Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Historia - Litt. - Göteborg—Borås järnväg (G. B. J.) - Göteborgs Aftonblad - Göteborgs bank, Aktiebolaget - Göteborgs botaniska trädgård - Göteborgs Dagblad - Göteborgs domprosteris norra kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Göteborg—Borås järnväg—Göteborgs domprosteris norra kontrakt
194
börjar G:s första storhetstid, som varar till
omkr. 1815 och utmärkes av det 1731
stiftade Ostindiska handelskompaniet (se d. o.),
handeln på Nordamerika under frihetskriget
(1780-talet), det stora sillfisket (1747—1809)
och handeln under kontinentalperioden. Det
var under denna tid, som den göteborgska
börsaristokratien bildades (Alströmer,
Silfver-schiöld, Grubbe, Grill, Bagge, Tham, Busck,
Ekman, Kjellberg m. fl.). Med Napoleons fall
följde några årtiondens tillbakagång;
visserligen öppnades Västgötalinjen av Göta kanal
1822 och östgötalinjen 1832, men G:s handel
med inlandet tog ej fart förrän 1844, då
Troll-hätte slussar ombyggts. På 1890-talet började
en livligare industri och starkt stegrad
sjöfart ge G. den prägel av stor västeuropeisk
industri- och hamnstad det nu har. Genom en
(två år försenad) imponerande
jubileumsutställning firade staden 1923 300-årsminnet av
sina stadsprivilegier. A. S-n.
Litt.: S. Aberstén, »Bibliographia
Gotho-burgensis» (1922); H. Fröding, »Berättelser ur
G:s historia» (5 serier, 1908—24); A. Eamm,
»G:s handelshistoria» (i »Sveriges handel och
industri», 1902); A. Ramm m. fl., »G.» (i
»Sveriges städer», 1918); A. Ramm, »Handlingar
rörande donationer i Göteborg» (hittills 6 dir)
och »G.» (i »Sverige, geografisk, topografisk,
statistisk beskrifning», 1920); G. Bodman,
»Göteborgs industrihistoria i siffror 1747—
1920» (1926). Särskilt märkes det stort
anlagda samlingsverket »Skrifter utgivna till
Göteborgs stads trehundraårsjubileum» (1923
ff.), främst del I, »Göteborgstraktens natur»
(av O. Nordenskjöld m. fl.), och del XX, »G.
En översikt» (utg. av N. Wimarson).
Göteborg—Borås järnväg (sign. G. B. J.),
spårvidd 1,435 m, 66,7 km lång, sträcker sig
från Almedals station på Västkustbanan till
Borås nedre station (tillhörig Varberg—Borås
järnväg) men trafikerar jämte statens
järnvägar även statsbanelinjen
Almedal—Göteborg och jämte Bergslagernas järnvägar ett
dessa tillhörigt ingångsspår till
Bergslagernas station i Göteborg. Järnvägen trafikerar
72 km och har i Borås anslutning till Borås—
Alvesta och Varberg—Borås järnvägar samt
Borås järnväg. Trafiken öppnades 1894. E. P.
Göteborgs Aftonblad, daglig aftontidning i
Göteborg, uppsatt okt. 1888 av boktryckaren
H. Österling, nedlagd 1926. Den redigerades
av Österling till 1 april 1889, därefter av O.
E. Norén till 30 nov. 1899. Norén gick skarpt
till strids mot liberalerna i Göteborg och
främst mot Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning samt var strängt protektionistisk och
sökte göra sin tidning till ett språkrör för
den konservativa medelklassen. Tidningen
fortfor även sedermera att vara Fosterländska
förbundets organ. Huvudredaktörer voro J.
Sellman (dec. 1899—dec. 1901), Vilhelm
Lundström (dec. 1901—okt. 1906), M. Myrström
(okt. 1906—april 1912), Gösta Sjöberg (april
1912—okt. 1918), Arne Forssell (nov. 1918—
juni 1921), E. Timelin (juli 1921—sept. 1923)
och C. A. Nordin (okt. 1923—1926). Tidningen
hette nov. 1918—juni 1923 Göteborgs Dagblad
men återtog därefter sitt gamla namn.
Göteborgs bank, Aktiebolaget,
började sin verksamhet 1848 under namnet
Göthe-borgs privatbank, 1858 ändrat till Göteborgs
enskilda bank. 1903 upphörde
sedelutgivningsrätten, och bankens firma ändrades till
a.-b. Göteborgs bank. Verksamheten hölls
under en följd av år begränsad till Göteborg
med omgivning, men mot slutet av 1890-talet
började banken vidga sitt
verksamhetsområde, först genom inrättande av ett kontor i
Stockholm 1898, därefter genom tid efter
annan verkställda sammanslagningar med
andra banker. Sålunda övertog banken 1905
Hallands och Bohus läns enskilda banker,
vidare 1917 a.-b. Stockholms diskontobank
(bildad 1891) och a.-b. Marks bank, 1921 a.-b.
Örebro läns bank, 1922 Marstrands sparbank
och Kopparbergs enskilda bank (grundad 1835)
samt 1924 övre Västerdalarnes bank. F. n.
(1928) har banken 88 kontor och är en av
landets ledande storbanker.
Följ, uppgifter belysa bankens utveckling:
Inbetalt kap. Nettovinst Omslutning
kr. kr. kr.
1848 ...... 1,200,000 60,000 5,494,000
1873 ...... 3,000,000 381,000 15,253,000
1897....... 5,000,000 466,000 30,050,000
1927 ..... 43,750,000 4,571,000 528,303,000
I bankens historia intagas betydelsefulla
platser av C. A. Kjellberg (verkst. dir. 1896—
1903, därefter intill 1922 ordf, i styrelsen) och
E. von Sydow (1911—19). Dess nuv. dir. äro G.
Ekman i Göteborg (sedan 1922) och G. W.
Söderberg i Stockholm (sedan 1927). O. Å.
Göteborgs botaniska trädgård, en del av
förra egendomen Stora Änggården i stadens
s. v. del, består av en naturpark (36,8 har
f. n. inhägnade; under utvidgning) med
lövskog, ljunghedsklädda berg, kärr och
bäckdalar samt omkr. 10 har trädgård. Parken
öppnades 1919; naturen är fridlyst, och endast
stigarna få beträdas. Den botaniska
trädgården påbörjades s. å., då C. Skottsberg kallades
till prefekt. Den invigdes 1923 och beräknas
vara färdig 1929. I huvudsak ha biologiska
och geografiska principer följts;
fjällväxtavdelningen torde vara den största i
Skandinavien. Särskild vikt har lagts vid områdets
arkitektoniska utformning. Till trädgården
höra växthus och institutionsbyggnad,
uppförd 1926. Naturhistoriska museets botaniska
avd. har uppgått i den nya institutionen. För
driftkostnaderna svarar staden. C. S-g.
Göteborgs Dagblad, se Göteborgs
Aftonblad.
Göteborgs domprosteris norra kontrakt 1
Göteborgs stift omfattar 9 pastorat: Stora
Lundby och Skallsjö; Lerum; Angered och
Bergum; Starrkärr, Kilanda och Nödinge;
Östad; Skepplanda, S:t Peter och Tunge;
Ale-Skövde och Hålanda; Rommele, Fors,
Dpp-härad och Åsbräcka; Fuxerna.
IX. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
