för skilda verk och
inrättningar. Genom avkastningen av
Renströmska fonden (1869) samt av Vilhelm Röhss’ och
Lindbergs donationsfonder kan staden anslå
betydande belopp till institutioner och
anläggningar, vilka icke äro direkt kommunala.
Som ex. på den goda kommunalanda, varför G.
av gammalt åtnjuter rykte, må även anföras,
att beloppet av de donationer, som förvaltas
inom staden, uppgår till mer än 60 mill. kr.
Utom den rent kommunala verksamheten
lämnar kommunen understöd åt sociala
anordningar: arbetsstugor, friluftslekar,
skollovs-kolonier, folkkonserter, sjukkassor, bibliotek,
teatrar, museer m. m. Om det för
nykterhetens främjande tillämpade systemet se S p r i
t-dryckslagstiftning och
Systembolag (jfr även Göteborgssystemet).
Stadsfullmäktige utse 5 representanter i
Första kammaren; till Andra väljas 8 led.
Kommunala verk och institutioner. Den
kommunala förvaltningen i G. är i hög grad
decentraliserad, och de större kommunala
verken stå under egna styrelser.
Vattenledningsverket producerar årl. 9—10 mill. kbm vatten.
I äldre tider hämtades vattnet ur Mölndalsån
och Kallebäckskällan, nu från vattenverken
vid Delsjön (från 1871; omkr. 45 %) och
Ale-lyckan (från 1894; 35 % filtrerat älvvatten,
20 % konstgjort grundvatten). Gasverket
an-lades 1846 av ett enskilt bolag, övertogs 1888
av staden och har sedan utvidgats och
moderniserats, särskilt 1912—14. Tillverkningen
uppgick 1926 till 20,7 mill. kbm. Det första
privata elektricitetsverket i G. (och Sverige)
anlades redan 1884. Stadens verk (från 1908)
övertog 1909 de privata verken. Sedan 1910
ombesörjes leveransen av elektrisk kraft
hu-vudsakl. från Trollhätte kraftverk;
förbrukningen var 1926 84,5 mill. kw.
Gatubelysningen är till största delen elektrisk.
Finanser. Tax.-värdet av bevillningspliktig
fast egendom i G. uppgick 1927 till 896,432,700
kr. och av bevillningsfri till 108,391,800 kr.
Den bev.-tax. inkomsten var s. å. 363.089,129
kr. — Stadens inkomster voro 1927 64,269,155
kr., utgifter 61,791,314 kr.; tillgångarna s. å.
330,249,237 kr., skulderna 245,163,158 kr. Den
för år 1928 utdebiterade kommunalskatten är
7,83 kr. per bev.-krona till den borgerliga och
0,42 kr. till den kyrkliga kommunen.
Hälso- och sjukvård, fattigvård. Närmaste
inseendet över den allmänna hälso- och
sjukvården utövas av hälsovårdsnämnden, som
arbetar på två avd., varav den ena handlägger
hälsovårdsärenden och den andra utgör det
centrala förvaltningsorganet för sjukhusen.
Antalet praktiserande läkare var 1926 95 (1
per 2,513 pers.). Under nämnden lyda 8
sjukhus, näml. Allmänna och Sahlgrenska,
Holter-manska (för könssjukdomar), Barnsjukhuset,
Barnbördshuset, Sjukvårdsanstalten Kålltorp
(lungsjukdomar), Hemmet för lungsotssjuka,
Epidemisjukhuset och Ekmanska sjukhuset.
Dessa hade 1927 tills. 1,745 sängplatser, och
utgifterna uppgingo till 3,2 mill. kr.
Dessutom finnas upptagningsanstalter för
sinnessjuka, polikliniker samt särskilda sjukhus
under fattigvården (Gibraltar) samt ett stort
antal enskilda sjukhem. Renströmska
badanstalten med 3 filialer serverade under 1927
mer än en halv mill. bad; dessutom finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
